Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2019-01-31, 06:32
  #13
Medlem
Spyrrans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av liviah.s
Jag vet att jag kommer bli djupt deprimerad när hon dör. Jag vet inte om jag klarar av att må dåligt på det sättet igen. Hon är mer än en hamster, ingen kan nog förstå utan att ha känt det från mitt perspektiv.

Och vad fan ska jag göra, då jag i förväg vet att jag helt seriöst typ inte ens kommer orka leva om mitt husdjur dör? Hon är allt jag har kvar, hon är så otroligt älskad.

Har själv haft husdjur som har dött (bland annat hamstrar), och jag vet att det är jobbigt. När den dagen väl kommer, så får du ge det tid att sörja. Om du senare skulle känna dig redo, så kan du skaffa ett nytt husdjur.

Men det verkar samtidigt som om du mår psykiskt dåligt redan, och om det förvärras av ens blotta tanken på att din hamster kommer att dö, så kanske det är dags att börja söka psykiatrisk vård för detta. Eller så kan du helt enkelt vänta tills B har dött, och du eventuellt har blivit djupt deprimerad (vilket du oroar dig över).

Citat:
Ursprungligen postat av SmurfSmurf
Och det finns ju vårdhundar, vårdkatter och till och med vårdhöns har jag sett.

Fast det är skillnad på tjänstedjur och sällskapsdjur. Exempelvis förekommer terapihundar inom vården, men det är acceptabelt eftersom de är där i tjänsten så att säga. Reglerna brukar se annorlunda ut för sällskapsdjur.
Citera
2019-01-31, 06:41
  #14
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av liviah.s
Vågar inte diskutera detta med någon irl, känns inte som att jag skulle bli tagen på allvar ...

Men jag älskar min lilla vintervita dvärgis med hela mitt hjärta.
Hon är så mysig, somnar i min hand nästan varje dag. Älskar att bli klappad.
Det känns verkligen som en så stor ära, att se hur trygg hon känner sig med mig,
då hon pussar på min näsa, att hon litar på mig och vill vara med mig ...

Hon har funnits där för mig då ingen annan har det. På ensamma nätter, jobbiga dagar, till och med då jag var inlagt på sjukhus tillät de mig ha henne vid min sida. Hon har verkligen hjälpt mig på ett sätt ingen annan har kunnat. Känner att jag orkar leva ibland då jag mår dåligt, just för att jag har B.

Jag vet att jag kommer bli djupt deprimerad när hon dör. Jag vet inte om jag klarar av att må dåligt på det sättet igen. Hon är mer än en hamster, ingen kan nog förstå utan att ha känt det från mitt perspektiv.



När hon var 6 mån fick hon en tumör, som opererades bort. Prognosen för att hon skulle bli helt återställd var 50/50. Men hon blev det, helt återställd! Och hon är så pigg och mår så bra idag. Min lilla kämpe...! Båda vi har tagit oss igenom jobbigheter tillsammans.


Snart fyller hon 1 år. Den normala livslängden för hamstrar är 2-3 år. Men jag har läst så många historier om hamstrar som har dött vid runt 1-årsåldern så jag är väldigt orolig för B!

Försöker göra allt jag kan för att ge henne goda förutsättningar till ett långt liv. Hon är aldrig inburad, hon springer runt fritt i mitt rum (givetvis i säker omgivning, å alltid med stängd dörr). Hon har dock ett rör som leder in till buren, där hon har sitt hjul, sina gömställen/hus, där hon sover och känner sig trygg. Så hon kan helt enkelt välja fritt, 24/7. Buren eller rummet.

Försöker ge henne nyttig mat, men överdriver liksom inte. Vill fortfarande att hon ska njuta av matglädje under sin livstid

Ni som har haft hamstrar som levde länge, tänkte ni på ngt speciellt som ev. kan verka för att förlänga deras livstid..? Hur gamla blev era dvärghamstrar?

Och vad fan ska jag göra, då jag i förväg vet att jag helt seriöst typ inte ens kommer orka leva om mitt husdjur dör? Hon är allt jag har kvar, hon är så otroligt älskad.


Det finns ett talesätt att sorg är kärlekens pris. Det ligger mycket i det. När den vi älskar försvinner känner vi stor sorg. Det bara är så. Men var inte rädd för kärleken, för den ger mera plus än vad sorgen kommer att ge minus.
Livet är som ett expresståg på ett spår med stopp någonstans. Vart stoppet är vet vi inte, men det kommer. Men du ska njuta av resan så länge den är.
Kramar :-)
Citera
2019-01-31, 07:33
  #15
Medlem
Android2000s avatar
Det är kanske trots allt bra att veta att hamstrar har en relativt kort livslängd för då kan man ställa in sig på det. Som många skriver, skaffa en liten ny hamster när B har gått hädan.

