Min (eventuellt felaktiga) syn på det här med kraft.

Är lite trött nu. Men:

Kloss A:s massa sänker accelerationen, även när du varken har kloss B eller kloss C till höger om kloss A. Ta bort några kg från kloss A, och du får en större acceleration för kloss A.
Och den sänkningen av accelerationen som kloss A på 10 kg ger, den är förstås den samma hela tiden, så länge kloss A:s massa är den samma.
Och därför borde kloss A sänka accelerationen lika mycket, oavsett vad klossen framför har för massa.
Men gör den det om man räknar med Newtons andra lag?

Att säga att A sänker accelerationen lika mycket hela tiden är helt befängt. Om B är ett helt berg, så accelerationen blir helt försumbar, alltså i princip 0, hur mycket har då A sänkt accelerationen? Hur mycket har A sänkt accelerationen när A är helt ensam? Om B är extremt lätt skulle ju accelerationen för B dra iväg mot oändligheten om inte A varit "i vägen" för kraften. (Rekommenderar att bara släppa det istället för att svara på dessa frågor, som bara är avsedda att belysa att påståendet är konstigt.)

Det blir snarare någon sorts relativ funktion av formen mA/(mA+mB) som beskriver hur mycket A påverkar accelerationen. Är B extremt lätt, är det i princip bara A som bestämmer accelerationen, medan om B är extremt tung, så har A försumbar inverkan på accelerationen.

Här är du däremot inne på rätt spår:


Accelerationen är alltså given för båda klossarna tillsammans. Ju lägre accelerationen är, desto mer kraft "blir över" och puttar på det som är i vägen för A. Är B ett berg, trycker A på B med 100 N. Är B extremt lätt, eller inte ens finns, använder A hela kraften för att accelerera.

Någon annan än mulpac får gärna svara mig på detta inlägg, eftersom mulpac INTE verkar vara inloggad.

Jag var lite trött som sagt, och förklarade fel ang. det med accelerationen. Och saken kompliceras av att jag misstänker att Newtons andra och tredje lag är inkorrekta, och jag har INGEN alternativ formel att räkna ut accelerationen med.

Men vi är troligen överens om att ju större kloss A:s massa är, desto trögare går det att accelerera kloss A. Alltså kloss A:s acceleration blir mindre ju större dess massa är.

Men min tes är att om kloss A sätts i rörelse av 100 N-kraften, då kommer kloss A, oavsett hur stor dess massa är, också trycka på kloss B med 100 N.
För även om kloss A går trögare och får mindre acceleration ju större massa den har, så kommer det bli svårare för kloss B att BROMSA kloss A, ju större massa kloss A har.
Och därför blir det ändå alltid så att kloss A trycker på kloss B, med en kraft på 100 N, oavsett hur stor massa kloss A har. Alltså så länge kloss A - ensam eller med kloss B framför sig - sätts i rörelse av 100 N-kraften.

Och om vi utgår ifrån att det är så, alltså att kloss A bara kan trycka på kloss B med en kraft på 100 N (förutsatt att den ursprungliga kraften som trycker på kloss A är 100 N). Då betyder ju det också, enligt Newtons andra lag, att kloss B:s acceleration alltid kommer vara 100/10 = 10 m/kvadratsekund.
Men också enligt Newtons andra lag, så ska ju accelerationen för kloss B bli 100/20 = 5 m/kvadratsekund.
Och alltså måste det vara något som är fel. Men vad?


Och dessutom, ang. Newtons andra lag.
Den lagen innebär ju att accelerationen styrs av hur kvoten (accelerationen a) förändras när täljaren (kraften F) och nämnaren (massan m) ändras. Se nedanstående grafer:

https://googlephysics.blogspot.com/2...of-motion.html

Och är det verkligen rimligt att anta att accelerationen ändras på det sättet?
Hur noggrant har detta testats i verkligheten egentligen?
Kan det vara så att F = ma, bara är en matematisk sanning, men INTE en logisk och verklig sanning? Och att accelerationen därför förändras på något annat sätt (som kanske INTE går att räkna ut matematiskt).
Helt klart är troligen dock att accelerationen förändras, så att den blir mindre ju större massa föremålet har som accelereras, och ju mindre kraften är som accelererar föremålet.

Eller är det så att matematiken styr all fysik, och att det bara gäller att hitta rätt formel för rätt fysikaliskt fenomen?
Jag vet INTE riktigt hur jag ska tänka kring detta, och jag är varken matematiker eller fysiker.

Hade du tillämpat Newtons andra lag även på kloss A hade det i och för sig stämt.

Tycker inte det är särskilt förvånande att du får konstiga resultat när du antar att kloss A är en evighetsmaskin.

Förklara gärna mer exakt vad du menar med att jag antar att kloss A är en evighetsmaskin.

