Citat:
Ursprungligen postat av
Bokstavlig
Hur många gram i veckan krävs det för att mitt hjärta inte ska orka med att pumpa längre?
Förstår att det beror mycket på omständigheter runtomkring, hur man är byggd genetiskt osv.
Men..
På ett ungefär, hur mycket kan jag belasta hjärtat med egenltigen? Tänker om nån erfaren skulle kunna skriva och dela med sig av sitt långvariga bruk..
Jag är 23 år, har en aktiv livsstil. Övar thaiboxning, går på yoga, lyfter vikter och arbetar 40 timmar i veckan. HURSOM så kan man ju inte leva alldeles för nyttigt, måste ju slita på sig själv emellanåt också så nåt Race här och där nån gång då och då brukar det kunna bli, med vänner som känner likadant blir helgerna oerhört givande.
Är det verkligen så allvarligt att köra ibland?? Bara jag som tänker såhär?
Hittills har biverkningarna inte vart alltför besvärliga att dras med, kan har vart lite paranoid vissa gånger men har lärt mig observera och ignorera såna tankar. Blir såklart extra trött i några dagar efter jag klivit av men sånt är man med på! Amfetamin har aldrig vart nå problem att (miss)bruka hittills.
Kört ganska hårt ändå men än har det inte gett mig några bestående men, familjen känner igen mig fortfarande (som tur är) och mitt liv går i rätt rikting, vad jag vet.
Frågor till er med erfarenhet av långvarigt bruk/missbruk..
Hur pass hårt har ni kunnat köra utan större problem?
Är det effektivast med små doseringar jätteofta, eller större enstaka doser?
Några varningar?
Är det så jävla farligt ändå??
En annan grej jag vill prata om är människors syn på droger. Hur dom flesta här i landet tror sig veta allt om ämnet.
Känner själv att äldre generationer kan ha blivit lite skräckslagna av media.
Dela gärna vad ni tänker kring det, för mig är det ett intressant ämne!
Tack på förhand!
OBS har ej läst svaren du fått.
Men jag kan säga såhär. Bortsett risken för beroende och allt vad det medför så är det absolut ingen fara fysiskt att konsumera som du gör. Förutsagt att du ej har något underliggande hjärtfel eller blandar substanser hej vilt.
Kroppen klarar bra mycket mer än vad man tror. Barn från sex år medicineras med amfetamin under årtionden. Bara tänk på det.
Sömnbrist & näringsbrist är vad som är mindre bra.
Jag kör aldrig "race" utan ser till att sova varje dygn och äta varje dygn. Även fast jag har haft vänner som sitter kvar och fortsätter ett par nätter till, och man inte känner för att lägga ner så brukar jag lägga mig och sova några timmar på FM minst.. Enorm skillnad fyra dygn senare när det kommer till allmänskick kan jag säga, jag VS vännerna som fortsatte att köra race.
Besökte en kardiolog för många år sedan och fick ett ultraljud på hjärtat med mer då dr tyckte jag hade blåsljud. Kardiologen konstatera att mitt hjärta är i toppform och kan inte se någon anledning ur kardiologiskt synvinkel till varför jag ej skulle kunna konsumera stimulantia i relativt höga doser(hade en frikostig doktor en gång i tiden som skulle bota alla åkommor med amfetamin)
Jag la ner allt vad Attentin heter och alla andra liknande stimulantia då det inte hjälpte öht. På sin höjd kul och snorta på fest, men då finns det roligare alternativ. Inte ens någon ide att jag skriver doseringarna jag skulle "experimentera med" enligt läkaren. Men det blev problem varje gång jag skulle hämta ut ett recept kan jag säga, 1000st tabletter amfetamin utan uttag + pappersrecept hör till långt från vanligheterna.
Ge fan i att köra race, ät och drick, sov, någon timme gör stor skillnad. Proteinshake, banan och allt som går att få ner var tredje timme och konstant någon form av vätska som ej är alkohol. Aldrig fått paranoida tankar eller avtändning. Då har jag varit bra hög många gånger kan tilläggas.