Är filosofins betydelse i historian överdriven?

Sedan jag kom i kontakt med filosofin som ämne har jag alltid haft en skeptisk förhållning till dess påverkan på mänskligheten och historien. Jag får ofta intrycket av att de stora tänkarna såsom Nietzsche, Foucault och de andra boysen inte varit fullt så viktiga och nyskapande såsom historien i efterhand förtäljer. Att de dels var en produkt av sin tid och mest hade turen att formulera sig på ett sätt så att deras tankar kunde paketeras till någonting som folk kunde associera med specifika namn snarare än att deras idéer faktiskt haft något större avtryck. Att det främst är människor som gillat att höras precis som allt annat som i efterhand anses som banbrytande. Jämfört med t ex musikhistorien där de flesta av storheterna i sig inte gjort något särskilt originellt i jämförelse med den tidsanda de verkade i, ofta har de bara varit antingen bäst eller helt enkelt haft ett koncept som går att köpa. Men någon vidare påverkan på den musikaliska "utvecklingen" och dess väg har jag svårt att se att någon enstaka kompositör, producent, artist eller band har haft.

Många av de tankar man idag tar för självklarheter kan en filosofiskt skolad person argumentera för att de inte hade funnits om inte en viss filosof eller en viss filosofisk skola hade funnits. Även om jag kan förstå idén på ett bredare plan så har jag väldigt svårt att tro att många av de stora frågorna inte skulle ha funnits lika länge som vi haft ett någorlunda avancerat språk och egentligen ännu tidigare. Frågor som t ex vad meningen med livet är, det inre och det yttre,

Jag kanske har dålig koll på historien men för mig känns det ganska uppenbart att historien upprepar sig, fast självklart i olika miljöer orsakade av religioners skiftande och teknikgrad och miljösituation som självklart har stora påverkningar på vilka typer av tankar och idéer som föds men knappast i den utsträckningen att helt nya tankar uppkommer som aldrig har tänkts innan.

Detta har gjort att mitt eget intresse för att ta till mig vad specifika tänkare och filosofer har haft för livsgärningar varit väldigt vagt och bristande. Det har aldrig känts riktigt meningsfullt på personnivå då jag inte tror att en ensam person kan få ett helt samhälle att ändra sig hur rätt, karismatisk och klok personen än är.

Därmed inte sagt att filosofer genom tiderna inte har gjort avtryck genom att göra vissa idéer mer mainstream än andra, eller att presentera en mer egenartad cocktail av tankar.

Vad är er syn på detta?

Nej, det har stor betydelse. Filosofin är som grundkoden för en civiliserat samhälle,

Är det det? Jag hör gärna dina tankar om detta!

Man kan säga Buddha var en filosof. Han påverkar folk än idag. Har man inte haft betydelse om ens gärningar för länge sedan påverkar människor och samhällen av idag? Svaret är ja såklart.

Ja, både idéers och enskilda tänkares betydelse för utvecklingen har definitivt överdrivits. Skälet är att de lämnat skriftliga spår och att historiker fokuserat för mycket på det. Andra aspekter, som genikult och att akademiker generellt överskattar teori, har också spelat in.

Men idag finns medvetenhet om fenomenet, och man betonar istället sånt som parallella utvecklingar och att saker ofta fanns innan de formulerades.

Det är dig vi bör ställa frågor till: hur rättfärdigar du saker som rätt och fel, brott och straff, moral och etik, utan någon form av filosofi? De frågor som forntidens tänkare formulerade är mer relevanta idag än de var då. Nu råkar jag inte anse att Foucoult och Nietzsche haft någon större betydelse i det stora hela, men andra historiska filosofer har onekligen haft det.

Det är en ganska klassisk frågeställning huruvida idéer eller materiella förhållanden driver historien. På ena sidan har vi G.W.F Hegel som menade att "Världsanden" gradvis förverkligar sig i historien, att alla epoker utgörs av distinkta "medvetandeformer" som ur sig själva producerar nya medvetandeformer. Hegels tanke var att frihet och förnuft ständigt utvecklas tills det når sin fulla potential. I kontrast menade Marx och Engels att materiella förhållanden (framförallt ekonomiska system) producerar idéer efter en given logik. Som de skriver i förordet till Det kommunistiska manifestet:

"... economic production, and the structure of society of every historical epoch necessarily arising therefrom, constitute the foundation for the political and intellectual history of that epoch... consequently (ever since the dissolution of the primaeval communal ownership of land) all history has been a history of class struggles, of struggles between exploited and exploiting, between dominated and dominating classes at various stages of social evolution"

Det är förstås svårt att avgöra hur det ligger till med denna saken, troligtvis krävs en kombination. Till exempel kan materiella förhållanden utgöra en grund för idéer, men innan något kan hända måste människan begreppsliggöra sitt tillstånd genom faktiska tankar antingen i text eller genom mer diskursiva former. Innan detta sker kan det knappast hända något.

