Om man vänder på bibeln?

Om man i relationen byter Gud med människa, vad händer?

Tråden var väl inte direkt en fråga, utan en uppmaning att vända på all "mänsklig" kontakt mellan Gud och människa. Hur skulle det vara om Bibeln var skriven helt tvärtom, med Gud som syndaren och människosläktet som offerlammet?

Det går inte.
Människan hade aldrig offrat sig själv, och hade omedelbart plågat ihjäl den stackars Guden för hans synder. Hade blivit en väldans kort bok, typ pixivarianten. Inklusive bilder.

Läs Ludwig Feuerbach. Han redogjorde för detta.

Denn nicht Gott schuf den Menschen nach seinem Bilde, wie es in der Bibel heißt, sondern der Mensch schuf, wie ich im »Wesen des Christentums« zeigte, Gott nach seinem Bilde.

Plågar inte Gud ihjäl oss för våra synder, men långsammare för att det inte ska bli uppenbart vad han håller på med? Det är i alla fall min snuttefilts-teori, och jag kan ha en skev bild av Gud men du får gärna bevisa att jag har fel.

Jag är inte kristen så jag kan inte svara på det. Bibeln har jag läst en hel del i så det var lite lättare att svara på. Men det är lite som vilken sagobok som helst för mig. Jag kan byta ut karaktärerna men inte för mitt liv föreställa mig att det sitter en allsmäktig gubbe på ett moln. Det är ju bara för knasigt.
Men jag försöker respektera folk som tror om de nu mår bättre av det. Men det finns ingen synd i kristen bemärkelse. Då är man ju syndare bara kliver upp ur sängen. Så det är ingen idé att lägga synd på sig med. Livet är väl jobbigt nog ändå utan att man ska förneka sig nöjen som frosseri, lättja, lust och allt annat som faktiskt gör livet värt att leva

Om livets mening är att utvecklas, som man nästan kan anta:

Hur mycket lär man sig då genom att vara "promiskuös", om jag ska samla det du skrev, och hur mycket lär man sig genom att vara "konservativ" (återigen det ord jag själv väljer)?

Har livet en mening?
Eller är vi bara ytterligare en art på vår jord?
Promiskuös är lite gammaldags, och jag ser det mest som ett sätt för mannen att lägga beslag på kvinnor att kalla dem promiskuösa och syndiga för att de har sex med fler än en enda man.
Vatikanen med kardinaler och präster var ju de som horade värst när kyrkan hade som mest makt...
Jag undrar om meningen är att vi ska utvecklas, eller om vi bara av misstag råkade få en sådan egenskap att kunna utvecklas. Naturliga urvalet som gick åt helvete.
Jag tycker väl inte att mänskligheten utvecklas. Inte att vi som individer gör det heller. I sådana fall hade vi väl nått fram till en lycklig befolkning idag?

De utesluter inte varandra.


Då har du helt missuppfattat ordet. Jag sammanfattade en del av ditt inlägg, "nöjen som frosseri, lättja, lust och allt annat som faktiskt gör livet värt att leva", med det.


Lyckligare. Tror/tycker du att du är lyckligare än dina föräldrar, att dina barn kommer att vara lyckligare eller mindre lyckliga än dig?

De utesluter inte varandra.

Jag betvivlar att andra arter letar efter meningen med livet. Men vad vet jag.

Då har du helt missuppfattat ordet. Jag sammanfattade en del av ditt inlägg, "nöjen som frosseri, lättja, lust och allt annat som faktiskt gör livet värt att leva", med det.

Jag kopplar inte att frossa till att vara promiskuös. Det känns inte som att orden är synonymer.

Lyckligare. Tror/tycker du att du är lyckligare än dina föräldrar, att dina barn kommer att vara lyckligare eller mindre lyckliga än dig

Inte en enda människa är ju lycklig idag.
Kanske iofs finns några galningar som inte begriper var världen är på väg som kanske är lyckliga men det är nog allt.

Du menar att människan är skaparen som skapat hela världen och som kan säga bli och det blir till?

Har du nån gång provat säga bli och något blev till?

Ännu en person som inte vågar erkänna sitt beroende av Gud och att han är en syndare. Högmod