Varför är alla barn så lyckliga och de flesta äldre arga, sura och olyckliga?

Jag mår bättre ju äldre jag blir,har dock släppt alla koncept som man inte hade som barn.När vi är barn så är allt fritt inga koncept bara verklighet som den är.Sen kommer anpassningen till koncepten skaffa utbildning skaffa jobb skaffa boende,oroa sej för vad nästa hets är på sociala medier.Helt meningslöst bara koncept vi skapat för oss själva,många som mår dåligt fast på jobb hets efter pengar.Har noll med livet att göra.

Livet i den här världen gör ju en ärrad och luttrad ju mer åren går, för vissa leder detta till cynism och bitterhet.
Andra lär sig att fortsätta vara ödmjuka och behålla/förvalta barnet i sig, för mig är det igenom att jag har fortsatt klättra i träd.
Även i vuxen ålder, något som jag älskade att göra som ung
Så fort jag ser ett klättervänligt träd, så rycker det till i tarmen!