Attraktion till kvinnor - dess ursprung och djupare mening?

Attraktion till män är helt ointressant att diskutera då det inte är nåt mer än en sjuk perversion. Men attraktion till kvinnor är äkta och har en djupare mening. Och jag vill veta vad det ursprungligen är för något.

Representerar attraktionen en längtan efter återförening med det gudomliga?

Är det en längtan efter att bli kvinna? En del menar att vi alla är kvinnor ursprungligen - och jag lutar åt det hållet med.

Kan det vara kopplat till reinkarnation och ett starkt begär att befinna sig inuti en kvinna (som foster är) ?

Några frågor på rak arm som jag kan komma på för att få igång en filosofisk diskussion.

Svar som "det handlar om reproduktion" och liknande som antyder att vi är biologiska robotar undanbedes.

Missförstår jag dig rätt nu.
Jag uppfattar det mer som beundran än attraktion - att det finns en djupare mening när ögonen fastnar på vackra ting och åtrår dess egenskaper.
Kanske för att man själv inte är perfekt men man vill vara perfekt. För att laga sina egna brister skapar man något perfekt i sitt huvud, t.ex inbillar sig att kvinnan man beundrar är perfekt.

Jag kan ibland se det som en slags jaktinstinkt. Man har en slags ideal kvinna som fungerar
som en slags dröm om den sanna kärleken både på en instinktivt och ett mentalt plan.
En längtan till att skapa det gudomliga, och det är det gudomliga som denna ideal-kvinnan
utstrålar.
Du pratar om attraktion till kvinnor men jag antar att du inte blir attraherad av vem som helst
det är ju olika detaljer/drag du attraheras av hos vissa individer, eller hur? Kan du beskriva närmre vilka är dessa?

Både attraktions ursprung och djupare mening har med fortplantning och evolutionen att göra så sådana svar kan du inte gardera dig mot. Begär du att jag ska ljuga?
Vad menar du förresten med djupare mening? Finns en sådan?

Fast då blir det ju väldigt svårt att komma någon vart eftersom detta är hela förklaringen.
Hade den inte funnits hade inte du gjort det heller.

Attraktion, att vilja bilda par, handlar om att man vill återförenas med alltet. "När vi två blir en" från Gyllende Tider exemplifierar saken. Det handlar att vilja röra sig ifrån ensamhet, inte bara på ett socialt plan utan på ett andligt plan. Men för att man ska bilda par krävs att vissa förutsättningar uppfylls hos partnern, förutsättningar som har en biologisk betingelse som manifesterar det andliga (eftersom känslor som kärlek inte endast kan förklaras med hjälp av biologi).

Vad man attraheras av har mindre betydelse.

Min gissning är att man främst vill uppnå känslan av symbios i en relation.

Kan ha något med att sluta cirkeln på dualitetens nivå. Kvinna är motsatsen mot man och förs dom ihop blir det som yin o Yang

Det tror jag med, att man kan förenas i det gudomliga, i Tao.

Menar du att heterosexuella kvinnor är perversa, eller att kvinnor helt enkelt inte är inbjudna till diskussionen?

Gällande min tredje fråga, så har jag läst nån gång om en uppfattning att man måste motstå en stark sexuell dragning att befinna sig i livmoder för att undvika reinkarnation. Kommer inte ihåg om det var gnostikerna eller vilka som trodde det, och har inte lyckats hitta det igen. Nån om känner igen detta?

Buddhister pratar om karma och vikten av att inte fästa sig vid yttre företeelser.