KI:s samlingar av skallar - finländska aktivister kräver återlämning

Jag tänkte det kunde finnas intresse för en diskussion om ärevördiga Karolinska institutets kollektioner av mänskliga kvarlevor, med stor möda insamlade över hela världen för att tjäna den svenska rasforskningen - denna den ädlaste av alla vetenskaper. Redan tidigare har KI pressats att skicka en mängd polynesiska skallar tillbaka till de länder, där deras innehavare bodde. Nu har en grupp finska och sverigefinska aktivister inlett en kampanj för att få en hög purfinska skallar återbördade till finländska kyrkogårdar.
Vad har ni för synpunkter?

Finska skallar från 1800-talet fortfarande i Karolinska institutets samlingar – krav på att de återlämnas till Finland
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/...tets-samlingar

Taggar: Karolinska institutet - KI - rasforskning - rasism - Retzius - skallar - skallmätning - gravplundring - gravskändning - gravar

Man kan ju bara anta att den där församlingen åter tänkt att jordfästa de kranium man vill få tillbaks, så hoppas KI står på sig då det vore ett hån mot vår vetenskapliga historia beträffande rasbiologin, oavsett vad eftervärlden nu må tycka om det.

Klart att de ska lämna tillbaka skallarna till släktingarna om de ber om dom, men att bara bo i samma land ger dom ingen rätt till skallarna.

Om nu inte republiken Finland begär detta. Annars håller jag med dig.

Tycker du att Sverige har rätt att bestämma över din kropp? Kanske att du gör det, men nationen Finland fanns inte ens när detta skedde, det enda anspråk de har är att de är samma folk.

Grant om det skulle kunna gå att forska fram släktingar till kraniumen.
Och komma hem till Jarmo och Sinicka nu tvåhundra år senare och lämna över den numera framlidne Ocki Jomalinens gamla skalle.

Sverige har haft ca 100 år på sig att mäta skallarna och det borde ju räcka. Huvudsaken idag är att våra finländska bröder blir nöjda.

Rimligtvis så borde efterlevande släktingar kunna utkräva sina förfäders kvarlevor. Dock så måste det vara dessa efterlevande släktingar själva som ställer det kravet, och inte några aktivister som hävdar sig företräda dem. Och de måste också kunna uppvisa klara bevis för att de faktiskt är de efterlevande till dessa kvarlevor och då endast få ut sina förfäder och inte alla övriga kvarlevor i ett och samma paket.
För enkelhetens skull så sätter vi också en gräns för hur generationer tillbaka som det räknas för att vara "efterlevande" och att det finns ett faktiskt släktskap till just dessa individer. T ex så får inte Pekka tillbaka några kvarlevor om hans fortfarande levande far inte vill ha ut dem, och det är via sin far som Pekka är besläktade med de aktuella kvarlevorna.
Fäder och mödrar räknas naturligtvis, liksom mor- och farföräldrar. Även tredje generationen tillbaka, gammelmorfar, gammelfarmor etc ska räknas. Och för säkerhetens skulle även fjärde generationen, alltså farfars farfar osv räknas, och för att vara riktigt generösa inkluderar vi även femte generationen. Alltså farfars farfars far, detta då det tidigare än dessa är totalt omöjligt att kvarlevande ska ha några som helst emotionella band kvar till kvarlevorna, då de efterlevande med största sannolikhet aldrig ens träffat någon som i sin tur har träffat de personer som kvarlevorna gäller.
Men vi kan vara generösa även där, och göra ett tillägg om att om man har talat med en av sina äldre släktingar som talat med en ännu äldre släkting som i sin tur var son eller dotter till dessa kvarlevor, så ska även detta räknas om man kan visa upp trovärdiga bevis för att så ska ha skett.

Att däremot hävda släktskap med någon som en gång levde i samma landsända som man själv, är alltför avlägset och långsökt för att räknas som trovärdigt.

De kan ju börja med att erbjuda sig lämna tillbaka historisk svenska delar som Finland sedan 1917 ockuperar. Åland, de svenska kustområdena och allt norr från Österbotten (minus den Karelska delen i öst).

Lämnar dom tillbaka detta så kommer jag personligen verka för att skallarna skickas över till Finland.

Bra! Kanske du även kunde erbjuda KI din egen skalle som ersättning - de "kunskaper" som du ger prov på tyder på att det rör sig om ett ytterst intressant forskningsobjekt.

Som en tidigare trådskribent är inne på blir det rätt absurt om man ska hävda personliga och känslomässiga band till människor som levde för så länge sedan. Man är trots allt väldigt lite släkt med varje enskild förfader om man räknar några generationer bakåt. Går jag tillbaka till 1800-talet är jag en blandning av hela fem nationer t.ex. Tror inte att jag har någon koppling till just Pälkäne, men det skulle nog inte förändra något om jag upptäckte en pälkänebonde från säg 1600-talet i släktträdet.

Man kan förstås hävda att det är bristande pietet att förvara mänskliga kvarlevor på det här viset, och det håller jag i grund och botten med om. Å andra sidan är standardförfarandet i Sverige att gravar grävs upp efter bara några decennier. Gravrätten gäller bara i 25 år om de efterlevande inte är villiga att betala.

https://fenixbegravning.se/gravratt-...-behover-veta/

Relaterad fråga: vad anser ättlingarna till de 1600- och 1700-talsmumier som visas upp som en turistattraktion i Bleikeller i Bremen?

https://www.thevintagenews.com/2018/...eller-mummies/
https://blog.bremen-tourismus.de/the-bleikeller/
https://www.youtube.com/watch?v=sKczsdPZ0Ss

Visst, där finns inget rasbiologiskt syfte. Men ändå.

Vad skulle vi veta om människan om inte gravar undersökts?
Vi är väl alla ättlingar i varje fall släktingar till upptagna benbitar liggandes här och där.
Måste ju ligga en herrans massa vävnad, ben på museer, institutioner för att inte nämna nutidens biobanker, runt om i världen.
Men OK om det finns en stor vilja att återfå kranier så visst borde KI skicka tillbaka dessa kranier.
Men om jag vore KI-chef skulle jag först undersöka alla kranier först samt försöka extrahera DNA innan leverans.
En ursäkt kan ju vara på plats om det går att bevisa att de som vill ha tillbaka kvarlevorna verkligen lidit skada eller men.
(Nej metoderna att plundra gravar förr i tiden var inte alls tilltalande men jag har svårt att se skillnaden mellan detta och dagens arkeologi faktiskt och tycker väl personligen att vetenskap ska få gå före känslor hos eventuella anhöriga och att det inte är nutida gravar man rotar runt i).