Allt om Tysk-romerska riket

Det Tysk-romerska riket finns inte mer. Som stört bestod den av 900 000 km² och jag gissar - nu vet jag inte, utan jag gissar - att det här måste röra sig om ett av världshistoriens vildaste statsbildningar (eller vad fan man nu ska kalla det för?) sett till den yttre formen. Riket har inte bara vuxit och krympt utan dess gränsdragningar har dragits om som av en inte ännu berusad horbocks darrande hand.

När vi läser om Bellman, hur ofta tänker vi att när Bellman levde och sjöng sina visor, ja, då fanns Tysk-romerska riket!? Goethe verkade i det Tysk-romerska riket! Är inte detta vad vi kan kalla för en "förlorad värld"? Oh, the years gone by baby, the years gone by!

https://upload.wikimedia.org/wikiped...a.1600.svg.png

Men sen var Napoleon tvungen att komma och paja allt. Vad fan skulle han hetsa upp sig för och anfalla Ryssland mitt i allt, det var inte så att kommunisterna ännu tagit över landet?! Var Napoleon dum i huvudet? Jaja, det är en fråga för en annan tråd att behandla. Napoleon hade goda kontakter med muslimer och jag ska kanske bli muslim snart.

Men det Tysk-romerska riket alltså, har ni något spännande att säga om det? Någon sorts allegori eller anekdot kanske?

Jag skulle vilja förklara Tysk-romerska riket mer prosaiskt och inte så passionerat som ts presenterar det. När det bildades på 900-talet sågs det som en naturlig förlängning av Västromerska riket. I enlighet med tidsandan var det feodalt, och således decentraliserat.

När sedan nästan alla andra kungariken i Europa gradvis lyckades ena sig senare under medeltiden och under renässansen, förblev Tysk-romerska riket decentraliserat och oenat. En viktig anledning till att att centraliseringen misslyckades var protestantismens framväxt med början under 1500-talet.

Parallelt med att Tyskland förblev oenat, var även Polen feodalt decentraliserat.

Hoppas detta reder ut begreppen lite grann.

Det var väl grunden för trettiåriga kriget också. Dvs att tyskromerska rikets invånare var protestanter. Det startade som ett tyskt inbördeskrig om jag inte minns fel.

Kejsaren blev svag eftersom han inte besatt några egna områden utan var uteslutande beroende av vasaller, inte heller ärvde han några ytor som I Frankrike, eller konfiskerade & splittrade som med Normanderna i England.
Komplicerade styren och otaliga fejder med påven gjorde inte saken bättre. De olika furstarna tog kontroll över rätten till vem förlängningarna skulle tillhöra, och även själva rätten om vem som slutligen skulle få bli kejsare.
Samlevnaden mellan kyrkan och Europas frustar var många gånger mycket problematiskt när båda försökte att politiskt utmanövrera varandra för kontroll över samhället, rikedomar och den prestigefulla titeln att vara Romarrikets fanbärare. Val av biskopar samt de italienska städerna som var väldigt självständiga och rika blev båda två en hårdpunkt för påven och kejsaren att bli kvitt den andre. Det var dock inte förrns efter de misslyckade korstågen, påvestatens militära försök, reformationen och trettioåriga kriget som det tyskromerska riket gjorde sig av med Påven.

Tyskromerska riket hade ändå fått en naturlig framväxt. Ska vi prata vilda statsbildningar så är det bara att kolla på de artificiella nationerna som Jugoslavien, Indien eller valfritt fd kolonialland i Afrika



Napoleon Omorganiserade de tyska staterna av helt andra skäl och det brukar oftast betraktas som dödsstöten för Tyskromerska riket, det och naturligtvis anslutningarna till det allt mäktigare Preussen.
Napoleon hade inga goda kontakter med muslimer, han hade storhetsvansinne. Angreppet mot Ryssland skedde för att (precis som i VK2) främst isolera Storbritannien.


Hade vilda fejder med påven vilket ibland slutande i katastrof för kejsaren. Att stå barfota ute i snön är nog ingen höjdare.

Men även Storbritannien och Sverige blev ju protestantiska, och särskilt i Sverige lyckades ju centraliseringen väldigt bra ändå? Och Polen blev väl aldrig protestantiskt utan förblev katolskt hela tiden, så hur man man jämföra det med Tyskland?

Nu har du kanske rökt på lite för mycket? Storbritannien är inte beläget i Ryssland utan bestär av några öar i Nordsjön.

Nej jag har inte rökt på. Finns många exempel på isolationspolicy som ägt rum. Samma anledning som fick de allierade att invadera det neutrala Iran (Då Persien) under VK2, eller att förbereda ett militärt angrepp mot neutrala Norge.
Hela kalla kriget byggde mer eller mindre på att bejaka de geopolitiska gränserna genom att militärt (Brezjnev) eller ekonomiskt (Truman) försöka skära av den andre från makt och inflytande.

Reformationen i Sverige och England stärkte kungamakten, ja. (Du gör det mer komplicerat om du skriver "Storbritannien".) I Tyskland blev dock protestantismen en regional separatistisk rörelse som innebar att lokala småfurstar i norr kunde utnyttja situationen och bli mer självständiga.

Polen förblev en feodal anarki utan att protestantismen fick något forfäste eftersom högadeln kunde stå stark mot kungen iallafall.

Det berättas att självaste Hitler blev så förtjust över samarbetet mellan Tyskland och Italien, att han döpte om det till 2:a Riket. Dvs det Rike som föregick det 3:e Riket.
Stora delar av det svenska Rätssväsendet är grundat på principer som härstammar därifrån. Ännu mer det 1:a Riket som ju var Romarriket.

Not: Det tvistas om det 1:a Riket var Romarriket eller det Tysk-Romerska riket. Den vansinniga skrönan om att det skulle röra sig om "romer" är dock enbart skrock. Romare är Italienare och INTE Romer !

Det enda Napoleon gjorde var att dra ut sladden. Patienten var redan döende.

Det har blivit populärt att se tysk-romerska riket som nån sorts proto-EU, men det var en stat på upphällningen och om Napoleon inte hade avliva det hade andra gjort det långsammare genom att karva bitar ur det. Chansen att det skulle överleva 1800-talets nationalism var obefintlig.

Därmed inte sagt att tysk-romerska rikets slut inte hade nån betydelse. Om det hade levat 50 år till eller upplösts 50 år tidigare kunde kartan och historien sett helt annorlunda ut. Varje sån jättehändelse har massiva fjärilseffekter.

Voltaire uttryckte det ganska kul ändå när han sa att riket "varken var heligt eller romerskt om ens ett rike". Det verkar onekligen som att Napoleon gav Voltaire rätt i någon mening.

Under högmedeltiden var Tysk-romerska riket i sitt esse.

Då var det både tyskt, det vilade på romarrikets grund, och det var rangfrämst bland Europas riken.

Men efter Roms fall 1527 (Sacco di Roma, delvis utfört av kejsaren själv) började det gå utför.