Skyddar Staten alltid Falsk-Agenda-vittnare?

Är den svenska staten oftast eller t.o.m. alltid på tårna, när det gäller att ge ny/ skyddad identitet åt personer som har ägnat sig åt att vittna falskt (och/eller agendastyrt) i svenska brottsmålsprocesser?
Jag tar här avstamp i det som är allmänt känt som "Styckmordsmålet" i Stockholm, från ca 1985 till 1989.
Och där två läkare åtalades för att ha dödat och sedan inne på Statens Rättsläkarstation i Sthlm styckat den prostituerade Catrin Dacosta.

I domstol vittnade den ena läkarens f.d. hustru, på sin minderåriga dotters vägnar.

Något senare försvann den vittnande kvinnan, K.E. , i alla fall från offentlighetens ljus!