Ni som går KTH/Chalmers - Hur stor andel studenter är omotiverade?

Helt klart var det en stimulerande miljö, både studiemässigt och socialt. Mycket sporrande för både den intellektuella utvecklingen och den personliga mognaden. Jag kan nog tyvärr inte svara bättre än så på din fråga eftersom jag själv inte varit så karrärinriktad, om man med det syftar på ordets ursprungliga betydelse där man målmedvetet kliver allt högre upp i näringslivets hierarkier.

Hur det ser ut i dagsläget har som sagt ingen större koll på, men mitt starkaste minne är att det gav en rejäl skjuts att komma från gymnasiet. Samtidigt får den som varit van vid och gjord det till något av sin identitet att vara "bäst i klassen" under gymnasiet se upp så att man inte blir knäckt över att fortsättningsvis bara vara "en i mängden", vilket inte heller är fy skam.

Det var nog lite bättre förr, när iallafall pojkarna tog ett studieuppehåll efter gymnasiet och gjorde lumpen. Då fick de lite tid att tänka efter före.

Nu föreställer jag mig att man sitter med polarna i klassen och väljer mellan att försöka få ett jobb efter studenten eller kanske hoppa på nån utbildning medan man funderar

Vad är det som gör att folk verkar bli så slutkörda på Chalmers? Varför är Chalmers så krävande? Hört från flera håll hur Chalmers verkar kunna köra slut på ambitiösa elever som annars haft det lätt för sig.

När jag började på Chalmers upptäckte jag att det inte gick att jämföra med natur på gymnasiet. Utöver detta var jag bäst i klassen hela skoltiden, men var plötsligt tvungen att 'tävla' med andra högpresterare.

Att ha det lätt för sig och att vara ambitiös är inte samma sak (ofta är det snarare en negativ relation mellan de två).

Det är nog dessutom en bredare frågeställning, där ingenjörsstudier kan slita på folk (även läkare, osv. Detta ligger dock utanför tråden). Många superstjärnor från gymnasiet, som aldrig behövt plugga särskilt mycket, får problem på högskolan när de måste börja anstränga sig.

Om en slapp/talangfull MVG-elev lägger 10 timmar i veckan och en ambitiös/ödmjuk VG-elev 80 timmar i veckan (bägge från natur- eller tekniska programmet) kommer VG-eleven på kort tid dra ifrån slappröven.

När jag läste på Chalmers var det en överväldigande hög korrelation mellan höga gymnasiebetyg och tidiga avhopp. Detta var före friskolereformen.

Första året så sållas de ut som du beskriver TS.
Andra året och framåt så ser du vilka som är kvar och det är dessa som är motiverade.

Första året på Chalmers så var det MINST 50 % som var helt förslappade/datorspelsberoende och sket i allt. Sen hoppade många idioter men också många vettiga av.

Sen i 2:an, 3:an o.s.v. så tröttnade många seriösa och blev också förslappade, eventuellt gick med i en massa föreningar (vilket verkar vara kul) och började supa hela dagarna istället för att plugga.

Skulle uppskatta att de som är kvar under senare år är fördelade så här:
30-40 % - Oseriösa. Personerna som slickar röv på arbetsplatser sen och utnyttjar andra till att få saker gjorda åt dem.
30-40 % - Motiverade eller folk som faktiskt kan producera något själva. Oftast är de personer som är "okej" på saker och ting eller sådana som är svinbra på en sak och dåliga på resten.
15-20 % - "Akademikerna" som lika väl hade kunnat läsa historia eller något annat orelaterat område på GU. Oftast personer som har lätt för teoretiska saker och att skriva rapporter, men som inte är så "praktiska".
5-15 % - Smarta. Oftast personer som har extremt bra betyg.

TS, det är bara vänja sig att det är max 2 personer (inklusive dig själv) som faktiskt gör något i grupparbeten!

EDIT: Det tycks inte finnas någon koppling mellan betyg från gymnasiet och betyg på Chalmers.

Går elektro åk 1 på UU, jag har inte märkt att det är så många som är oseriösa ännu. Bara ett fåtal (~5), en polare till mig har kuggat alla tentor hittills, får se hur det går för honom.

Däremot har vi haft många grupparbeten, t.ex. just nu har vi ett projektarbete på 15hp, bygga ihop en elbil. Vissa har lättare förståelse än andra (olika bakgrund?) men vi går framåt. Själv har jag märkt att få en fyra i betyg är rätt stabilt.
En annan sak jag märkte var att allt verkar gå så sjukt snabbt och att tentorna var lite svåra (sålla ut de omotiverade förmodligen).

Enligt min uppfattning är det följande:
De som försvinner i år 1 är känner oftast sig malplacerade, en del är kvar på grund av uppsägningstider. Först i år två ligger de jobbigaste kurserna, där sållas folk ut rejält. Därefter är det ovanligt att folk hoppar av.

Få en fyra i betyg? Vilket betygssystem kör ni?

Men ja, jag har också märkt det- beror det inte på att man ändå kommer lära sig merparten väl ute på arbetsplatsen..? Jag menar ja, du måste ju ha grundläggande kunskaperna och förstå vad som krävs etc, men seriöst. Har pratat med många färdiga ingenjörer och alla säger samma sak: majoriteten av kurserna var bara att ta sig igenom, då dessa inte ens sätts på prov i arbetslivet.

Så..kör bara.