Amorterar banker till Riksbanken? Vad händer om en bank betalar av sin skuld?

Det behöver inte hända nånting. En valuta fungerar ungefär som en fond. När fondandelar köps skapar fondutgivaren nya fondandelar. Detta i sig påverkar inte värdet på fonden eftersom det finns ett underliggande värde, för varje ny fondandel köper fondutgivaren aktier eller obligationer. När du säljer fondandelar förstörs andelarna och utgivaren säljer av aktier eller obligationer. Detta påverkar återigen inte värdet på fonden. När centralbanken skapar pengar byts de in i ekonomin mot obligationer, i vissa länder även mot aktier. Det är alltså mycket likt hur en fond fungerar.

Bankerna har idag ett placeringsbehov hos Riksbanken, dvs de lånar inte mer än högst tillfälligt om de har kortsiktiga behov. Det är pga av att bankerna har placeringsbehov som det kan uppstå minusränta, annars skulle en bank aldrig kunna kräva minusränta för att låna från en annan bank. Interbankmarknaden är ett slutet system som bara kan användas av de som är kunder hos Riksbanken. Säg att en bank har 100m hos Riksbanken och inte vill drabbas av minusränta. Låt säga att de bestämmer sig för att köpa ett nytt kontor av en byggherre för 100m istället. De sätter då in 100m på byggbolagets konto. Men om byggbolaget har ett konto hos en annan bank har banken nu bara överfört 100m från en bank till en annan. Nu får den andra banken ett placeringsbehov på 100m extra hos Riksbanken. Om byggbolaget har ett konto hos samma bank har banken bara skapat en ny skuld till byggbolaget i sin egen valuta. De kan inte överföra de pengar de har på konto i Riksbanken till byggbolaget för byggbolaget är inte kund hos Riksbanken. Pengarna i ekonomin är alltså av två olika typer som ligger i egna kretslopp. Riksbankens utgivna pengar och de privata bankernas utgivna pengar. Det finns ventiler mellan systemet, tex allmänhetens efterfrågan på kontanter. Men eftersom pengarna fungerar som fonder går det till så att pengar av den ena typen förstörs och pengar av den andra typen skapas när efterfrågan på kontanter ändras, det är fortfarande slutna system.

Ursäka för sent tack. Måste klickat bort notifikationsklockan när du citerade mig.

Det sista stycket vrider min hjärna en hel del. Måste nog långsamt vaggas in i det för att förstå det. Men det där är en bra start ska läsa det några gånger till.

Gällande förstastycket är väl obligationer också lån? Om en bank betalar av hela sin skuld till riksbanken så investerar riksbanken dessa pengar i andra lån? Lån till vem (vems obligationer)?

Obligationer är lån för utgivaren och fordringar för innehavaren, ja.

Banker som grupp har idag ingen skuld till Riksbanken utan tvärtom ett placeringsbehov.

Riksbanken kontrollerar sin balansräkning själv. Dvs de styr i hög grad själva när och hur mycket de är skyldiga andra och vad de investerar i. Får de en fordran betald sker det enligt förväntade löptider på de obligationer de äger. När deras fordringar minskar har de flera alternativ, de kan återinvestera i nånting annat eller de kan betala av egna skulder, vilket de har gott om. Om man tittar på följande länk:

https://www.riksbank.se/sv/statistik...balansrakning/

ser man att Riksbanken är till c:a 90% investerad i statsobligationer, svenska och utländska.
"Värdepapper i SEK" är svenska statsobligationer. "Valutareserv" är utländska statsobligationer.

Tack igen. Löptider makes sense.

Stora skuldvolymer i Singapore? Knappast exceptionellt högt globalt sett och framför allt inte jämfört med Sverige som ligger på katastrofvolymer. Några av de länder som ligger sämre till än Sverige är våra kära grannar Norge, Danmark och Island. (bostadslån host host).

Ja, nu får de väl t o m pengar av riksbanken, om det är minusränta..?