Låt mig fråga också: Trycker kloss A på kloss B med 100 N, oavsett kloss A:s massa? Alltså om den ursprungliga kraften som trycker på kloss A är 100 N.

Den accelererar och ökar därmed sin rörelseenergi, men all kraft är ändå tillgänglig för att accelerera kloss B. Den kan alltså öka sin energi utan att förbruka något. Enorma revolutioner att vänta. Kommer i första hand att tänka på transportsektorn och energisektorn, men genomslaget lär bli mycket större än så.


Ja, om kloss A inte accelererar. Nej, inte om kloss A accelererar.

NEJ!

Man (iaf. du) bör tänka att HELA den kraften går åt till att accelerera en massa som du känner till som summan av massorna för A och B. (Och storleksskillnaden mellan A och B är 'just nu' ointressant.)

Sedan kan du med OBSERVATIONEN av röreslen hos B, och KÄNNEDOMEN av massan hos B, dra SLUTSATEN (N:1) om en ANNAN kraft mellan A och B vars STORLEK DU RÄKNAR UT (mha. Newtons 2:a).
Och kraften påverkar både A och B lika mycket, fast motriktat (enl N:3).
EDIT 2: Observera gärna att det i detta skede är irrelevant hur stor massan A är för kontaktkraften!

EDIT 1:
Och om det funnits en svagare kraft som trycker på B åt andra hållet:

• Så är det summan (med tecken) som ger accelerationen för A+B
• Och accelerationen plus 'den andra kraften' som ger kontaktkraften.

PS jag är glad åt att du numera väljer dina formuleringar mycket bättre! :)

mulpacs fetstilta:
Nej, all kraft är INTE tillgänglig för att accelerera kloss B. Den ursprungliga kraften på 100 N mot kloss A, den kan bara accelerera kloss B lika mycket som kloss A.
Men vad jag menade med att kraften som kloss A trycker med på kloss B ALLTID är 100 N, det är det som man märker om kloss B skulle börja trycka åt motsatt håll - det krävs då fortfarande 100 N av kloss B, för att få kloss A att stanna helt. Alltså så länge den ursprungliga kraften på 100 N fortfarande trycker mot kloss A.
Och enligt mig så kan det bara bero på att kloss A trycker på kloss B med 100 N.

Och tänk på följande: Slår INTE en timmerstock med större kraft mot en dörr, än vad en tandpetare gör, om de har samma hastighet mot dörren?
Alltså kan kloss A med större massa trycka/slå med lika stor kraft i Newton mot kloss B, som kloss A kan med mindre massa, men med större hastighet/acceleration.
Så kraften är alltså alltid den samma. Eller?

Varför räknar du med 100 N mot kloss B om all kraft inte är tillgänglig för att accelerera kloss B?



Exakt. Det är en kraft som beror på masströgheten. Precis samma fenomen som gör att kloss A inte trycker med 100 N mot kloss B under acceleration. Fenomenet beskrivs av Newtons andra lag.

En viktig fråga jag har:
Om du har en kraft på ett visst antal Newton, tex 1000 N, som du trycker med en enda gång på ett föremål så att det slår i en vägg. Tryck sen med lika stor kraft på ett föremål med mindre massa, mot samma vägg.
Utsätts väggen för olika antal Newton dessa två gånger? Allt ska alltså vara samma utom massan.

Nu blev frågan väldigt luddig. Exempelvis "trycker med en enda gång". Hur lång gång? Kanske en lång trång gång?

Svaret är att impulsen mot väggen är lika stor som impulsen föremålet fick när man satte fart på det, oberoende av massan, om föremålet ska stoppas. Impuls är integralen av kraft med avseende på tid. Sedan kan det ju bli olika förlopp, där föremålet stannar mot väggen, eller studsar mer eller mindre bra mot den. Tiden för själva kollisionen kan variera beroende på föremålets massa och hastighet. Kollisionsförloppet kan alltså ske på flera olika sätt, vilket ger upphov till olika krafter.

Det är därför bilar brukar konstrueras med deformationszoner.

Antar att du egentligen är ute efter någon jämförelse av hur "svårt" det är att få fart på något (exempelvis energimängd, kraft för acceleration kontra retardation, etc.), jämfört med att stoppa något. Det är exakt lika; helt symmetriskt. I praktiken har vi dock luftmotstånd och friktion, som hjälper till att stoppa saker, samtidigt som det blir jobbigare att få fart på saker. En del av arbetet blir helt enkelt friktionsvärme.

Här har du också missförstått eller tänkt fel:

Om du efter en fördröjning lägger på en lika stor kraft från andra hållet -

• Så kommer klossarna A+B ATT SLUTA ACCELERERA
• Men fortsätter med konstant hastighet
• Lika tätt tilsammans
• Kontaktkraften blir lika stor som EN av krafterna (100 N)