För två år sen träffade jag en tjej jag tyckte mycket om och hon mig. Men jag vågade aldrig ta något intiativ till mer än att bara hänga och jag visste inte heller hur man gjorde det. Hon var lika feg som mig men tog själv initiativ som jag varken kunde eller visste hur jag skulle svara på, jag blev nästan förstenad utan att förstå riktigt varför. Och efter det rann det mest bara ut i sanden och blev väldigt, väldigt märkligt mellan oss.
Ungefär på den nivån är det. Det är inte så mycket själva sexet jag tror jag har något problem med utan att det medför någon viss grad av intimitet och jag tror det är det jag inte vet hur man hanterar. Eller att man ska hamna i någon sådan situation där man inte vet vart man ska ta vägen som tidigare, vet inte hur jag ska beskriva det eller vad det är, men någonting är det iallafall.
Citat:
Ursprungligen postat av
streckets
Det värsta som kan hända är väl att du blir nervös och inte får upp lille Niklas. Är hon schyst så kommer hon berätta för dig att det är vanligare än vad du tror och att det inte är en big deal.
Sex är naturligt och direktiven finns i ditt DNA. Om grottmänniskor klarade av att knulla så kan även du. Tänk inte så mycket. Go with the flow.
Grottmänniskorna som fick knulla var väl de som var tillräckligt "put together" medan de som inte fick det sållades bort. Så är det väl för mig också, annars hade jag väl inte varit 23 och oskuld antar jag. Någonting är det ju som selekterar bort mig och jag tror det är jag själv som står för en stor del av det.
Impotens hade jag inte ens tänkt på kunde ske men det kan det ju också. Jag vet inte egentligen vad det är jag oroar mig över, både allt och ingenting på samma gång. Att man ska göra något fel eller på något konstigt sätt. Eller att man kommer på fem sekunder. Eller någonting annat...
Citat:
Ursprungligen postat av
Taklampsfot
Ta en sup och be sedan tjejen göra det skönt för dig. Tänkte skriva att du kan ju blunda om det känns läskigt, men det förhöjer bara känslan enligt mig.
Du kommer knappast gå tillbaka till handen istället för hennes mus eller mun efteråt.
Do it, do it!
Är genuint kluven till om alkohol skulle hjälpa eller stjälpa. Men jag tänker jag inte vill vara berusad och är man inte det så vet jag inte hur mkt alkohol hjälper. Eller stjälper då.
Citat:
Ursprungligen postat av
Skattebrott
Det är kanske inte så konstigt att det känns obekvämt att göra något som man aldrig har gjort förut. Jag kan känna samma när det gäller träning - att ta den vanliga rundan är inte jobbigt för då går man bara på gammal vana som sitter "i ryggmärgen" men att ta en ny runda som är lika lång, det tar emot desto mer.
Känn efter, vad är det för känslor som kommer när "ryggraden" vill backa? Känns det nytt och främmande? Osäkert? Smutsigt? Svaret på detta kan bara komma inifrån dig själv.
Oavsett vad det nu är som tar emot så förstår säkert din hjärna att du bör göra detta, så låt den övertala eventuella andra kroppsdelar som inte vill. Förutom kuken då, den måste ju vilja.
Försök att slappna av och ta det lugnt tillsammans, kåta upp dig av hennes kropp, för det är ju det hon vill att du ska göra. Spänn dig inte så mycket utan njut av stunden, typ. Det finns inga rätt och fel, du får göra vad du vill, sålänge det inte är något som hon inte går med på då förstås, analsex kanske. Prata gärna igenom vad hon inte gillar, och kanske vad hon uttryckligen gillar, så vet du vad du har för godisburkar på ditt smörgåsbord och kan festa loss.
Jag vet inte
exakt vad är som får mig att backa. Ska man psykologisera så är det väl att jag kanske inte tycker mig vara värd det, typ. Kanske är därför jag är rädd för att jag ska göra fel eller så, att den andre också ska "inse" det. Väldigt klyschigt, jag vet, men det är den bästa förklaringen jag har. Antar att sex är tillräckligt mycket intimitet och risk för att bli dissad för att det ska kännas hotfullt/läskigt/osäkert på något sätt?
Men ja, jag har någon liknande tanke om att låta förnuftet övertala mig själv. Om inte nu så när ska det annars ske, om inte med någon som rakt upp och ner säger sig vilja "hjälpa" mig med det och ändå verkar hyfsat förstående. Idealt hade väl varit med någon man känner och litar på och så, tjejen i fråga nu har jag aldrig träffat. Men i övrigt verkar det väl hyfsat bra.
Citat:
Ursprungligen postat av
Nattiskatt
Det är bara att köra. Tänk inte så mycket på det, det är bara sex. Ingen stor grej egentligen.
Citat:
Ursprungligen postat av
Adelaide
Sex är inget mysterium direkt. Det känns ungefär som att onanera. Tänk inte så mycket, kör bara kör! (eller förbli oskuld).
Precis, "egentligen" ingen stor grej, men ändå något. Är nog inte sexet jag har tankar kring utan intimiteten. Jag ska inte säga att jag får panik men det är nästan som en flyktreaktion i sådana situationer.
Ett exempel, som jag nästan skäms över att medge: Jag har en tjejkompis jag tycker om och som jag värdesätter högt som person. Sista gången jag såg henne före jul gav jag henne en kram innan vi båda skulle resa till våra respektive släkter och inte ses på några veckor. En kram är ju inte heller någonting märkvärdigt men minns att det var något som tog emot och att jag väl där hade väldigt svårt att "stanna" i stunden, om det är begripligt, utan att jag även då fick någon sorts flyktreaktion.
Citat:
Ursprungligen postat av
helsvensken
Hej! Vad trevligt att läsa om någon som värdesätter sexualiteten på ett sådant moraliskt och unikt sätt!
Jag tror du vill vara säker på att du känner tjejen ifråga tillräckligt bra och att lära känna en annan människa på djupet är ingen snabb process, utan det tar sin tid. Med tiden växer tilliten fram, och om någon friendzonar dig direkt är den personen knappast relevant, men smarta personer som letar efter något riktigt långsiktigt (helst för livet) förstår detta.
Intressant att du nämner moral för jag har fått höra samma sak en gång tidigare och även om jag vill tro på det så vet jag inte om jag är så pass annorlunda egentligen. Tjejen i fråga är någon jag aldrig träffat och som jag i nuläget inte tror det kommer bli något mer med än just sex.
Helst hade det fått ske i en relation med någon jag bryr mig om, känner, har tillit för och allt sånt, det har varit min tanke hittills. Men jag vet inte om jag hamnat i någon sorts moment 22 där jag inte kan/vågar ha sex för att jag har svårt med närhet och intimitet vilket i sin tur försvårar det för mig att träffa någon/inleda en relation. Jag tror jag egentligen inte är helt hopplös, jag har ändå träffat 2-3 tjejer de senaste två åren som jag fått känslan av att jag verkligen tyckt om och som uttryckt någon grad av intresse tillbaka men som jag med alla på ett eller annat sätt sabbat det med, tyvärr. Jag vet inte om jag känner jag saknar sex i mitt liv men jag tänker väl att om jag "tvingar" mig till detta lite så kanske det öppnar dörren till att våga mer och kanske få till en relation eller något sånt, att man ska växa i det stora hela.