Hur många gram i veckan krävs det för att mitt hjärta inte ska orka med att pumpa längre?
Förstår att det beror mycket på omständigheter runtomkring, hur man är byggd genetiskt osv.
Men..
På ett ungefär, hur mycket kan jag belasta hjärtat med egenltigen? Tänker om nån erfaren skulle kunna skriva och dela med sig av sitt långvariga bruk..
Jag är 23 år, har en aktiv livsstil. Övar thaiboxning, går på yoga, lyfter vikter och arbetar 40 timmar i veckan. HURSOM så kan man ju inte leva alldeles för nyttigt, måste ju slita på sig själv emellanåt också så nåt Race här och där nån gång då och då brukar det kunna bli, med vänner som känner likadant blir helgerna oerhört givande.
Är det verkligen så allvarligt att köra ibland?? Bara jag som tänker såhär?
Hittills har biverkningarna inte vart alltför besvärliga att dras med, kan har vart lite paranoid vissa gånger men har lärt mig observera och ignorera såna tankar. Blir såklart extra trött i några dagar efter jag klivit av men sånt är man med på! Amfetamin har aldrig vart nå problem att (miss)bruka hittills.
Kört ganska hårt ändå men än har det inte gett mig några bestående men, familjen känner igen mig fortfarande (som tur är) och mitt liv går i rätt rikting, vad jag vet.
Frågor till er med erfarenhet av långvarigt bruk/missbruk..
Hur pass hårt har ni kunnat köra utan större problem?
Är det effektivast med små doseringar jätteofta, eller större enstaka doser?
Några varningar?
Är det så jävla farligt ändå??
En annan grej jag vill prata om är människors syn på droger. Hur dom flesta här i landet tror sig veta allt om ämnet.
Känner själv att äldre generationer kan ha blivit lite skräckslagna av media.
Dela gärna vad ni tänker kring det, för mig är det ett intressant ämne!
Tack på förhand!
Förstår att det beror mycket på omständigheter runtomkring, hur man är byggd genetiskt osv.
Men..
På ett ungefär, hur mycket kan jag belasta hjärtat med egenltigen? Tänker om nån erfaren skulle kunna skriva och dela med sig av sitt långvariga bruk..
Jag är 23 år, har en aktiv livsstil. Övar thaiboxning, går på yoga, lyfter vikter och arbetar 40 timmar i veckan. HURSOM så kan man ju inte leva alldeles för nyttigt, måste ju slita på sig själv emellanåt också så nåt Race här och där nån gång då och då brukar det kunna bli, med vänner som känner likadant blir helgerna oerhört givande.
Är det verkligen så allvarligt att köra ibland?? Bara jag som tänker såhär?
Hittills har biverkningarna inte vart alltför besvärliga att dras med, kan har vart lite paranoid vissa gånger men har lärt mig observera och ignorera såna tankar. Blir såklart extra trött i några dagar efter jag klivit av men sånt är man med på! Amfetamin har aldrig vart nå problem att (miss)bruka hittills.
Kört ganska hårt ändå men än har det inte gett mig några bestående men, familjen känner igen mig fortfarande (som tur är) och mitt liv går i rätt rikting, vad jag vet.
Frågor till er med erfarenhet av långvarigt bruk/missbruk..
Hur pass hårt har ni kunnat köra utan större problem?
Är det effektivast med små doseringar jätteofta, eller större enstaka doser?
Några varningar?
Är det så jävla farligt ändå??
En annan grej jag vill prata om är människors syn på droger. Hur dom flesta här i landet tror sig veta allt om ämnet.
Känner själv att äldre generationer kan ha blivit lite skräckslagna av media.
Dela gärna vad ni tänker kring det, för mig är det ett intressant ämne!
Tack på förhand!