Objekt kan vara gjort av utomjordingar: Får vi kontakt nu?

Har vårt solsystem fått besök från en främmande civilisation? Ja, det kanske vi har, menar forskare. Det är det märkliga objektet Oumuamua som gled förbi jorden förra året som nu analyseras noga.

Och nej, det är inte några UFO-galningar som sitter i sina föräldrars källare och tittar på skumma youtube-klipp som dragit den slutsatsen. Det är forskarna Shmuel Bialy och Abraham Loeb vid Harvards astrofysiska institution som skrivit rapporten, som publicerats i Astrophysical Journal Letters.

1I/ʻOumuamua, först med beteckningarna A/2017 U1 och C/2017 U1 (PANSTARRS), är det första interstellära objektet och den första interstellära asteroid som astronomerna upptäckt. Den upptäcktes när den passerade genom solsystemet i oktober 2017. Den hade då passerat perihelium 40 dygn tidigare. Vid perihelium var den drygt 0,255 AU från solen. Den upptäcktes av Robert Weryk den 19 oktober 2017 och antogs först vara en komet, men omklassificerades en vecka senare till asteroid eftersom den ansågs inte visa några tecken på aktivitet. Ett år senare släpptes en forskningsrapport från Harvarduniversitetet. Enligt den kan det röra sig om ett tillverkat föremål från en utomjordisk civilisation. Detta efter att det har konstaterats att föremålet ökade hastigheten i solsystemet

Oumuamua (1I/2017 U1) is the first object of interstellar origin observed in the Solar System. Recently, Micheli et al. (2018) reported that ‘Oumuamua showed deviations from a Keplerian orbit at a high statistical significance. The observed trajectory is best explained by an excess radial acceleration
∆a∝r−2, wherer is the distance of ‘Oumuamua from the Sun. Such an acceleration is naturally expected for comets, driven by the evaporating material. However, recent observational and theoretical studies imply that ‘Oumuamua is not an active comet. We explore the possibility that the excess acceleration results from Solar radiation pressure. The required mass-to-area ratio is (m/A)≈0.1 g cm−2. For a thin sheet this requires a width of ≈0.3−0.9 mm. We find that although extremely thin, such an object would survive an interstellar travel over Galactic distances
of∼5 kpc, withstanding collisions with gas and dust-grains as well as stresses from rotation and tidal forces. We discuss the possible origins of such an object including the possibility that it might be a lightsail of artificial origin. Our general results apply to any light probes designed for interstellar travel.