Svenskar i framtiden

Svenskarna i framtiden kommer finnas kvar, men inte i Sverige.
Svenskarna kommer vara ett folk som man kommer hitta lite här och där runtom i världen.

Om Sverige fortsätter i samma riktning som nu, då kommer det bli så antar jag?
Lite som kurderna? Har jag fel?

tror att många antingen sticker till Finland, Norge eller Polen.

Jag tycker det vore positivt med en stor svensk diaspora ute i världen, se på Irland. Den stora irländska diasporan gör att den egna kulturen berikas och att hemlandet blir mindre trångt, det är s a s inte bara Eire och det som är inne där som definierar det irländska, irländsk musik sov. Tänk om Sverige hade en liknande synlighet!

Men det förutsätter haturligtvis att det verkligen finns ett hemland, ett kulturellt och politiskt basområde. Och där är ju svenaka politiker långt mer omedvetna och oerfarna än man är på Irland.

Svenska diasporan lär försvinna på någon generation. Rhodesierna försvinner. Deras enda chans att finnas kvar är att leva kvar i Zimbabwe. Ute i världens sprids de för vinden och gifter sig med andra vita. Rhodesiern i exil försvinner och det gör svensken också. Judar och zigenare däremot men de är uppenbarligen annorlunda.

Ja, att leva som diaspora är svårt, och kräver ett aktivt, sammanhållande hat mot de folk i vars stater man bor i. Jag har just lärt mig att ur-sionisten Moses oroade sig över att judar skulle assimileras i samhället, och sluta märkas. Han såg fram emot lite härdande förföljelser, så de kunde hålla ihop bättre, och sedan förslava resten av mänskligheten.

Har aldrig haft intrycket att t ex exil-irländare (i första eller fjärde generationen) allmänt går omkring och hatar andra amerikaner, britter osv. Samma sak med italienare, inte tusan går barn och barnbarn till utflyttade italienare omkring och avskyr tyskar, svenskar eller engelsmän, majoritetsbefolkningen i de länder där de bor! Nix, men medvetandet om sin etnicitet, sin kultur och sitt språk bevarar de likaväl.

Fast Paolo Roberto och Ingrosso, vad han nu heter, är två exempel på italienaren som försvinner när han är utanför Italien. De har ju vardera en skaffat barn med svenska kvinnor, inte med italienska.

FD Sovjetunionen med satellitstater, japp! Vem fan hade trott det 1989? På 90-talet, ja alltjämt, hånades de i öst som de fattiglappar de var och kvinnorna betraktades som horor. Det är nog vad de svenska kvinnorna utomlands också kommer att betraktas som att vara.

Jag har noterat tidigare att en del här på FB har en väldigt rigid inställning till frågan vem som kan kallas "riktig svensk". Bland annat förutsätts det, precis som du gör här, att om en etnisk svensk gifter sig med en icke-svensk, oavsett varifrån (dvs från vilken etnicitet) den andre kommer, så blir deras barn därmed icke-svenskar. Att gifta sig utanför gruppen av etniskt hundraprocentiga svenskar ses som närmast ett svek mot nationen och rasen - möjligen med undantag för om maken/makan kommer från ett annat nordiskt folk. Ingifte av någon som inte är vit europé eller nordamerikan (i synnerhet anses judar exkluderade, kanske också ryssar) leder dessutom, enligt dessa FB-tänkare, till att alla avkomlingar till detta giftermål anses ha förverkat sin svenskhet för evigt.

Dessutom måste en riktig svensk vara en högljudd svensk patriot som är övertygad om att svenskar och nordeuropéer är bäst i alla lägen, och att våra svenska hjältekungar ständigt ska lovprisas i skolorna och i offentligheten.

Med den sortens kriterier skulle jag säga att "de äkta svenskarna" har varit i minoritet här i landet ett bra tag, kanske ända sedan typ 1960. Och de lär inte bli fler i framtiden.

Och det är trams. Svenskarna 1960 var ju etniskt homogena.

Men de flesta av dem var inte aggressivt inriktade på att svensk historia och "den svenska folkstammens heder" skulle sättas i högsätet i alla lägen. Många var redan då internationalister, om än inte på samma sätt som dagens globalister.

Dessutom förutsätter den här snäva definitionen av "svenskhet" som många har på FB/Politik i princip att det tar tre generationer att åter bli svenskar efter att någon har gift sig med en icke-etnosvensk - även om man bor kvar i Sverige hela tiden och är kulturellt helt svenska.

Hinner inte fortsätta diskussionen just nu, det är morgon och jobbet kallar.

Ja det var lättare att vara internationalist när känslan var att man levde i världens bästa land som dessutom förvaltades väl. Har du ett problem med det storsvenska så skitsamma. Jag är mäkta stolt själv över de fornstora dagarna men stolthet kräver inte ett storartat militärt förflutet. Olika länder har olika saker att vara stolta över.

Svensk eller ej beror på etniciteten, delvis också det kulturella men bara så länge det inte går för långt med massinvandring eller adoptioner i miljontal.

Med Guds Hjälp! Karl XIIs valspråk från 1707.