Jag tycker det är lite märkligt, men jag tror att jag kanske kan få mer rätsida här på hur andra människor tänker.
Jag både ser och hör dagligen, faktiskt flera gånger per dag, folk gapa och gasta om att NU är sista chansen att rädda planeten innan vi alla går under i ett sakta pågående inferno där vi alla kommer dö en plågsam död, planeten fixar inte längre våra utsläpp, det går inte längre.
Jag är inte motståndare till att vi sabbar klimatet, jag har inga direkt starka känslor, eftersom att jag känner personligen att det jag kan göra för att förhindra det är så försvinnande liten, att om hela vår befolkning i detta land upphör att existera skulle det göra varken till eller från när man ser vilka utsläpp andra nationer bidrar med. Det är, tyvärr, min fasta övertygelse att vi kan inget göra så länge USA/Kina/Indien pågår i den takt dom gör. Vårt bidrag är säkert hedervärt men lönlöst.
Visst det är min åsikt. Men, jag är inte motståndare, jag köper inte plastkassar i onödan, åker inte mer bil än jag behöver osv. Jag är en människa som inte kan leva utan bilen dock, kollektivtrafiken fungerar inte i mitt arbete, och att cykla till jobbet skulle ta c:a 1 timme och 45 minuter, enkel resa.
En elbil skulle passa utmärkt, dock tillåter inte ekonomin det just nu, men om ett par år kommer jag alla gånger skaffa elbil utan tvekan.
Om alla som åker bil i Sverige skulle skaffa sig en elbil istället för diesel/bensindriven bil, och om samtliga bussar skulle vara 100% eldrivna, så skulle vår nation kunna sänka sina utsläpp extremt mycket. Där kan nog alla hålla med mig? Ger sen folk fan i flyget så har vi gjort ett riktigt hästjobb för miljön!
Men, vår el skulle inte räcka till allt detta. Och vad är lösningen på det då? Sol/vind/vattenkraft räcker inte, och skulle vi fortsätta bygga ut detta så är det fotfarande inte pålitligt, de dagar de inte blåser och inte är soligt, så droppar nivån för mycket, folk kan då inte ta sig till jobbet, elen kanske inte ens räcker till för att hålla jobben igång.
Men om vi skulle ta och kosta på några nya kärnkraftverk, av senaste graden, så skulle allt det här faktiskt vara möjligt, eller hur? Vi kan fortfarande bruka sol vind och vattenkraft som en resurs.
Men detta blir alltid totalt ratat av miljökämpar, vilket för mig till min fråga - varför i ena meningen, säger man att man måste göra ALLT, VAD SOM HELST, för att rädda vår planet och vår miljö, men i nästa mening totalt förneka den lösningen som faktiskt skulle kunna funka?
Även om det kanske inte är den bästa lösningen på lång sikt, så ger det oss iaf en viss respittid att komma på vad man ska använda istället för kärnkraft? Men nej, vad som helst, men inte kärnkraft.
Hur går ekvationen ihop? Vi gör vad som helst för att inte gå under och avlida allesammans, men inte det, absolut inte det...
Jag både ser och hör dagligen, faktiskt flera gånger per dag, folk gapa och gasta om att NU är sista chansen att rädda planeten innan vi alla går under i ett sakta pågående inferno där vi alla kommer dö en plågsam död, planeten fixar inte längre våra utsläpp, det går inte längre.
Jag är inte motståndare till att vi sabbar klimatet, jag har inga direkt starka känslor, eftersom att jag känner personligen att det jag kan göra för att förhindra det är så försvinnande liten, att om hela vår befolkning i detta land upphör att existera skulle det göra varken till eller från när man ser vilka utsläpp andra nationer bidrar med. Det är, tyvärr, min fasta övertygelse att vi kan inget göra så länge USA/Kina/Indien pågår i den takt dom gör. Vårt bidrag är säkert hedervärt men lönlöst.
Visst det är min åsikt. Men, jag är inte motståndare, jag köper inte plastkassar i onödan, åker inte mer bil än jag behöver osv. Jag är en människa som inte kan leva utan bilen dock, kollektivtrafiken fungerar inte i mitt arbete, och att cykla till jobbet skulle ta c:a 1 timme och 45 minuter, enkel resa.
En elbil skulle passa utmärkt, dock tillåter inte ekonomin det just nu, men om ett par år kommer jag alla gånger skaffa elbil utan tvekan.
Om alla som åker bil i Sverige skulle skaffa sig en elbil istället för diesel/bensindriven bil, och om samtliga bussar skulle vara 100% eldrivna, så skulle vår nation kunna sänka sina utsläpp extremt mycket. Där kan nog alla hålla med mig? Ger sen folk fan i flyget så har vi gjort ett riktigt hästjobb för miljön!
Men, vår el skulle inte räcka till allt detta. Och vad är lösningen på det då? Sol/vind/vattenkraft räcker inte, och skulle vi fortsätta bygga ut detta så är det fotfarande inte pålitligt, de dagar de inte blåser och inte är soligt, så droppar nivån för mycket, folk kan då inte ta sig till jobbet, elen kanske inte ens räcker till för att hålla jobben igång.
Men om vi skulle ta och kosta på några nya kärnkraftverk, av senaste graden, så skulle allt det här faktiskt vara möjligt, eller hur? Vi kan fortfarande bruka sol vind och vattenkraft som en resurs.
Men detta blir alltid totalt ratat av miljökämpar, vilket för mig till min fråga - varför i ena meningen, säger man att man måste göra ALLT, VAD SOM HELST, för att rädda vår planet och vår miljö, men i nästa mening totalt förneka den lösningen som faktiskt skulle kunna funka?
Även om det kanske inte är den bästa lösningen på lång sikt, så ger det oss iaf en viss respittid att komma på vad man ska använda istället för kärnkraft? Men nej, vad som helst, men inte kärnkraft.
Hur går ekvationen ihop? Vi gör vad som helst för att inte gå under och avlida allesammans, men inte det, absolut inte det...
