Håller jag på och bli dum i huvudet?

Jag har de senaste 5 veckorna tagit centralstimulantia nästan varje helg. 2 dagars race eller 1,5dagars.

Efter varje gång så blir jag lite dum i huvudet i några dagar och känner att alla vet allt om mig. Men det går alltid över efter 4-5 dagar.

Nu var det 3 dagar sedan jag tog meth sista gången (ska aldrig, aldrig, aldrig mer röra droger) och den här gången känner jag mig helt dum i huvudet. Jag har fastnat i en tanke i att vi alla människor är djur. Min tanke från morgon till kväll är just detta. Alla ljud och alla människor jag träffar låter och ser ut som djur. Jag inklusive. Jag tycker att folk ser ut som åsnor, hästar och apor.

Jag tror också att jag är sjuk vad gäller hjärta, lever och allt vad jag har inuti kroppen. Jag vill gå till läkaren men törs inte ta mig dit om han skulle säga att jag har cancer eller något. Skulle inte klara ta in det just nu. För då blir jag nog sjuk på riktigt.

Men jag går till jobbet som vanligt och kan integrera med människor och skratta åt skämt osv. Känner mig helt normal på det sättet men det är just den här känslan att vi är djur och att jag är sjuk och kommer dö snart. Har aldrig någonsin tänkt såhär och är så rädd att jag har blivit dum på riktigt.

Tror ni att jag börjar bli schizofren eller är det här en drogutlöst paranoia som kommer att gå över snart? 😢😢

asså du har ju rätt, vi är djur....

men hypokondrin du verkar beskriva, är det något nytt eller har du haft så tidigare?

Droger är inte bra om man har tendenser till psykisk ohälsa.

Eftersom du är medveten om dina tankar så är det nog ingen större fara nu. Du verkar dock vara väldigt orolig och då kanske du ska pallra dig till läkaren för att få lugnade besked. Men då kommer du behöva vara ärlig med att du tagit nått annars kanske läkarn tycker att du behöver antipsykotika.

Avvakta annars några dagar och sluta med droger.

Det där med djur, det har fastnat i mitt huvud sen typ 8 år tillbaka, så nu när jag känner så, så slappnar jag av,, och vet att det är en tankeloop.

Ibland när jag pratar med folk och fokuserar på hur dom ser ut blir jag lite rädd, då det känns så "djurigt". Vet PRECIS vad du menar TS.

För mig har känslan aldrig gått över, men jag är bekväm med den, förut försökte jag undvika tankarna, men då fick jag panikattacker, så nu har jag accepterat det, och insett att det bara är hjärnspöken.