Majid självmord i Dolt Hot gjorde att jag hoppade till.
Samma här, den scenen var väldigt otippad. För övrigt en av mina favoritfilmer (Dolt hot/Caché av Michael Haneke). Jag älskar storyn, mystiken kring den och känslan av obehag som egentligen är genomgående. Svårt att förklara vad det är men jag antar att jag är svag för slow-burners och gåtfulla i största allmänhet. En av de få filmer som ligger och lurar någonstans i bakhuvudet långt efteråt.
Mitt bidrag till tråden är den australiensiska filmen Snowtown, som är full av riktigt råa, obehagliga scener. Handlar om en seriemördare men det är absolut ingen skräckfilm. Den väckte starka obehagskänslor hos mig vilket jag sällan upplever annars. Kände mig tom och helt urholkad efter att jag sett den
Samma här, den scenen var väldigt otippad. För övrigt en av mina favoritfilmer (Dolt hot/Caché av Michael Haneke). Jag älskar storyn, mystiken kring den och känslan av obehag som egentligen är genomgående. Svårt att förklara vad det är men jag antar att jag är svag för slow-burners och gåtfulla i största allmänhet. En av de få filmer som ligger och lurar någonstans i bakhuvudet långt efteråt.
Mitt bidrag till tråden är den australiensiska filmen Snowtown, som är full av riktigt råa, obehagliga scener. Handlar om en seriemördare men det är absolut ingen skräckfilm. Den väckte starka obehagskänslor hos mig vilket jag sällan upplever annars. Kände mig tom och helt urholkad efter att jag sett den
Speciellt tre av scenerna är jobbiga.
Inledningen, våldtäkten och badrumsscenen.
Dolt Hot är min favoritfilm med Haneke och han har gjort många bra filmer. Ska kolla upp Snowtown. Har tyvärr inte sett den, men hört talas om att den skulle vara bra
Det finns en scen i Cop Land som jag tyckte var sjukt otäck när jag var tolv och det är i slutet av filmen när Robert Patrick skjuter Stallone vid hans friska öra, vilket gör att han mister hörseln helt.
Sen vad jag kommer på så finns det en massa otäcker scener från första Terminator-filmen och Henry - En seriemördare med Michael Rooker.
Duellen mellan The Mountain och The Viper i Game Of Thrones.
Fast jag mådde inte direkt dåligt när jag såg den scenen.
Tyckte mest bara allting var lika snyggt som dramatiskt.
För övrigt ett otroligt korkat sätt att förlora en duell på.
En film från 80-talet som heter "Miracle Mile" innehåller flera stycken riktigt läskiga scener.
Filmen handlar om kärnvapenkrig.
Men huvudpersonen och alla andra vet inte riktigt om det är sant eller inte.
Några ac scenerna, som syftar till att bygga upp en slags känsla av "kaos" och samhälleligt upplösningstillstånd är svårt läskiga.
Tex en scen där massa poliser och SWAT-team står utanför en butik huvudpersonen barrikaderat sig inne i tillsammans med en person poliserna tror är en "Cop Killer."
Poliserna gör sig redo för att storma.
Sen blir allt bara tyst.
Och huvudpersonen börjar skrika efter dem, att han ger upp och är inte beväpnad osv.
Men ingen svarar.
Och så här de plötsligt springande fötter utanför, skrikande däck efter bilar som rivstartar, osv.
Tystnad.
Så de går för att titta.
Precis när de kommer fram till ingången så ser de hur en SWAT-polis firar ner sig för ett rep från taket och bara vänder sig om och börjar springa - åt motsatt håll.
Alla springer alltså därifrån.
Och de börjar höra hur hela staden vaknar upp till panik och kaos.
Det är en riktigt läskig scen, eftersom det är lätt att känna sig in i scenen, och förstå hur man själv hade reagerat just där och då - när alla plötsligt förstår att det är på riktigt, att kärnvapenmissilerna faktiskt är på väg och kommer att dömda allt inom bara några minuter.
T.o.m. SWAT-poliserna fick panik och struntade i att försöka fånga en "Cop Killer", de bara vände sig om och sprang därifrån i blind panik.
---
En annan film är "Dresden."
Dvs den som skildrar brandbombningen av den tyska staden Dresden under Andra världskriget.
Innan bombplanen kommer så flyger det över några plan som bara släpper ner målriktare.
Dvs det är starkt lysande signalljus som sakta faller mot marken i fallskärmar.
Och personerna nere på marken, de ser alltså det.
Och då Vet de.
Då vet de att det är de själv som är målet.
De vet att de ska bli bombade om några minuter bara, och de ser det rakt ovanför sig.
Det är verkligen läskigt.
Det finns ju ingenstans att fly undan.
Det är verkligen att se döden i vitögat, så att säga.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!