Vore det inte ganska skönt om det inte fanns så förbannat mycket valmöjligheter jämt?

Visst är det bra på ett sätt men jag känner mig rätt stressad av det ibland. Som exempel kan jag nämna att om jag gör en sökning på min lokala butiks hemsida efter tandkräm t.ex. så får jag 77 träffar!

För att kunna välja ut en sort som passar mina behov måste jag då uppdatera mig om samtliga tandkrämers egenskaper för att vara säker på att få det. Det hade ju varit jävligt skönt om det bara fanns en blå-vit tub, typ take it or leave it!

Samma sak med 1150 träffar på bröd och 264 för korv! Behöver man köpa ny bil finns säkert tusentals märken/modeller och kläder ska vi inte tala om. Mobiltelefoner etc.. Det kanske vore läge att starta en "russian style"-butik som har alla vanliga varor men bara en sort av varje. Fan vad fort det skulle gå att handla då! Ville man ha nåt annat märke fick man specialbeställa det i kundtjänst.

Tänk er fredagarna när man ska över till polaren och han ber att man ska köpa med sig chips. Inget jävla tjat om dill och grill och rotfrukter eller linser och vitlöksdippar och sourcream och ekologiskt och annan skit utan rätt och slätt en brun jävla pappåse det står "CHIPS" på!
Någon som håller med?

Nä, jag gillar valmöjligheter. Tänk om det bara fanns en sorts öl och en sorts köttbit. Livet hade ju sugit.

I de flesta fall kan du ju ge dig på första bästa, eller billigaste. Köper du billigaste chipsen eller tandkrämen lär du ju i princip få motsvarande standarden du skulle få annars.

Har läst om (om än inte läst) studier som tydligen pekar på att alltför stora valmöjligheter är ett bekymmer. Har vi två olika typer av frukostflingor så är det relativt enkelt att bedöma vilken av dessa som är bäst för oss. Har vi 200 olika typer så är plötsligt sannolikheten att vi inte gör ett optimalt val väldigt stor. Även om det i slutändan är bättre med 200 olika sorter så kan det mentalt kännas jobbigare än med färre valmöjligheter.

Hur mycket jag än försöker att förstå hur det kan vara jobbigt för dig så misslyckas jag. För det första så fungerar marknadsföring så därför väljer nästan alla som inte är snåla colgate, pepsodent eller sensodyne. Sen vill du ha vitare tänder och väljer tandkräm för vitare tänder. Då har du plötsligt bara runt 5-10 val kvar och vem vill egentligen ha en färgglad tandkräm som gör handfatet blått och då har du bara typ 3 kvar och väljer den som smakar godast.
Himla svårt.
Bröd köper man varje vecka och då går det rätt fort att prova dom sorter som kan vara intressanta, du har liksom inte 1100 sorters bröd i din lokala affär.
Samma med bilar, välj ett pris du kan betala och du har förmodligen typ 3-5 modeller du verkligen vill ha. Då väljer man den som har minst problem, gått minst mil osv osv. Också himla lätt.

Kontentan är alltså att det inte finns för många val om man är en person med egen vilja som vet vad han vill ha.

Det TS efterfrågar var väl det som dåvarande Konsum, nuvarande COOP, försökte med på 70-talet med sina "blåvita" varor:

https://www.google.com/search?q=kons...w=1440&bih=799

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%...varum%C3%A4rke)

Förmodligen. Finns det inte utrymme att tänka på maträtter, fritidsintressen, karriärer och annat så återstår inget annat än att tänka på varandra. Fast det betyder inte att vi skulle vara snälla mot varandra.

Och tänk på allt extra arbete med att tillverka alla dessa onödiga produkter.
Om vi hade en av varje produkt, så skulle allt kunna kosta mindre på alla sätt. Istället för att jobba 40 50 timmar i veckan, så skulle 10 timmar kunna producera samma mangd. Resten av dagen kunde vi knulla och leka med barnen.

Var det inte någon smart lirare som någon gång sa något i stil med "ångest genom val"?
Passar väl ganska bra in här.

Ökad valfrihet ger beslutsångest - tänk om jag handlar fel.
Det tar dessutom en massa tid att utvärdera olika alternativ.

Har själv lagt om mina försäkringar; tre bilar, villa/hem, livförsäkringar, sjukförsäkringar, hundförsäkring.
Tog tre veckor att få in all information, svar på alla frågor och förhandling.
Det var ångestfyllt och tog säkert tio timmar totalt.
Men resultatet blev en inbesparing på 10.000 per år i runda slängar.

Tips är att gå på ett fåtal varumärken man har förtoende för samt lågprisstrategi.
Det blir enklare

Det beror väl lite på vart du vill dra gränsen, var på besök hos en vän i Santiago de Cuba för några år sen och kan lugnt säga att när det bara finns ett alternativ så uppstår ju andra problem istället; om du fick dålig smak i käften av tandkrämen till exempel så var det långtifrån garanterat att det fanns en annan sort att prova istället, men det ska sägas att det gick mycket snabbare att handla när man inte behövde fundera på vilken av dom 700 olika tomatsorterna som är godast. Men att begränsa utbudet till säg en 5-10 olika sorter av en produkt hade nog inte varit en dum idé.

Det var rätt skönt när Televerket var enda alternativet för teleabonnemang, det kommunala energibolaget för el och när det bara fanns en TV-kanal.