Citat:
Ursprungligen postat av
Jof
Ett bra svar är det uppenbara. Nämligen att fråga henne varför hon inte bearbetar sin ångest så att hon förmår att äta.
I dagsläget har hon nog inget bra svar på den frågan. Men eftersom hon är intelligent borde hon fundera vidare på det. Mot bakgrunden att hon när hon vet var hon inte äter så kan hon högst troligt göra något åt det.
Hon borde rimligen lägga tid och energi på det projektet.
Att inte göra det är ett tecken på ansvarslöshet från hennes sida. Även om hon skiter i om just hon lever eller dör, så borde hon ha ett ansvar för att fullfölja sin roll i klimatarbetet.
För närvarande verkar Greta ha lättast att äta frukost.
Har Greta tyckt att hon har haft svårt att hinna gå i en vanlig psykoterapi, delvis på grund av att hon ju rest rätt ofta!?
Då jag misstänkte detta, letade jag även upp flera erfarna terapeuter, som är villiga att ge terapi även på distans via krypterad video, och Greta har fått tips även om dessa distanspsykoterapeuter av mig!
Greta säger att hon har fått en mening med sitt liv genom sitt klimat- och miljöengagemang. Hon säger bestämt, att hon numera vill leva!
Misstänker att Greta tvekar inför en terapi, för man måste då vara beredd att bearbeta sig själv, och ta itu med sina begränsningar. Terapi innebär ett oftast hårt arbete med sitt inre jag!
Då lär hon ju få mindre tid för sitt stora ideella arbete, men du har helt rätt i att det är en mycket stor säkerhetsrisk, så länge Greta inte bearbetat sin betydande ångest för mat. Greta är dock klart bättre idag, än när hon var runt 11 år, och då gick ned runt 25% av sin kroppsvikt, enligt vad hon har berättat. En riktigt svår svält!
Greta kan ha gett en viktig ledtråd, när hon alltså spontant sa offentligt, Kanske vill jag inte bli vuxen! Greta kan vara mycket rädd, för att bli vuxen, och kanske tror att hon då blir mkt ensam, men det är förstås bara som jag gissar.
Det vanligaste är att man förtränger orsakerna till sin ångest, men det händer att det tillfälligtvis blir ett hål i förträngningen...!