Folk som förbjuder sin partner från att göra saker

Läser rätt ofta här om folk som rätt och slätt förbjuder sin partner från att göra något, precis som att partnern är någon ägodel.

Väldigt nyfiken på det här tänket, och skulle vilja veta lite mer hur ni resonerar.

Självklart ska man behandla vara bra, men jag har aldrig någonsin fått för mig att helt förbjuda någon av mina partners från att göra grejer. Främst eftersom hon är en egen individ, inte min ägodel, och pga. att jag tror stenhårt på att rena förbud är skadliga för förhållanden.
Man kan prata gemensamt om grejer som gör en obekväm, men kan kan, och ska aldrig, förbjuda någon annan från att göra saker. Däremot är önskemål såklart, så kan man diskutera det och se vad man får fram för lösning. Och då handlar det om riktiga saker, och inte att tjejen inte ska få gå ut med sina kompisar då och då, till exempel.

Ni som minsann tycker att man ska hålla på att kasta runt massa förbud i förhållanden, varför?

Är det okej för dig om din tjej sover över hos sitt ex? I samma säng?

Är det inte mer ett ultimatum det handlar om? ’Jag accepterar inte att du håller på med den här grejen. Fortsätter du kan jag inte vara ihop med dig.’ Inte supercharmigt det heller, men det är klart att alla har en gräns.

Om du läst vad TS skrev är personen nog av åsikten att detta inte är någonting som är "okej", men hur hade du löst situationen, satt handfängsel på din flickvän eller?

Du måste nog förtydliga vilken typ av saker det gäller, innan det går att svara på det här.

Läs om. Jag skrev att man ska behandla varandra bra, men det betyder inte att man, i min mening, ska hålla på att kasta runt en massa förbud.

Om hon nu får för sig att göra det, så är det ju ändå ingen person man vill vara med, och då vet man var man har personen så man kan lämna. Om något är förbud dåligt, för då lär man inte känna den "riktiga" personen, och framför allt tar det bort provet av tillit.

Jag litar på att min tjej ska behandla mig bra, och om hon gör något som sårar såpass mycket att jag lämnar, ja då hade det förmodligen hänt även med ett förbud på plats, och då föredrar jag att inte ha dessa "fotbojor" som man bara till slut kommer att ligga och störa sig på då de tillför negativ atmosfär, snarare än positiv, och potentiella bråk.

Tja, egentligen tänker jag generellt eftersom att man inte kan äga en annan människa, men några exempel jag har sett här är t ex förbud från att gå ut med sina kompisar, att skaffa vänner av motsatt kön, att åka ut och resa ensamma med sina kompisar, att inte ha sociala medier förutom möjligtvis ett Facebook-konto osv.

Jag kan definitivt respektera om min partner hade känt sig obekväm av detta och velat diskutera det, men hade hon slängt fram ett regelrätt förbud så hade hon åkt ut med huvudet före, vilket jag även hoppas att jag hade gjort om jag hade kommit med hårda förbud än diskussion där man kan kompromissa om det är en sån stor sak.

Min partner har ett stort nej på att jag får resa ensam. Det är inte för att han inte litar på mig utan för att han inte litar på omgivningen.

Det är något som vi har haft som regel sedan vi blev tillsammans. Undantag om jag reser med familjen

Tror det här fenomenet är lika vanligt bland män som bland kvinnor, och det är riktigt läbbigt.

Antingen är man överens om gränserna och litar på varandra, eller är man inte det och i så fall är det bäst att gå skilda håll.

Det gäller att ha diskuterat igenom så mycket som möjligt innan man flyttar ihop, som sex, ekonomi och barn.

Skulle någon partner förbjuda mig något skulle jag dra. Direkt.

I ett fungerande och hälsosamt förhållande behöver man självklart aldrig förbjuda sin partner. Man diskuterar, pratar, kompromissar och framför allt gör man ju det som båda mår bra av. Man vill ju sin käresta det bästa och att han eller hon ska må så bra som möjligt. Man vill inte såra den man älskar helt enkelt.

Kommunikation heter det.

Jag menar, visst om ni båda känner att det är okej.

Jag skulle känna mig sjukt låst av ett sånt förbud dock, då just resa är en sån stor grej för mig.
Jag var i Japan för 1½ månad sen med min kompis. Tjejen hängde inte med då hon inte hade råd. Jag hade blivit nekad mitt livs drömresa med ett sånt förbud, och det hade jag själv förmodligen dessvärre inte kunnat gå med på då det var en sån livsdröm för mig att få åka dit.

Diskuterade ni, eller var det ett regelrätt förbud?

+1. Känns som en semantisk diskussion. Om ens partner vill åka hem till sitt ex, skjuta heroin, råna en bank osv kanske ett "gör du det är det slut" är på plats, utan att ordet "förbud" nämns.
Att vissa psykskadade tjejer faktiskt verkar vilja förbjuda sina killar att kolla på porr är en annan sak.