Vad kan vi som går i sub/metadon program knarka?

En fråga ang dom som är som i ditt exempel o inte sett horse knappt å kommer in på Laro. Skulle du gissa att det är såna som skriver å bölar på forum eller tror du ”buhu jag började frivillig behandling å det blev drygt” människor som är bundna å måste fortsätta är riktigt nergådda opiat brukare som har det eller fixa fix sen fix å fix tills döden kommer? Det känns antagligen värre för folk som vet att det är sämre i Laro än innan ä ändå fortsätter för det är svårt å säga nej .


Jag har varit både och o det är fan inga fler långa flera månaders AT. Sen vill jag inte se om det där meth slasket lever upp å är ännu jävligare än bup. Fan heroin är rena baksmällan mot å va sjuk dag efter dag. Det är inget för mig tänk efter innan å inte efter näst gång det drar i opiattarmen o ni klarat er igenom en avtändning å börjar bli bättre.

Så här ser jag det. När jag började hade jag missbrukat opiater opioder över tio år. Det började med hostmedicin sedan tram sedan oxy sedan fentanyl och till sist H. Jag orkade inte leva med trasig ekonomi längre och familj som oroade sig. Jag har skött min laro tid ganska bra. Några återfall på fenta benz och lite annat. Men sköter man sig en lite längre tid får du buprenorfin för två veckor. Då hinner du knarka några dagar och sedan ser du till att vara ren tills den fjortonde dagen kommer och det är dax för prov igen.
Men inget jag rekommenderar försök få ordning på livet istället och finn välbefinnande som vanliga människor.
Laro hjälpte mig med jobb och stöttning så för mig har det varit bra. Det är bara ibland djävulen i mig tittar fram och jag fakkar ur.
Lycka till!

Vem citerar du o vad fan snackar du om..

Herregud du verkar ju inte ha löst vad jag skrivit överhuvudtaget, eller så har du bara varit fast bestämd på att du ska börja klaga. För det första så var inte tråden till för dina moralkakor du sitter inne och tänker på.

När jag som 21 åring började i Laro programmet så när jag tänker tillbaka så känner jag mig halvt inlurad. Jag knarkade mycket, framförallt benzo och opiater, men definitivt mer benzo.. När man går benzad dagligen så fattar man inte alltid dem bästa besluten. Om du tvunget vill veta så gick jag till soc och bad om hjälp då jag tyckte att jag levde i misär, jag har svaga minnen från den tiden. Jag minns att jag bad om att få bli avgiftad eller komma till något hem. Att hon sa Laro, subtitionsbehandling m.m var aldrig något jag uppfattade.

Vad jag uppfattade var att jag skulle in på en avgiftning och sen komma ut ren med stöd. Men så var det inte, utan jag trappades upp på sub och fick sobril när jag väl låg inne på avgiftningen. Själv tänkte jag då "aha, men det är väl såhär man gör för att man ska bli av med all absitens osv.

Lång hustoria kort, när det väl var dags för mig att kliva ur så mådde jag extremt dåligt och den dos subuxone jag fått inne på avgiftningen var det enda som gjorde livet värt att leva på den tiden.

Och när man väl kommer ut efter flertalet år av missbruk så är man inte direkt jätte kaxxig ochjag följde BLINDT vad läkare och socialen sa till mig, att fortsätta gå till ett laro program och hämta subuxone varje dag. Efter några månadet var jag så beroende av medicinen att det vsr löjligt, jag började även sidomissbruka rätt snabbt.

Laro var och ÄR verkligen intr det man tror när man först börjar, och jag vet av lånh erfarenhet att jag inte är ensam om att tycka såhär.

Jag tycker nämligen att jag bleb inlurad att börja, då jag i början knapot var kapabel till att förstå vilken hjälp jag skulle få. Attjag aldrig fick information om att medicinen jaf skulle äta var tänkt som en form av medicin att äta livet ut.

Bara för du själv kanske suttit och tryckt i sig heroin i 15 år innan du insett "oj, vad jag gör kanske är fel och jag behöver hjälp:. Då passar säkert laro super bra för dig.

Bara för 3 dagar sedan fixk vi en ny vän på vpr klinik, han är 19 år och har rökt brass samt sniffat kola. Självklart tycker socialen, sjukhus, och laro att han ska börja på subuxone. Det har blivit helt sjukt och det är de som är poöngen.

Jag är fast i en medicin jag hatar, jag har påbörjat att få komma loss därifrån. För 8 månader sedan klev jag av 2.5 års metadon 100mg om dagen bruk på1.5 månad, det blev alldeles för tufft rent hälsömesigt aå fick efter 2 veckors nollad på metadon återbörja fast på subuxone och trappar nu ut den sakta.

Tråden är till för oss som hamnat i liknande situationet som mig, som inte har era 20 års heroin sprutande på nacken där ni inte har något annat val för hela era liv är ändå förstörda.

Jag vill kunna bli HÖG ibland fast jag är fast i världens sämsta jävla behandling. Och antingen respekterar du det, eller så kan du dra härifrån. Trött på folk som ska grina, jag är en vuxen man med hjärnkapacitet att tänka efter själv utan ditt skitsnack.

Tack för mig

Edit: skrivet från mobil så säkert tusen stavfel, men du som är så klyftig borde väl klara av att läsa igenom det ändå

Bra talat, broder. Starkt att kliva av metadonet så snabbt. Jag har närmare 10 år nu på Metadonprogrammet. Har sänkt till den lägsta dos jag kan ha rent terapeutiskt. Från början så vill man ofta ha så mycket som möjligt, men nu är det fan tvärt om.

Man sitter helt fast i metadonet Jag antar att jag tvingas stå på det livet ut. Har som en hel del andra försökt att byta tillbaks till sub, men det har misslyckats och jag har varit tvungen att trappas upp på metadonet igen. Ha det väl och en önskan om ett gott fortsatt liv.