Citat:
Ursprungligen postat av
Grunkz
2018 blev året då SD till slut lanserade sig som ett högerparti vilket Jimmie gjorde i valrörelsen där han la sig bredvid M på den politiska kartan under utfrågningen i SVT.
Ser denna historieskrivning ofta och ställer mig frågande till den. Har alla blivit senila eller låg alla i koma från 2015 till Almedalen 2018?
Här återger Torbjörn Nilsson på Expressen hur det gick till när Åkesson lanserade idén om det högerkonservativa blocket M+KD+SD i Lund 2015:
– Vi är på väg att vinna! sa Jimmie Åkesson i sitt tal.
Det gjorde journalisterna också en stor poäng av. Hur självsäker partiledaren framträdde.
Han var mycket hes den dagen. I de sammetsröda stolarna i konferenssalen på Scandic Star lystrade delegaterna till en ledare som tagit dem framåt i tre val i rad.
– Sverigevänner! Vi är på väg att vinna!
I slutet av sitt tal började Jimmie Åkesson tala om behovet av ”att planera för helt nya förutsättningar i svensk politik, för ett helt nytt politiskt landskap”. Han avfärdade samarbeten med socialdemokrater – ”den tiden är förbi” – och lanserade ett framtida konservativt block bestående av moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater.
– En mitten-höger-regering är det mest realistiska, sa han.
Detta noterades. Går man tillbaka till klippen finns artiklarna där. Men tanken togs knappast på allvar. Den bedömdes vara alltför orealistisk. Nämnde en politiker från ett annat parti beskedet i Lund var det enkom för att invända: Den traditionella blockgränsen har styrt svensk politik sedan 1930-talet. Det Jimmie Åkesson drömmer om kommer inte att hända.
I torsdags morse röstade så samtliga ledamöter från tre partier i Sveriges riksdag ja till Ulf Kristersson som statsminister. Moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater.
Det tog tre år.
Sedan fick Jimmie Åkesson som han ville.
Nej till S-samarbete med hänvisning till att ”den tiden är förbi” - ja till ett konservativt mitten-högerblock bestående av M+KD+SD. För drygt tre år sen. Han har återkommit till M-samarbete tusen gånger sedan dess. Åkesson är ingen impulsiv galning som ändrar sig varje dag. Han följer en bana han stakade ut för flera år sen. Därför blir det väldigt svårt att köpa bilden av hur det hela var en bomb som plötsligt släpptes i somras. Nåväl.
Citat:
Nu när SD blivit ett parti som satsar allt på att kunna samarbeta med Moderaterna och Kristdemokraterna, kommer de då få det svårare att attrahera LO-anslutna väljare?
Det där bygger på nån idé om att väljare är helt fastsvetsade vid sin position på vänster-höger-axeln och att tidigare sossar automatiskt skulle gå tillbaka till S ifall SD försvann. Så verkar det inte vara alls.
I augusti 2018 gjorde Novus en mätning där man bl a kollade på väljarnas andrahandsalternativ. För SD-väljarna var fördelningen så här: M 50% KD 22% L 4% C 3%
S 7% V 4% MP 0%
Alltså M+KD 72% mot S bara 7%. Så även om SD:s väljarkår är fullkomligt sprängfylld av LO-medlemmar tycks en enorm andel av dessa ha lämnat sosseriet bakom sig och blivit höger.
Citat:
Var det ett bra eller dåligt val av SD att välja det politiska vägvalet som man valde 2018?
Som sagt, inte 2018. Officiellt 2015, inofficiellt (i Åkessons huvud) förmodligen ännu tidigare. Om det är ”bra” behöver man inte lägga nån värdering i, det räcker med att konstatera att sett till SD-väljarnas extremt kraftiga högerlutning (79% mot 11% enligt siffrorna ovan) så var detta vägval det enda av de två alternativen som inte vore politiskt självmord.