Citat:
Ursprungligen postat av
Fancyfruit
Med att sätta punkter, menar du sätta kryss på ett papper, på eller utanför boken, hålla över raden du läser, och bara försöka att läsa rakt under punkterna för att sluta fixera ögonen på onödigt många stället på raden? Ska man verkligen sträva efter att hoppa över rader? Är det kanske mer användbart när det kommer till att skimma eller scanna text, när du bara ska försöka snappa upp det generella sammanhanget eller nyckelord, för att inte slösa tid, kanske?
Jag har läst att du kan "skippa" första och sista ordet på varje rad för att försöka få din perifera syn (det som ligger utanför just den centrala "skärpepunkten" i ögat) att snappa upp det och där med inte behöva flytta ögonen lika långt, vilket resulterar i snabbare väg för ögonen.
Antar att det här hänger ihop med det med kryssen att göra, då jag sett att guider vill att du sätter kryssen lite längre in på sidan istället för på det absolut första ordet.
Det du ska sträva efter är att helt sluta fixera ögonen. Du sätter inte ut kryss eller något utan du hoppar med pennan från punkt till punkt. Inte längst ut i raderna, nej. Det är det perifera läsandet du övar upp. Det perifera läsandet kan inkludera mer än texten på den rad du är på. I början känns det som en jäkla gröt alltihop, det tar en stund att lära sig. Det blir en slags lagg mellan att du läser och att du förstår vad du läst. Särskilt när du börjar hoppa rader så blir det riktigt, riktigt grötigt en stund under inlärningsfasen. Förståelsen kommer efter själva läsningen, typ som när du skakar en såndär snöglob och snön lägger sig. Det är svårt att förklara, det bästa är att du läser en bok om det (om du är läs-typen) och jag rekommenderar helt klart att du skaffar en fysisk bok snarare än att försöka läsa om det på nätet (de brukar ha med övningar). Sedan krävs det att du regelbundet övar.
Att snabbläsa är mest en övning i hur du använder ögonen. Språket är fullt med ord som du inte behöver läsa aktivt för att förstå helheten och viktiga detaljer i en text. Ju mer läsvan du är, desto mer van är du vid vilka ord som hänger ihop och vad som därmed kan utelämnas med bibehållen förståelse. Om du vill lära dig snabbläsning för att bli bättre på en viss uppgift så ska du fokusera på att läsa mycket texter som hör till den uppgiften, inte på allmän snabbläsning. Som nämnt så snabbläser jag absolut mest effektivt i juridisk text, vilket beror på att jag är väldigt van vid sådan läsning och texterna följer ett förutsägbart mönster. Jag kan läsa en dom fasligt snabbt - en sådan är full av förutsägbara meningar där det räcker med att fokusera på några få detaljer för att vara med i vad som framförs. För att kunna snabbläsa en text behövs en relativt hög allmän nivå av läsförståelse - du kan inte snabbläsa om texten innehåller ord som du hakar upp dig på. För neurotiker som mig är ett annat hinder perfektionism - jag hakar lätt upp mig vid felstavningar (även på ord jag inte aktivt fokuserar på), eftersom jag korrekturläst mycket och är van vid den typen av fokus. Om du ska snabbläsa för inlärning så är det en bra idé att inte gå direkt på det du ska snabbläsa utan läsa någonting annat först, någonting lättsmält men på samma topic, som gör att du kan skifta fokus till "snabbläsnings-mode".
Att skumma och att snabbläsa är två helt olika saker. Vid snabbläsning ska du förstå det du läser, vid skumläsning ska du få en överblick och mest skapa ett visuellt minne av var i en bok du hittar olika kategorier av information. Skumläsning är mer en del av minnesteknik och allmän studieteknik än faktisk läsning. Björn Liljeqvists bok
Plugga smart och lär dig mer är den studietekniska bok jag rekommenderat mest, den funkar för de flesta. Han går igenom läsning av facklitteratur på ett bra sätt.
Hur som helst så är det här en minitatyrvetenskap där du gör bäst i att läsa en (eller helst flera) böcker om ämnet. Eftersom det är en visuell och praktisk övning är det svårt att förklara allting i text. I en instruktionsbok finns bilder som illustrerar det jag beskriver med att ha punkter på olika ställen i texten.