🐹
Citera
2019-01-31, 08:43
  #16
Medlem
Masajens avatar
En av mina vänner sa till mig att det gjorde mer ont i hans hjärta när hunden gick bort än när frugan hans dog i cancer.

Själv skaffar jag inte husdjur av den anledningen. Vet hur ledsen jag skulle bli. Sen om det är en hamster eller en minigris.
Citera
2019-01-31, 08:49
  #17
Medlem
RiverStyxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SmurfSmurf
Har du funderat på att para henne? På sätt och vis kommer hon leva kvar i sina ungar, som blir lika henne, och du kan behålla den själv som du tycker bäst om.

Faktiskt ett konkret tips som inte alls var tokigt. +1 på den.
Citera
2019-01-31, 09:45
  #18
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av liviah.s
Vågar inte diskutera detta med någon irl, känns inte som att jag skulle bli tagen på allvar ...

Men jag älskar min lilla vintervita dvärgis med hela mitt hjärta.
Hon är så mysig, somnar i min hand nästan varje dag. Älskar att bli klappad.
Det känns verkligen som en så stor ära, att se hur trygg hon känner sig med mig,
då hon pussar på min näsa, att hon litar på mig och vill vara med mig ...

Hon har funnits där för mig då ingen annan har det. På ensamma nätter, jobbiga dagar, till och med då jag var inlagt på sjukhus tillät de mig ha henne vid min sida. Hon har verkligen hjälpt mig på ett sätt ingen annan har kunnat. Känner att jag orkar leva ibland då jag mår dåligt, just för att jag har B.

Jag vet att jag kommer bli djupt deprimerad när hon dör. Jag vet inte om jag klarar av att må dåligt på det sättet igen. Hon är mer än en hamster, ingen kan nog förstå utan att ha känt det från mitt perspektiv.

När hon var 6 mån fick hon en tumör, som opererades bort. Prognosen för att hon skulle bli helt återställd var 50/50. Men hon blev det, helt återställd! Och hon är så pigg och mår så bra idag. Min lilla kämpe...! Båda vi har tagit oss igenom jobbigheter tillsammans.


Snart fyller hon 1 år. Den normala livslängden för hamstrar är 2-3 år. Men jag har läst så många historier om hamstrar som har dött vid runt 1-årsåldern så jag är väldigt orolig för B!

Försöker göra allt jag kan för att ge henne goda förutsättningar till ett långt liv. Hon är aldrig inburad, hon springer runt fritt i mitt rum (givetvis i säker omgivning, å alltid med stängd dörr). Hon har dock ett rör som leder in till buren, där hon har sitt hjul, sina gömställen/hus, där hon sover och känner sig trygg. Så hon kan helt enkelt välja fritt, 24/7. Buren eller rummet.

Försöker ge henne nyttig mat, men överdriver liksom inte. Vill fortfarande att hon ska njuta av matglädje under sin livstid

Ni som har haft hamstrar som levde länge, tänkte ni på ngt speciellt som ev. kan verka för att förlänga deras livstid..? Hur gamla blev era dvärghamstrar?

Och vad fan ska jag göra, då jag i förväg vet att jag helt seriöst typ inte ens kommer orka leva om mitt husdjur dör? Hon är allt jag har kvar, hon är så otroligt älskad.

Jag förstår exakt hur du känner det. Jag skaffade en vintervit dvärghamster till min dotter men var inte beredd på hur mycket jag själv skulle komma att älska henne! När hon var ungefär 1 år gammal så skaffade vi två små hamstrar till eftersom jag visste att saknaden efter vår första hamster skulle bli lite mindre svår då. Så ett tips är att skaffa en hamster till redan nu, innan den du har gått bort!
Vår vintervita hamster levde tills hon var 2 1/2 år och då fick jag ta henne till veterinär för avlivning eftersom hon hade en tumör i örat. Våra två kvarlevande hamstrar var en hona och en hane och en natt lyckades de rymma ur sina respektive burar och hade ett "möte" som min dotter uttryckte det. 18 dagar senare fick honan 6 små bebisar! Vi behöll två och sålde resten.
Livet går vidare även efter sorg och ibland är det nytt liv som får en att klara av att gå vidare. Du kommer inte att ersätta din lilla älskling när hon dör om du skaffar en hamster till - du får bara ännu en liten varelse att älska!
Vi har haft 5 dvärghamstrar som blivit vuxna, av dem har honorna levt längst men de flesta har blivit ungefär 2 år gamla och då har de haft något hälsoproblem som gjort att de fått avlivas.

