Citat:
Ursprungligen postat av
Mupp08
Att judarna är blinda råder det inga tvivel om, men kom igen nu...
Någon måtta får det väl ända vara?!
Jesaja levde ca 700 före Jesus och det är ju solklart att det är Jesus, vår frälsare som det skrivs om!
Vad får judarna att vara så jäkla blinda och leva i förnekelse? Stolthet?
Jesaja 53 från gamla testamentet:
"Vem trodde vår predikan, för vem var Herrens arm uppenbarad?
2 Som en späd planta sköt han upp inför honom,
som ett rotskott ur torr jord.
Han hade varken skönhet eller majestät.
När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.
3 Han var föraktad och övergiven av människor,
en smärtornas man och förtrogen med lidande,
lik en som man skyler ansiktet för,
så föraktad att vi räknade honom för intet.
4 Men det var våra sjukdomar han bar,
våra smärtor tog han på sig,
medan vi höll honom för att vara hemsökt,
slagen av Gud och pinad.
5 Han var genomborrad för våra överträdelsers skull,
slagen för våra missgärningars skull.
Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade.
6 Vi gick alla vilse som får,
var och en gick sin egen väg,
men all vår skuld lade Herren på honom.
7 Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig
och öppnade inte sin mun.
Lik ett lamm som förs bort till att slaktas,
lik ett får som är tyst inför dem som klipper det,
så öppnade han inte sin mun.
8 Genom våld och dom blev han borttagen.
Vem i hans släkte besinnar
att när han rycktes bort från de levandes land,
blev han plågad på grund av mitt folks överträdelse?
9 Bland de ogudaktiga fick han sin grav,
men hos en rik var han i sin död,
ty han hade ingen orätt gjort,
och svek fanns inte i hans mun.
10 Det var Herrens vilja att slå honom och låta honom lida.
När du gör hans liv till ett skuldoffer,
får han se avkomlingar och leva länge,
och Herrens vilja skall ha framgång genom honom.
11 Genom den vedermöda hans själ har utstått
får han se[a] och bli tillfreds.
Genom sin kunskap[b] förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga,
och deras skulder är det han som bär.
12 Därför skall jag ge honom de många[c] som hans del,
och de starka skall han få som byte,
eftersom han utgav sitt liv i döden
och blev räknad bland förbrytare,
han som bar de mångas synd
och trädde in i överträdarnas ställe."
Herregud, vilken vanvettig fråga.
Judarna var ett litet folk som trängdes mellan krigiska grannfolk och som drömde sig tillbaka till den tid då de hade haft en mäktig kung, nämligen David. Och så drömde de om att "en man av Davids stam", alltså en man som härstammade från David i rätt nedstigande led (enbart på mans-sidan), skulle stiga fram och bli en ny kung David och besegra fiendefolken och göra Israel stort igen.
Visst håller jag med om att just Jesaja 53 inte alls talar tydligt om någon Davids son som ska upprätta landet Israel igen. Å andra sidan finns det dussintals andra profetior i Gamla testamentet, och ingen talar om "den lidande tjänaren" som den här gör. Varför skulle judarna tro att just den här profetian stämmer? För att den gör det?
Åh, herregud. Har du läst evangelierna?
Alla fyra evangelierna berättar olika historier om Jesu uppståndelse. Varför ska vi tro att den över huvud taget har ägt rum?
Min uppfattning är att
det spreds ett rykte att en korsfäst man hade uppstått. Och vilken slutsats kan människorna i dåtidens Palestina i så fall ha dragit av det, ifall de trodde att det var sant?
Jo, de kan ha trott att yttersta domen hade kommit, och att människorna skulle stiga upp ur sina gravar för att bli dömda:
Daniel 12:1 “At that time Michael, the great prince who protects your people, will arise. There will be a time of distress such as has not happened from the beginning of nations until then. But at that time your people—everyone whose name is found written in the book—will be delivered.
2 Multitudes who sleep in the dust of the earth will awake: some to everlasting life, others to shame and everlasting contempt.
Evangelisten Johannes höll med:
Joh.5:28 “Do not be amazed at this,
for a time is coming when all who are in their graves will hear his voice
29 and come out—those who have done what is good will rise to live, and those who have done what is evil will rise to be condemned.
Så dåtidens palestinier kan ha trott att Jesus var den förste som hade uppstått för att dömas vid den yttersta domen, och fler och fler människor skulle uppstå hela tiden innan den yttersta domen kunde hållas. Men när inga fler människor uppstod, så tappade de flesta av palestinierna intresset.
Efter ett par decennier kom sedan Paulus. Han fick ett anfall av något slag på sin väg till Damaskus, och tyckte att han såg ett starkt ljus och hörde en himmelsk röst, och efter det så skapade han den kristna religionen nästan helt på egen hand, och sen ägnade han resten av sitt liv åt att sprida sin lära.
Och du undrar varför judarna inte tror på att Jesaja 53 handlar om Jesus.
Herregud, karl.
