Hur lägger ni upp eran ekonomi i era samboförhållanden?

Låter väldigt likt min och min sambos situation, ända skillnaden är att jag tjänar betydligt mer då hon studerar. Tror att det är svårt att bråka om pengar om man har sin egen del att göra vad man vill för. De enda som verkar klaga över sin ekonomiska situation är de som delar på allt.

Delar ni allting lika eller lägger du mer eftersom du tjänar mer?

Jag lägger ca 18000kr i månaden till vårat gemensamma konto. Hon lägger ca 5000kr. Då har jag ca 12000kr kvar och hon 5000kr. Detta ska täcka 2200kr i gemensamt sparande, sparande till dottern, ränta, amortering, driftkostnad, mat, bränsle och saker till dottern. Sen sätter jag in ca 5000kr till mitt ISK hos Avanza och lever gott på resterande 7000kr.

Hus och sambo.

Vi delar lika på alla gemensamma räkningar som dras från ett konto som båda två sätter in pengar till. Sparandet sker gemensamt och vi har varsitt kort till vårt matkonto. Stora gemensamma inköp delar vi och små inköp bryr sig inte någon av oss om.

Vad som är rätt eller fel är upp till varje par att bestämma. Det finns inget rätt/fel/rättvist i ett sådant här sammanhang. Däremot funderar jag på dina siffror. Den som tjänar mest betalar 53% av sin inkomst medan den som tjänar mindre betalar 17% av sin inkomst. En del väljer att titta på procenten och då blir detta lite "knasigt". Stor nackdel för den som tjänar mest. Andra väljer att titta på kronor istället och då är det mest rättvist att räkna som ni har gjort. Man struntar i vem som drar in pengarna och tittar istället på totalinkomsten minus utgifterna och sedan delas överskottet. Min högst personliga uppfattning är att det senare är mer "rätt", åtminstone för mig och min fru.

Jag tror dock som jag skrev i ett tidigare inlägg att gemensam syn på ekonomi och vad man ska lägga pengar på samt spara och i så fall till vad, är mycket viktigare för relationen är "rättvisa" i vem som tjänar mest osv.

// CC

Personligen så kör jag o min tjej inget sånt, den som har handen närmst plånkan betalar helt enkelt.
Men skulle vi bo tillsammans så är nog det vinnande konceptet att ha ett gemensamt konto där man sätter över några tusenlappar varje månad, så har båda tillgång till det kontot.
Det viktigaste är att inte prata för mycket om pengar, då blir det bajsnödigt och väldigt osexigt!

Jag tycker det är viktigt att våga hitta en RÄTTVIS form. Det måste finnas lite logik bakom. Tjänar man ungefär lika mkt, känns det ganska logiskt att dela på alla gemensamma utgifter och sen göra vad man vill med sina egna pengar? Alltså ha kvar 'sina egna pengar på sitt egna konto' som blir över efter att alla utgifter är betalda. Vore klokt med ett gemensamt kort/konto dit man skickar pengar som man lägger på alla utgifter och köpt till hemmet.

Personligen hade iallafall jag inte orkat med en rakt av gemensam ekonomi från samma konto. Jag vill aldrig komma i en situation där jag känner att jag behöver 'förklara' varför jag 'ska få' lägga 15k på en gaming dator eller 25k på en TV som min sambo tycker är mindre relevant från vårat gemensamma konto. Jag tror att det hade kunnat öka onödig konumption, i form av "Ska du köpa X vill jag köpa Y". Sen tycker jag det tappar lite charmen att skämma bort varandra när man har HELT genemsam ekonomi och konto. "aww vad gulligt, du köpte denna fina julklapp till mig med våra gemensamma pengar. snuttigt" När jag skämmer bort min sambo, tycker jag det är roligt att göra det för MINA pengar, inte VÅRA pengar :P

Jag vet att jag alltid kommer tjäna mer pengar än min sambo och det lär öka. Men i och med att jag anser att min sambo har ett bra val av yrke(utbildad lärare), men som råkar tjäna mindre(IT-sektorn), så har jag inga problem att procentuellt betala mer utgifter än henne då jag vill att vi ska ha liknande levnadsstandard. Med detta sagt inte nödvändigtvis exakt lika mkt, jag kommer nog ändå alltid ha lite mer, men en rimlig nivå. Delvis för att jag vet att jag har dyrare intressen som teknik.

Hade jag däremot varit relativt välbetald, men bott ihop med en sambo som hade haft något lågavlönat jobb och inte "gjort något åt saken", ett lågavlönat randomjobb som inte kräver ngn utbildnign eller ambitioner, då hade jag däremot inte tyckt det var rättvist av personen i frågan att förvänta sig delar av min inkomst som är byggd på smarta val och ambition. Det hade jag inte ansett vara rättvist.

För mig tycker jag att: DET BEROR PÅ.
Varför har ni sådana löneskillnader?
Är anledningen att den med lägre ekonomi har en såpass mycket lägre inkomst för att hen bara jobbar 75% för att kunna ta hand om era gemensamma barn och hemmet, så känns det relativt rättvist.

Men är du civilingenjör som dedikerat en stor del av ditt liv för en stabil och säker inkomst och bra jobb, och är tillsammans med någon som jobbar ett lågavlönat skitjobb utan ambitioner att få bättre jobb och lön, tycker inte jag det är rättvist att du ska förväntas betala för denna personens bekvämligheter.
Men är man så olika som personer, så ser jag inte riktigt hur förhållandet kommer hålla i längden, om det inte är som så att du som person inte dras till en viss typ av partner som är ambitös på karriären och vill tjäna mycket pengar. Då får du ju leva med ditt val, och kanske dela trots allt.

Det beror på förhållandet och vad man vill av livet. Det finns ofta för och nackdelar med allt. Vissa som tjänar ganska mycket pengar, vill inte ens ha en partner som är lika karriärsmedveten, för man vill ha någon med andra värderingar än sig själv.
Men klart, det är inte särskilt hett att betala för någon som jobbar deltid på ICA och inte söker andra jobb "för att det är soft"

Vi är gifta och har barn tillsammans. Hushållets sammanlagda nettoinkomster är ca 55 000/mån, makens lön utgör 55%, min resterande 45%.

Våra löner kommer in på våra respektive konton och vi betalar alla hushållets räkningar från våra konton samt barnspar och välgörenhet. En av räkningarna är ifrån Coop, där vi har en kredit som båda nyttjar via respektive kreditkort för matinköp. När räkningarna dragits lägger vi undan ca 6000 kr per person i fickpengar. Överskottet åker in på antingen det gemensamma högräntekontot som är vår buffert/resekassa, eller till vårt gemensamma sparade (ISK) efter överenskommelse.