Tänk på att honor oftast inte kan få ungar efter de blivit 1 år och att de bara brukar få ungar på våren, så det kan nog vara svårt att para din lilla hamster nu. Och köper du en till så låt dem inte träffas oavsett kön, det brukar bara bli bråk och skador. Ha inte två av samma kön nära varandra eftersom de blir aggressiva då, ha dem hellre i olika rum om du har möjlighet. Lycka till!
Citera
2019-01-31, 10:21
  #19
Medlem
Vad fint att du älskar ditt djur så mycket!

Jag hade kaniner när jag var liten som bodde utomhus då de älskade att vara ute. Först var de i källaren i ett stort öppet utrymme men varje gång vi tog ut dom så lös de upp. Så vi byggde en stor bur utomhus. Tyvärr kom en mink in och dödade dem och jag var så fruktansvärt ledsen. I flera år hade jag dåligt samvete och jag grät även flera år senare. Jag drömmer ibland fortfarande om dem och kan då gråta.

Nu har min familj hundar och jag har gerbiler och jag är livrädd för den dagen de ska dö. Vår äldsta hund är 12 år och av den större sorten så jag vet att det snart kommer.

Men jag försöker tänka såhär: är det värt sorgen när älsklingen dör? Och svaret kommer alltid vara ja. Jag har och har haft så mycket glädje med mina djur. Jag kommer vara förstörd när någon dör men jag skulle inte vilja ta bort de fina stunderna trots att jag kommer vara fruktansvärt ledsen.
Citera
2019-01-31, 10:33
  #20
Medlem
Kennethkvartings avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nilserikkk
Ska man inte ha minst två hamstrar?
Så de inte blir ensamma.

Inte dvärghamstrar i alla fall, är de av samma kön kommer de slåss tills ena dör, jag tror även att det är så om de är av olika kön, såvida de inte brunstar slåss de.
Citera
2019-01-31, 10:56
  #21
Avstängd
TantRossins avatar
TS! Jag tänker såhär, att finns det något efterliv, då träffas jag först och främst med de djur jag har haft igenom livet. Men det är tufft och mista, men inget vi kan göra något åt. Glädja dig varje dag med din hamster, och när den går bort, har du bra minnen från den tiden ni hade tillsammans
Citera
2019-01-31, 12:00
  #22
Medlem
cybergrodans avatar
Jag förstår dig verkligen!! Har själv nyligen skaffat hund (han är snart 8 månader) och jag kan inte föreställa mig den dagen han går bort. På den här korta tiden så har vi knutit ett band till varandra som nog inget som inte haft husdjur kan förstå. Tror inte det spelar någon roll vad för djur det handlar om, det är tufft att tänka sig den dagen de dör.

Förhoppningsvis dröjer det många år innan min kille somnar in, men man kan ju aldrig veta. Jag har tyvärr funderat väldigt mycket på det, men har lyckats tänka om en hel del. Även om det låter extremt klyschigt - försök leva i nuet. Ta tillvara på alla dagar som ni får ihop istället för att tänka på när det är över. Själv är jag övertygad om att jag kommer skaffa en till valp om några år, då kommer det nog inte bli riktigt lika jobbigt om jag fortfarande har någon som jag måste ta hand om. Det kanske är en idé för dig också? Då får din lille någon till att leka med också!
Citera
2019-01-31, 12:35
  #23
Medlem
EghtLeggeds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av liviah.s
Vågar inte diskutera detta med någon irl, känns inte som att jag skulle bli tagen på allvar ...

Men jag älskar min lilla vintervita dvärgis med hela mitt hjärta.
Hon är så mysig, somnar i min hand nästan varje dag. Älskar att bli klappad.
Det känns verkligen som en så stor ära, att se hur trygg hon känner sig med mig,
då hon pussar på min näsa, att hon litar på mig och vill vara med mig ...

Hon har funnits där för mig då ingen annan har det. På ensamma nätter, jobbiga dagar, till och med då jag var inlagt på sjukhus tillät de mig ha henne vid min sida. Hon har verkligen hjälpt mig på ett sätt ingen annan har kunnat. Känner att jag orkar leva ibland då jag mår dåligt, just för att jag har B.

Jag vet att jag kommer bli djupt deprimerad när hon dör. Jag vet inte om jag klarar av att må dåligt på det sättet igen. Hon är mer än en hamster, ingen kan nog förstå utan att ha känt det från mitt perspektiv.

När hon var 6 mån fick hon en tumör, som opererades bort. Prognosen för att hon skulle bli helt återställd var 50/50. Men hon blev det, helt återställd! Och hon är så pigg och mår så bra idag. Min lilla kämpe...! Båda vi har tagit oss igenom jobbigheter tillsammans.


