Sverigedemokraterna byter fot – vill inte längre ha folkomröstning om EU

SD:s idé: Betala för att slippa nå klimatmål

SD anser att Tidöavtalet öppnar för att överge nationella klimatmålen. Dessutom kan det vara värt för Sverige att betala stora summor pengar för att slippa nå EU:s klimatmål, säger SD-toppen Martin Kinnunen.
...

SD vill ge MER pengar till EU.

"Dessutom kan det vara värt för Sverige att betala stora summor pengar för att slippa nå EU:s klimatmål, säger SD-toppen @Martin_Kinnunen."

Vilken vårdslös syn på skattebetalarnas pengar!

Lösningen heter UT UR EU.

Svenskarna gav 150 miljarder skattekronor – nu höjer Spanien pensionerna

Den spanska regeringen meddelar att man höjer den statliga pensionen för alla med närmare 10 procent – ett välkommet tillskott i tider av hög inflation. En tacksamhetens tanke skickas till de osjälviska skattebetalande svenskarna som i stället för att höja sina egna pensioner skänkt 150 miljarder till den coronafond som nu gör det möjligt för de spanska seniorerna att sätta ekonomisk guldkant på tillvaron.

Samnytt har tidigare rapporterat om hur de svenska corona-miljarderna möjliggjort för den spanska regeringen att genomföra en reform där man subventionerar de arbetstagare i landet som vill gå ned till fyradagarsvecka. Nu kommer nästa reform som spanjorerna kan tacka de svenska skattebetalarnas generositet för.
...

Efter svenska miljarderna: Spanien inför tre dagars helg i veckan

Utrikes. När Sverige vek ned sig i EU-förhandlingarna och skuldsatte en hel generation egna medborgare för att betala ut 390 miljarder i EU-stöd till i huvudsak sydeuropeiska länder 2020 befarade många att södra EU mer eller mindre skulle sluta jobba. Ändå lyckades Spanien hålla sig – fram till nu.

En förkortad arbetsvecka med bibehållen lön ska nu börja testas skarpt i vänsterns Spanien, skriver The Local.

Nu har regeringen där beslutat att gå vidare med den inflationsdrivande åtgärden trots läget i ekonomin, medan många nyvalda regeringar i norra EU har fått svika sina vallöften av rädsla för ökad inflation.
...

Stefan Löfven reste till Bryssel och skuldsatte våra barn. EU ska nu låna upp tusentals miljarder kronor som ska gå till vanskötta ekonomier i Sydeuropa. Lånen ska återbetalas på 2050-talet av framtida generationer svenskar. Dessutom ska bidrag på ytterligare tusentals miljarder kronor betalas ut till dessa länder under de kommande åren. Sverige står för en stor del av notan, vilket innebär en radikal höjning av den redan skyhöga svenska EU-avgiften.

EU:s skuldpaket godkändes av riksdagen onsdag den 24 mars. EU tar nu upp lån på 750 miljarder euro som ska vara återbetalt med ränta i slutet av 2050-talet. Kostnaden för Sverige blir minst 150 miljarder, men troligen mer eftersom Sverige har gått i borgen för andra länder och därmed tvingas betala deras del av skulden om de inte kan eller vill.

Skuldpaketet är ett sätt för EU att stärka sin makt radikalt. Nu får de en egen statsskuld och kommer – utöver ländernas avgiftshöjning – även att ta ut egna skatter för att ha råd med återbetalningen. Men kan EU:s storhetsvansinne i själva verket bli deras fall? Kan skuldsättningen leda till att unionen bryter samman politiskt och ekonomiskt? Har de, som Ikaros i grekisk mytologi, drabbats av hybris? Och hur bör Sverige agera nu när skuldpaketet är verklighet – vad är den bästa vägen framåt?

Hur en grundlag ändras stadgas i regeringsformen (RF) (https://lagen.nu/1974:152). Enligt 8 kap. 14 § RF (https://lagen.nu/1974:152#K8P14S1) ska en grundlag ändras genom två likalydande beslut, av vilka det ena ska fattas före och det andra efter val till riksdagen. Det ska dessutom gå minst 9 månader mellan det att förslaget första gången presenteras i riksdagen och det riksdagsval som ska komma mellan de två besluten. Syftet med denna spärr är att det ska garanteras att det finns god tid för debatt och information om de kommande besluten.

