Riksbanken höjer räntan - krasch på gång?

Du har ett lån på 1000 kr som du betalar 1% ränta på. Det ger en utgift på 10kr/år.

Eftersom du har 1000 kr tillgängligt efter att du fått lön kan du betala tillbaka lånet om du vill. Då skulle du slippa den årliga utgiften på 10 kr.

Dock vet du att en kompis vill låna pengar för att köpa en trolleri låda. Eftersom han inte har tålamod att vänta lovar han att betala 10% extra nästa år om han får pengarna nu! Lånar du ut pengarna till honom får du alltså 1100 kr om ett år. Du tjänar alltså 100 kr!

Alltså antigen behåller du lånet och betalar 10kr men får 100 kr. Det ger en vinst på 90 kr.

Amorterar du lånet så får du inte vinsten på 90 kr. Eftersom du bara tjänar 10 kr på inbesparad ränteutgift men alternativ kostnaden är 100 kr (du hade kunnat låna ut till trollerilådan).

Detta antar dock att bägge alternativen är fullständigt förutsägbara och ingen osäkerhet finns. Annars måste man prissätta risken för alternativen också. I princip är det bara att uppskatta sannolikheten för samtliga utfall och väntevärdesbilda. Det är omöjligt i praktiken så det blir mer eller mindre bra uppskattningar.

Eftersom situationen är asymmetrisk på det sättet att du kan tjäna obegränsat med pengar i teorin men bara förlora en mycket mindre summa innan du går i konkurs så innebär all osäkerhet att risken för en förlust måste värderas som lite värre än chansen till en vinst. Kräver nog lite mer att skriva ett pedagogiskt exempel dock. Mest eftersom jag inte pluggat statistik på flera år.

Dina resurser förbrukas inte, de allokeras.

Du får helt enkelt googla alternativkostnad.

Om de två fallen har samma substansvärde så ja. Det spelar generellt ingen roll.

Om du menar att de inte har det och den ena nationen är rik och den andra är fattig. Då är svaret subjektivt. Om en utblottad stat tiodubblar sin statsskuld så är det tveksamt om de får någon effekt. Men om en stat går från rik till noll så kan det upplevas som förödande.

Varför?

Har man tillgångar som kan likvideras så minskar risken. Man har ett ekonomiskt svängrum vid problem.
Har du varken skulder eller tillgångar så är manöver utrymmet väldigt litet om något händer.

Risken för oförutsedda händelser är den samma.

Att ha låneförmåga vid ett tillfälle där man inte sitter på stora lån kan ju ses som en slags tillgång som kan likvideras. Det råder ett ekonomiskt svängrum som kanske inte hade rått om man var högbelånad. Så tvärtom kan manöverutrymmet vara stort!

Risken är inte alls densamma om man sitter på lån eller inga lån. Om man inte har lån så riskerar man inte att hamna i trubbel gentemot kreditgivaren.

Nonsens, har du en högt skuldsatt befolkning har du på aggregerad nivå en hög risknivå. I det enskilda fallet kan det ha noll betydelse, men sammantaget så kan det betyda stora problem om något inträffar som gör att räntenivåerna stiger snabbt och oförutsett. Att fortsätta höja skuldnivåerna gör dessutom att allt mer av konsumtionsutrymmet binds till just räntebetalningar och amorteringar.

Det du talar om är kapitalförvaltning. Där finns inga kostnader förutom arvoden.
En skillnad i avkastning är inte en kostnad.

Låg soliditet skulle kunna ses som en risk.

Men refererar vi till FBerntsson ovan (och ev Trillske fast denne inte kunde förklara sig så det är osäkert) så är dock hög soliditet en kostnad, eftersom man inte lånar och får en högre avkastning än ränteutgiften.

Exakt. Påstår man något sådant så har man inte förstått sig på vad en kostnad resp intäkt är.

Det är ungefär lika smart som att hävda att man sparar 10kr när man köper en prisnedsatt vara för 59kr istället för 69kr.

Många verkar resonera som att krediter är pengar och pengar är saker. Inte så. Grekland 2011 är ett bra exempel. Mycket förstördes i Grekland av att tilltron till landet var så låg att de inte fick låna.

Ekvivalensen mellan krediter, pengar och saker gäller i steady state, men den här tråden handlat om kris. Vid en kris är krediterna det första som ryker. Sedan blir det svårt att byta pengar mot varor. Varor har alltid ett värde.

Med andra ord är höga skulder alltid enrisk eftersom krediter a kan sägas upp och de tillgångar som balanserar skulderna kan bli värdelösa.

Läs gärna på om Bear Stearns och Lehman Brothers så ser ni.

Däremot ett nytt tak på huset eller en trädgård där du kan odla behåller sitt värde i en kris.

Grekland fick visst låna. Man till och med tvingade grekerna att ta nya lån istället för nedskrivningar, för att rädda tyska och franska banker, så att man kunde betala nämnda banker för gamla lån.

Man gjorde som man brukar göra mao. Mer krediter för att rädda gamla krediter.

Fel orsaksordning. När krediterna upphör så uppstår krisen.

Ja, så det föreligger inga incitament på att inte belåna sig när man kan byta till sig hus, tak och trädgård för krediter.