AB: 40% vill ha SWEXIT. Vad ska de rösta på i EU-valet? Bara AFS som vill gå ur.

Novemberrevolutionen är det informella namnet på Riksbankens beslut att avreglera den svenska kreditmarknaden den 21 november 1985.[1] Beslutet innebar bland annat att bankerna fick låna ut obegränsat med pengar utan att Sveriges riksbank lade hinder i vägen.

Nationalekonomen Lars Jonung har skrivit om novemberrevolutionen: "Detta är den s.k novemberrevolutionen som markerar den mest genomgripande omläggningen av Riksbankens penningpolitiska strategi under hela efterkrigstiden.”.[2]

Beslutet att avreglera kreditmarknaden fattades formellt av Riksbanksfullmäktige och kunde därför enligt reglerna ske utan inblandning av Sveriges riksdag eller regeringen. Finansminister Kjell-Olof Feldt var dock i förväg informerad om Riksbankens planer.[3]

Avregleringen följdes av en mycket kraftig ökning av bankernas utlåning. Detta anses, av vissa, vara en stor bidragande orsak till den fastighetsbubbla och ekonomiska överhettning som uppstod under slutet av 1980-talet.[1][4] Avregleringen har ibland beskrivits som ett misstag som starkt bidrog till den höga arbetslöshet och ekonomiska kris (Finanskrisen i Sverige 1990–1994) som Sverige gick igenom i början av 1990-talet.[5]

Ingvar Carlsson kritiserar i sin självbiografi Kjell-Olof Feldt för att denne inte på ett rakt sätt informerade dåvarande statsminister Olof Palme om vad Riksbanken planerade att göra. I boken beskriver han avregleringen som genomförd under största sekretess av i första hand finansminister Kjell-Olof Feldt, ordföranden i Riksbanksfullmäktige Erik Åsbrink och riksbankschef Bengt Dennis.[4]

Ökad europeisk handel är ett av den Europeiska Unionens viktigaste prioriteringsområden. Det var också ett viktigt argument för ett medlemskap i Sverige vid valet 1994. Nästan 15 år efter Sveriges inträde i EU visar handelsstatistik att svensk export inte nämnvärt fokuserat mer på EU än tidigare.

[...]Svensk utrikeshandel har en positiv trend

Om man jämför Sveriges utrikeshandel med varor år 1994 med 2008 så har handeln ökat avsevärt. Exporten har ökat med drygt 140 procent och importen med drygt 150 procent. Frågan blir då om den svenska utrikeshandeln inom EU ökat eller inte.

Svaret på denna fråga är både ja och nej. Svensk export till EU totalt sett har ökat med nästan 140 procent. Samtidigt har svensk export till andra länder utanför EU ökat ännu mer, +150 procent. Så av Sveriges totala export har faktiskt andelen export som går till EU minskat något, från 62 procent 1994 till 60 procent 2008

Svensk import uppvisar dock en lite annorlunda trend. Importen från EU har ökat med drygt 180 procent mellan 1994 och 2008. Samtidigt har importen från länder utanför EU ökat betydligt mindre, med cirka 100 procent. Så av hela Sveriges import har andelen import från EU ökat med 6 procentenheter, från 64 procent 1994 till 70 procent 2008.
...