Jag läste nyligen en artikel om Vänsterpartiets Amine Kakabaveh. Ett toppnamn inom V som fått högt antal personröster i valet. Hon berättar att hon fått utstå utfrysning och kritik [Edit: inom det egna partiet] för att hon valt att lyfta frågor som hederskultur och kvinnligt förtryck inom islam, till den grad att hon inte längre är speciellt delaktig i riksdagsarbetet.
Detta är ju för all del inget nytt under solen. För några år sedan hade programmet Debatt ett inslag om samma frågor, där Schyman adamant hävdade att något sådant förtryck inte existerar samt att alla anklagelser åt detta håll så klart är att betrakta som rasism och islamofobi.
Nu har det gått ett par år och fler och fler människor som faktiskt kommer från dessa bakgrunder där hederskultur existerar har valt att träda fram med sina berättelser. Bevisen är för starka för att förnekas av ens de mest hårdnackade kulturmarxisterna.
Det har även blivit mer av allmän kännedom att dessa åsiktskollisioner förekommer på vänsterkanten. Ett exempel är höstens nyheter om bland annat skånedistriktens socialdemokrater, där åsiktsyttringar av homofobi, stävjande av kvinnors inflytande och judehat uppmärksammats. Återigen har islam tolkningsföreträde framför partiernas egna åsikter.
Man skulle kunna ana att förklaringen ligger någonstans i att partier som V har hög andel muslimska män som trycker på och antagligen är ganska hårdföra och svåra att hantera. Men majoriteten av tyngden kommer likväl från etniska svenskar utan koppling till islam. De är inte sällan kvinnor själva.
Även miljöpartiet och centerpartiet har återkommande haft incidenter av detta slag, där antingen antisemitiska föreläsare från muslimska samfund har bjudits in att hålla tal, eller där åsikter som som avsky mot homosexuella fått yttras utan konsekvenser både privat och i offentliga sammanhang.
Jag undrar ödmjukast hur ni som röstar på dessa partier resonerar. Jämlikhet, humanism och rättigheten att få vara som man vill är ju de frågor som ligger er varmast om hjärtat på valaffischerna, och det som ni hårdast driver när ni anklagar oliktänkande partier.
Är det ens ett problem för er eller avfärdar ni all kritik som SD-trollerier?
Jag vet att det inte är lätt, men avhåll er gärna från pajkastning. Syftet är att diskutera vänsterblockets hantering av ovanstående frågor, inte SD-medlemmars påstådda brottsförflutna odyl
Detta är ju för all del inget nytt under solen. För några år sedan hade programmet Debatt ett inslag om samma frågor, där Schyman adamant hävdade att något sådant förtryck inte existerar samt att alla anklagelser åt detta håll så klart är att betrakta som rasism och islamofobi.
Nu har det gått ett par år och fler och fler människor som faktiskt kommer från dessa bakgrunder där hederskultur existerar har valt att träda fram med sina berättelser. Bevisen är för starka för att förnekas av ens de mest hårdnackade kulturmarxisterna.
Det har även blivit mer av allmän kännedom att dessa åsiktskollisioner förekommer på vänsterkanten. Ett exempel är höstens nyheter om bland annat skånedistriktens socialdemokrater, där åsiktsyttringar av homofobi, stävjande av kvinnors inflytande och judehat uppmärksammats. Återigen har islam tolkningsföreträde framför partiernas egna åsikter.
Man skulle kunna ana att förklaringen ligger någonstans i att partier som V har hög andel muslimska män som trycker på och antagligen är ganska hårdföra och svåra att hantera. Men majoriteten av tyngden kommer likväl från etniska svenskar utan koppling till islam. De är inte sällan kvinnor själva.
Även miljöpartiet och centerpartiet har återkommande haft incidenter av detta slag, där antingen antisemitiska föreläsare från muslimska samfund har bjudits in att hålla tal, eller där åsikter som som avsky mot homosexuella fått yttras utan konsekvenser både privat och i offentliga sammanhang.
Jag undrar ödmjukast hur ni som röstar på dessa partier resonerar. Jämlikhet, humanism och rättigheten att få vara som man vill är ju de frågor som ligger er varmast om hjärtat på valaffischerna, och det som ni hårdast driver när ni anklagar oliktänkande partier.
Är det ens ett problem för er eller avfärdar ni all kritik som SD-trollerier?
Jag vet att det inte är lätt, men avhåll er gärna från pajkastning. Syftet är att diskutera vänsterblockets hantering av ovanstående frågor, inte SD-medlemmars påstådda brottsförflutna odyl