Har Sverige fortfarande tjänat på invandring och fortsätter tjäna på invandring om skatter måste höjas med 90 miljarder kr och har råd med generös migrationspolitik om skatterna måste höjas 90 miljarder kr?
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/va...n-miljardaffar
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/...ller-valfarden
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/va...n-miljardaffar
Citat:
Det är Lars Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet, och Sandro Scocco, chefsekonom på den vänsterorienterade tankesmedjan Arena Ide, som tagit fram rapporten. I den skriver de att Sveriges ekonomi, tack vare invandringen, tillförts minst 900 miljarder kronor extra sen 1950-talet. Utan invandringen skulle skatten behöva vara 65 miljarder kronor högre för att behålla dagens nivå på utgifter för försvar och infrastruktur, enligt rapporten.
Författarna menar att utan invandring skulle vi idag vara cirka 2,5 miljoner färre invånare i Sverige. Eftersom en stor del av vinsten med invandring är att fler jobbar och betalar skatt och i och med det delar på gemensamma samhällskostnader, så tjänar vi alla på att vara flera.
Författarna menar att utan invandring skulle vi idag vara cirka 2,5 miljoner färre invånare i Sverige. Eftersom en stor del av vinsten med invandring är att fler jobbar och betalar skatt och i och med det delar på gemensamma samhällskostnader, så tjänar vi alla på att vara flera.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/...ller-valfarden
Citat:
DEBATT. För att enbart upprätthålla dagens vård, skola och omsorg krävs skattehöjningar på knappt 90 miljarder fram till 2040. Ska vård, skola och omsorg återställas till kvalitetsnivån före 90-talskrisen krävs ytterligare 50 miljarder. Å andra sidan, om dagens skattenivå bibehålls kommer det saknas ytterligare 135 000 medarbetare i välfärden 2040. Det är ett vägval och politiken måste våga vara ärliga med vilken väg man vill gå.
Citat:
Rapporten har beräknat tre olika välfärdsscenarier och dess effekt på skatter och välfärd.
I det första scenariot utgår rapporten från ett oförändrat välfärdsåtagande. Med det som utgångspunkt kommer skatterna till 2040 behöva öka med knappt 90 miljarder (med dagens mått) och offentlig sektor kommer att behöva anställa ytterligare cirka 300 000 medarbetare.
I det andra scenariot utgår beräkningen istället ifrån att välfärdsåtagandet återhämtas till den nivå vi hade i Sverige år 1990 – alltså innan neddragningarna i samband med 1990-talskrisen. För att klara av återhämtningen till 1990-års nivå handlar det om att ytterligare att anställa 80 000 medarbetare. Det skulle innebära ytterligare skattehöjningar på 45 miljarder.
I det tredje scenariot utgick vi från att dagens skattenivå bibehålls (innan nya aviserade skattesänkningar). Det leder till att välfärden inte kan öka i takt med befolkningens behov. Istället blir en minskad personalintensitet nödvändig. Med oförändrade skatter kommer det att saknas cirka 134 000 medarbetare i välfärden 2040. Det är utöver de 80 000 som saknas redan nu i jämförelse med situationen före 1990-talskrisen.
I det första scenariot utgår rapporten från ett oförändrat välfärdsåtagande. Med det som utgångspunkt kommer skatterna till 2040 behöva öka med knappt 90 miljarder (med dagens mått) och offentlig sektor kommer att behöva anställa ytterligare cirka 300 000 medarbetare.
I det andra scenariot utgår beräkningen istället ifrån att välfärdsåtagandet återhämtas till den nivå vi hade i Sverige år 1990 – alltså innan neddragningarna i samband med 1990-talskrisen. För att klara av återhämtningen till 1990-års nivå handlar det om att ytterligare att anställa 80 000 medarbetare. Det skulle innebära ytterligare skattehöjningar på 45 miljarder.
I det tredje scenariot utgick vi från att dagens skattenivå bibehålls (innan nya aviserade skattesänkningar). Det leder till att välfärden inte kan öka i takt med befolkningens behov. Istället blir en minskad personalintensitet nödvändig. Med oförändrade skatter kommer det att saknas cirka 134 000 medarbetare i välfärden 2040. Det är utöver de 80 000 som saknas redan nu i jämförelse med situationen före 1990-talskrisen.
