Varför slåt en blixt ner och inte upp?

Höghastighetskameror har funnits rätt länge. Det är inte direkt något nytt.

Innan dess gissade man väl mest, men man ser ju på blixten vilken riktning den har även om du inte hinner se rörelsen.

Nja, så långt innan var det inte. Att elektroner rör sig från katod till anod upptäcktes 1869, och man lyckades fotografera en gevärskula med överljudshastighet 1886, så det är faktiskt ungefär samtidigt.

Nja, det är nog flera urladdningar på raken man ser i så fall, eller att man inbillar sig att man ser riktningen bara för att man har präntat in i skallen att den slår ner från himlen och ner i marken.

Elektronernas vågrörelse går ju i nästan ljusets hastighet, så inte en chans att man hinner reagera åt vilket håll en urladdning går.

Nej, men man kan dra slutsatser utifrån hur liknande fenomen ser ut, exempelvis vattenrörelser.

En blixt som slår nedåt ser helt enkelt ut som en uppochnedvänd variant av den som slår uppåt. Även om man inte med 100% säkerhet kunde säga vilken som är vilken så har det länge varit uppenbart att båda varianterna finns och att den ena är betydligt vanligare.

Det är ju bara en definitionsfråga vad som är plus res. minus, och att ström mäts i (positivt) laddningsflöde. Elektroner är definitionsmässigt negativt laddade, och ett elektronflöde i en riktining innebär alltså ett nettoflöde av laddning (mao. "ström") i motsatt riktning.

Om en spänning finns mellan jord och moln så kan en blixt uppstå. Inne i själva blixten så är väl atmosfärens gas joniserad, så det går plusladdning åt ena hållet, och minusladdning åt det andra hållet.

En blixt "går inte" åt något speciellt håll - det är en urladdning som sker mellan två punkter med hög spänning mellan.

Bilden förklarade lite om din fundering.

Men sen detta citat förklarar också krångligheten.

källa: https://www.youtube.com/watch?v=h-0gNl5f4BU // National Geographic
Publicerades den 13 maj 2013

Jag kan ändå inte förstå på riktigt vad skolan menade, men antagligen mest en förklaring så man inte tror det är åskguden.

Titta på en blixt i slow motion så är det uppenbart att den går från ett håll till ett annat. Att det iaf finns någon egenskap hos blixten som har en väldefinierad riktning.

Många blixnedslag på youtube är vid en åskledare eller liknande och pga spetsen så fås en fältförstärkning runt åskledaren och därför börjar blixten där. Sedan kan den snabbt sprida sig när det finns fria elektroner som kan kollidera med luftmolekylerna och slå loss fler elektroner.

Glöm inte bort att elektroner är lika osynliga för ögat i luft, ivatten och i 'vacuum' som de är i vilken elektrisk ledare som helst.
Även om de är osedvanligt många på samma plats samtidigt.

Och förutom att de är osynliga pga storlek så är de aldrig 'självlysande' heller.

Det ljusfenomen som ni/vi kallar blixt är istället en gigantisk glödtråd (som i glödlampa eller gammaldags fotoblixt).

Processen är följande:

• Åskvädrets elektriska fältstyrka radar upp joniserade molekyler (och några fria elektroner) i det område där potentialen för ögonblicket är högst.
• När denna rad nått ett tillräckligt antal, både i bredd och längs sträckan från moln till jordpunkt, så kommer det att börja flyta en ström. Helt enligt Ohms lag.
• Men även i den på så sätt ledande luften finns tillräcklig resitans i förhållande till den tillgängliga strömstyrkan så att en snabb uppvärmning uppstår. Helt enligt Ohms lag
• Och när de uppvärmda molekylerna uppnått en tillräcklig temperatur så avger de ett ljus som våra ögon (och kameror) kan uppfatta.
• Uppvärmingen är även så kraftig att gasmolekylerna av alla slag övergår till ett plasmatillstånd, vilket även förbättrar ledningsförmågan och sänker resistansen.
• Därvid ökar strömstyrkan - och uppvämningen samt ljuset - ännu mer tills molnets laddning är uttömd. (Helt enligt Ohms lag...)

Den gasformiga elektriska ledaren (och även när den nått plasmatillstånd) är allt annat än jämntjock, så temperaturen kommer inte att stiga lika fort överallt - eller i båda ändar - samtidigt.
Det är densiteten (som styrs av det mycket lokala lufttrycket) och den absoluta luftfuktigheten som sålunda avgör om det ska se ut som om blixten går upp eller ned.