Denna tidsfrist på 9 månader kan dock undantas om konstitutionsutskottet* med minst fem sjättedelar av ledamöterna i detta utskott beslutar om det. Denna bestämmelse stadgas även den i 8 kap. 14 § RF (https://lagen.nu/1974:152#K8P14S1). Syftet med denna bestämmelse är att kunna snabba på grundlagsändringen om förslaget presenteras första gången då ett riksdagsval ligger nära.

Svar:

Enligt information ovan tror jag källan du har hört detta från har tolkat lagen på felaktigt sätt (vilket är förståeligt då paragrafen är skriven på ett krångligt sätt). Det krävs alltid två likalydande beslut med ett riksdagsval mellan. Dock kan konstitutionsutskottet med fem sjättedelar av utskottets ledamöter undanta tidsspärren på 9 mån som jag redovisat ovan.

När en grundlagsändring sker räcker det faktiskt med enkel majoritet på vardera beslut enligt 4 kap. 7 § RF (https://lagen.nu/1974:152#K4P7S1). Således behövs det bara stöd från mer än hälften av de röstande.

EU satsar kvarts miljard på ökat barnafödande – i Turkiet

EU. Konservativa i Frankrike rasar mot att EU lägger motsvarande 250 miljoner skattekronor på ett program som ska få upp barnafödandet i Turkiet. Det rapporterar Remix News.

EU kan knappast anklagas för att bedriva en familjevänlig politik. I de egna medlemsstaterna är det tredje världen-invandring, snarare än barnafödande, som gäller som lösning på demografiska problem.

Men man har tydligen en annan linje för muslimska länder utanför unionen.

EU:s turkiska program, som inkluderar bidrag för barnomsorg i hemmet, avslutades med en konferens i Ankara. Enligt EU har satsningen på tre år lett till att 12.000 kvinnor fått formella anställningar och att över 5.300 barn fått hembaserad omsorg.

Franska konservativa politiker rasar nu mot det skattefinansierade projektet.

"Samtidigt som EU-kommissionen vägrar att gå med på natalistisk politik för européer så stöder de barnafödande i Turkiet!" twittrar EU-parlamentsledamoten Nicolas Bay.

Hans kollega Jean-Paul Garraud från partiet Nationell samling skriver att "ett sådant initiativ är förbryllande när man beaktar den oroväckande demografiska utvecklingen på vår egen kontinent, där födelsetalen fortsätter att falla och där familjer skulle behöva mer stöd än någonsin".

"De europeiska skattebetalarnas pengar bör inte användas för att finansiera Bryssels invandringsideologier", fortsätter Garraud.
...

...
Enligt Kasselstrand är huvudorsaken till att Sverige befinner sig i detta krisläge något som han menar att riksdagspartierna inte talar om: EU:s gemensamma elmarknad.

“Istället skyller de borgerliga på de rödgröna, som verkat för nedlagd kärnkraft. De rödgröna skyller på de borgerliga som hoppade av energiöverenskommelsen för några år sedan. Allt det där är distraktioner från det verkliga problemet”, säger han.

Vidare fortsätter Kasselstrand att förklara sin bild av EU och deras krav på att Sverige ska ställa 70 procent av sin energiproduktion till förfogande för export.

“Detta har lett till en absurd situation där Sveriges elproduktion år 2022 var större än någonsin – samtidigt som vi befinner oss i en akut elbrist. Vi är den, i särklass, största nettoexportören av el i hela EU.”

AfS:s lösning på frågan skulle alltså vara att lämna EU:s elmarknad omgående för att inrätta självbestämmande över elen.

[...]
Vi frågade även Gustav Kasselstrand hur han, som före detta Sverigedemokratisk politiker, tycker att SD hanterar frågan.

“SD har uttalat sitt stöd för EU:s elmarknad, vilket är bedrövligt. Däremot är det bra att SD har lyft det ansvarslösa i att vi fått extrema prisvariationer. Jag tycker att de borde gå hårdare åt vindkraftsvansinnet.”
...