Det finns förstås intressanta exempel på inflytelserika idéer som faktiskt tycks ha haft en påtaglig inverkan. Under 1600-talet skrev t.ex. Hugo Grotius och John Locke om hur samhället bör betraktas som ett kontrakt mellan en sammanslutning av individer för dessas ömsesidiga säkerhet och nytta. Denna idé förutsatte att individer har naturliga rättigheter som är oberoende av deras sociala sammanhang och låg även till grund för tanken att politisk legitimitet beror på individers samtycke. Detta var för sin tid nya idéer som inspirerade Franska revolutionen, men de påverkade även direkt de amerikanska grundlagsfädernas utformande av den amerikanska konstitutionen.

Marx och Engels är förstås även de intressanta exempel på hur idéer kan nå stor påverkan. Folk säger ofta att kommunistiska regimer inte är "sant marxistiska" men föreställningen om klasskamp, avskaffande av privat egendom osv. tycks ha varit precis vad dessa regimer har velat genomföra. Även i Sverige har marxistiska tankar (i form av t.ex. löntagarfonder och LO:s solidariska lönepolitik) haft stor inverkan på hur Sveriges ekonomiska och politiska situation har utvecklats sedan 60-talet.

Ett sista exempel är förstås Foucault själv. Det är svårt att hävda att situationen på våra universitet skulle befinna sig i en sådan bedrövlig situation om inte Foucault lade grunden för den kunskapsfientliga böjelse som utmärker många av akademiska institutioner (Foucault citeras även fortfarande mycket flitigt). Föreställningen att kunskap endast reflekterar rådande maktförhållanden ligger till grund för t.ex. genusvetenskap, kritiska vithetsstudier men även tanken att representanter för "maktstrukturen" (vita heterosexuella män) inte har rätt att yttra sig. Eftersom de representerar makten är deras uttalanden att betrakta som våldsutövande, inte som kunskapspåståenden eller beskrivningar av verkligheten.

Inga av dessa tänkare uppstår i ett vakuum förstås. Det finns som sagt materiella förhållanden som påverkar idéers grogrund. Men än viktigare är kanske de tanketraditioner som idéerna bygger på och reagerar mot. Hegel och Marx har den tyska idealismen som klangbotten, och Marx skrev även mot en bakgrund av framförallt den klassiska ekonomiska teorin från 1700-talet med namn som Adam Smith och David Ricardo. Foucault påverkades i sin tur av marxismen, men även av Althusser, Heidegger och många andra.

Oavsett materiella förhållanden och tillhörigheten till vissa tanketraditioner är det dock svårt att bortse från specifika tänkares bidrag till historiska skeenden. Originella tankar eller gamla tankar i ny paketering kan påverka människor och när de påverkat tillräckligt många direkt eller indirekt så kan de utgöra grunden för samhälleliga förändringar.

www.flinkochfardig.com

Idealism vs materialism. Materalismen har definitivt den största inverkan.
Ingen marxism utan industrialism liksom.

Filisofin lade grunden till det västerländska sättet att tänka och resonera.

Du kan få höra på mina tankar i stället om filosofins betydelse för vår civilisation. Vår civilisation är byggd på kristendomens filosofi, för att göra det kort så har t.ex. vetenskap kristna rötter. Att vi tillhör det Europeiska gemenskapen beror också på kristendomen.

Du ska inte underskatta vår tro.

Och Gudförlåte dig om du har blivit nu en materialist som likt ateisten Marx trodde att enbart teknik låg och dialektik,och bas-superstruktur-relationen.

Marx idéer påverkade ryska revolutionen; Rousseau den franska; Kalvin och Hobbes den amerikanska; Aristoteles den vetenskapliga revolutionen, dvs tänkande/metoden from 1600-talet;Luthers inflytande är så stort att det är svårt att mäta; Platons så stort att det inte går att mäta (kolla tex filmen Matrix); Focault är en vedervärdig influens på all dagens vetenskapssyn.

Så svaret är ja, ingen tvekan om att filosofin har påverkat.

Nej, den är underskattad. Alla våra lagar och värderingar grundar sig i idén om människolivets egenvärde. Det är ingen naturlag utan den är kläckt av tänkare och motiverad av tänkare.

Utan filosofi har du total anarki.