Snart fyller hon 1 år. Den normala livslängden för hamstrar är 2-3 år. Men jag har läst så många historier om hamstrar som har dött vid runt 1-årsåldern så jag är väldigt orolig för B!

Försöker göra allt jag kan för att ge henne goda förutsättningar till ett långt liv. Hon är aldrig inburad, hon springer runt fritt i mitt rum (givetvis i säker omgivning, å alltid med stängd dörr). Hon har dock ett rör som leder in till buren, där hon har sitt hjul, sina gömställen/hus, där hon sover och känner sig trygg. Så hon kan helt enkelt välja fritt, 24/7. Buren eller rummet.

Försöker ge henne nyttig mat, men överdriver liksom inte. Vill fortfarande att hon ska njuta av matglädje under sin livstid

Ni som har haft hamstrar som levde länge, tänkte ni på ngt speciellt som ev. kan verka för att förlänga deras livstid..? Hur gamla blev era dvärghamstrar?

Och vad fan ska jag göra, då jag i förväg vet att jag helt seriöst typ inte ens kommer orka leva om mitt husdjur dör? Hon är allt jag har kvar, hon är så otroligt älskad.

Gör henne på smällen när hon är 2 år.
Du kommer säkert att sakna henne när hon går bort men samtidigt känna glädje över att det finns kvar något av henne i nästa generation.
Gör ett släktforskningsträd också så att du kan se vilken hamster som är släkt med vilken.
Citera
2019-01-31, 12:47
  #24
Medlem
Starbacks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av liviah.s
Vågar inte diskutera detta med någon irl, känns inte som att jag skulle bli tagen på allvar ...

Men jag älskar min lilla vintervita dvärgis med hela mitt hjärta.
Hon är så mysig, somnar i min hand nästan varje dag. Älskar att bli klappad.
Det känns verkligen som en så stor ära, att se hur trygg hon känner sig med mig,
då hon pussar på min näsa, att hon litar på mig och vill vara med mig ...

Hon har funnits där för mig då ingen annan har det. På ensamma nätter, jobbiga dagar, till och med då jag var inlagt på sjukhus tillät de mig ha henne vid min sida. Hon har verkligen hjälpt mig på ett sätt ingen annan har kunnat. Känner att jag orkar leva ibland då jag mår dåligt, just för att jag har B.

Jag vet att jag kommer bli djupt deprimerad när hon dör. Jag vet inte om jag klarar av att må dåligt på det sättet igen. Hon är mer än en hamster, ingen kan nog förstå utan att ha känt det från mitt perspektiv.

När hon var 6 mån fick hon en tumör, som opererades bort. Prognosen för att hon skulle bli helt återställd var 50/50. Men hon blev det, helt återställd! Och hon är så pigg och mår så bra idag. Min lilla kämpe...! Båda vi har tagit oss igenom jobbigheter tillsammans.


Snart fyller hon 1 år. Den normala livslängden för hamstrar är 2-3 år. Men jag har läst så många historier om hamstrar som har dött vid runt 1-årsåldern så jag är väldigt orolig för B!

Försöker göra allt jag kan för att ge henne goda förutsättningar till ett långt liv. Hon är aldrig inburad, hon springer runt fritt i mitt rum (givetvis i säker omgivning, å alltid med stängd dörr). Hon har dock ett rör som leder in till buren, där hon har sitt hjul, sina gömställen/hus, där hon sover och känner sig trygg. Så hon kan helt enkelt välja fritt, 24/7. Buren eller rummet.

Försöker ge henne nyttig mat, men överdriver liksom inte. Vill fortfarande att hon ska njuta av matglädje under sin livstid

Ni som har haft hamstrar som levde länge, tänkte ni på ngt speciellt som ev. kan verka för att förlänga deras livstid..? Hur gamla blev era dvärghamstrar?

Och vad fan ska jag göra, då jag i förväg vet att jag helt seriöst typ inte ens kommer orka leva om mitt husdjur dör? Hon är allt jag har kvar, hon är så otroligt älskad.

Jag trampade ihjäl min dotters hamster av misstag. Ett halvår före dess hade jag räddat honom från fångenskap i en trossbotten där han hade hamnat vi köksrören. Fick såga upp hela golvet i ett flerfamiljshus efter att först ha kollat underliggande el- och rördragningar med ett se-genom-väggar- instrument. Det var en komplicerad operation men hamstern blev befriad.

Och så går jag och trampar ihjäl kräket? Nåja. Det är över nu. Vi begravde kräket på bakgården.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback