Citat:
Jag nämnde mina brasilianska vänner varav en har varit PRAO på Karolinska Sjukhuset och blivit trakasserad på sina arbetsplatser inom sjukvården under mer än tio års tid. Det är enligt min mening helt ointressant om det är judar, palestinier, svenskar, brasilianare eller afrikaner som trakasseras. Ingen skall bli trakasserad vare sig på arbetsplatsen eller i samhället. Att du ens försöker att raljera över min kommentar är djupt osmakligt. Jag kanske också skall tillägga att jag genom åren haft både judiska klasskamrater och vänner samt själv är omskuren.
Du skrev:
Citat:
Jag är fullt medveten om termens ursprung.
Menar du att termen ”antisemitism” har en annan innebörd i vardagsbruk än att vara fientligt inställd till judar? Det kanske är därför det inte finns med i lagtexten då, eller? Ordets ursprung må vara ett helt annat. Med det här resonemanget skulle man ju behöva Sems (och kanske även Judas) släktträd för att avgöra om någon blivit utsatt för antisemitism. ”Om de tre drabbade läkarna visar vara konvertiter så är det lugnt.” Du kan ju försöka lansera ett alternativt, mer rättvisande eller heltäckande, begrepp om du vill.
Citat:
Semiter är en grupp folk som sedan omkring 3000 f.Kr. har haft en dominerande ställning i Mellanöstern. Namnet syftade ursprungligen på folk nämnda i Bibelns Första Mosebok (10:21–31) som ättlingar till Noas son Sem. Namnet användes första gången på 1700-talet, först i samband med de språk som semiterna talade, men blev senare vanligt namn på själva folken.
Citat:
Termen (antisemitism) myntades av den judiske orientalisten och bibliografen Moritz Steinschneider år 1860 och avsåg då fientlighet mot hela den så kallade semitiska rasen (förutom judar exempelvis araber, assyrier och amharer), men används sedan början av 1900-talet om en fientlig inställning enbart gentemot judar.
Jag menar att i en sådan allvarlig fråga som trakasserier på en arbetsplats är det inte acceptabelt att använda mångtydiga begrepp enbart för att en intressegrupp vill dominera diskussionen. Om det är fientlighet mot judar som folk eller utövare av judaism så säg det och lägg fram bevis. Att påstå antisemtism utan bevis för det leder ingen vart utan är mera ett demagogiskt trick för att kunna anklaga sin motståndare. Sakfrågan är läkarnas behandling på arbetsplatsen. Lämna politiken utanför.
Du skrev
Citat:
Du har rätt.
Nja, det borde väl vara Stockholms Läns Landsting som är huvudman för Karolinska?
Du skrev
Citat:
Karolinska Sjukhuset skall behandla all lika, trakasserier skall inte förekomma mot någon. Frågan var retorisk.
Jo, men du undrade ju vad som gjorde judarna mer skyddsvärda (underförstått: än dina afrikanska vänner, som också blivit negativt särbehandlade) och svaret är att judarna hör till en av de nationella minoriteterna.
Du skrev
Citat:
Menar du att att överläkaren inte har begått något brott mot den lagen hänvisar till. Varför nämner du den då?
Du undrade också över vilken lagtext som nämner ordet antisemitism och då hänvisade jag till lagen om hets mot folkgrupp. Därmed inte sagt att den kommer tillämpas i det här ärendet.
Var gränsen går för allmänt åtal vet jag inte men åklagare bör sätta sig in i fallet med den offentlighet som givits och det allmänintresse som den påstådda "antisemitismens" inverkan på Nobelprisets rykte anses spela.
Du skrev
Citat:
Karolinska Sjukhuset har på sin hemsida lagt ut tidslinjen för dess hantering av ärendet.
Jag håller med dig, men här är de väl just opinionsbildare och inte part i målet. Som jag förstått det så har de drabbade läkarna försökt få ledningen på Karolinska att ta itu med problemet, men när detta inte givit resultat har man fått hjälp att gå ut i pressen. Det är väl inte helt ovanligt att offentlig exponering kan katalysera processer som borde ha satts igång för länge sedan i ärenden som sopats under mattan.
På vilket sätt har inte KS tagit itu med problemet?
Vilket resultatet skall tvingas fram menar du?
På vilket sätt har det sopats under mattan?
KS har varit aktiv enligt tidslinjen varje månad med utredning och kontakter med parterna. Uppenbarligen har ena parten inte varit nöjd med resultatet i något avseende och därför tagit hjälp av utomstående och startat en massmediakampanj. Nu senast angrips Läkarföreningen vid Karolinska Sjukhuset.
Är det inte snart dags att ta ärendet till Arbetsdomstolen snart för ett avgörande?
Det är som du säger "att offentlig exponering kan katalysera processer som borde ha satts igång för länge sedan i ärenden som sopats under mattan"
Några av dessa ärenden avseende Karolinska Institutets / Karolinska Sjukhuset är
- Verksamhet och samarbete med Nazitysklands forskare under Förintelsen.
- Fullständig redovisning av alla som ingått i tvillingforskning i Rasbiologiska Institutet / Karolinska
Institutet för dess försökspersoner.
- Redovisning av biologiska fäder för barn födda på Karolinska Sjukhuset av sk "obemärkta" mödrar sedan dess start 1940. Se Riksarkivet, inloggning krävs
Karolinska Sjukhusets födelselängder 1940-1947
Så Karolinska Institutet / Karolinska Sjukhuset har en ansenlig bräcklig att arbeta sig igenom om de vill återställa sitt förtroende avseende rasism och etik.
Ärende kring trakasserier på Karolinska Universitetssjukhuset NYHET 2018-11-13
Tidslinje för hanteringen av det aktuella ärendet sedan anmälan kom till dåvarande sjukhusdirektören Melvin Samsom i februari:
- Möte mellan den anmälande läkarens ombud och dåvarande sjukhusjurist (februari)
- Verksamhetschefen gör en första lokal utvärdering om huruvida det förelåg en antisemitisk kultur på avdelningen (februari)
- Den första lokala utvärderingen presenteras vid ett möte mellan den anmälande läkaren och hens ombud, ansvarig verksamhetschef och två av sjukhusets jurister (mars)
- Ett nytt brev skickas till dåvarande sjukhusdirektören från den anmälande läkarens ombud (maj)
- Karolinska Universitetssjukhuset anlitar en extern utredare (juni)
- Den anmälande läkarens ombud får besked om att en extern utredare har utsetts och välkomnar utredningen i ett brev till verksamhetschefen (juli)
- Dialog förs mellan Karolinska Universitetssjukhuset och den först utsedda externa utredaren (augusti)
- Valet av den först utsedda externa utredaren ifrågasätts av den anmälande läkares ombud (oktober)
- Ett möte hålls mellan den externa utredaren och den anmälande läkaren som resulterar i att sjukhuset avbryter utredningen pga förtroendebrist vad gäller kompetens hos den utsedda utredaren (oktober)
- Karolinska Universitetssjukhuset undersöker andra möjliga externa utredare med annan bakgrund (oktober)
- Karolinska Universitetssjukhuset beslutar om ny extern utredare; advokatbyrån Flood Herslow Holme. Byrån är anlitad utifrån den upphandling som gjorts inom Stockholms läns landsting. Inför avropet ställdes en fråga särskilt om tidigare erfarenhet av dylika utredningar i större organisationer. (oktober)
- Material och underlag görs tillgängligt för utredaren (oktober)
- Den externa utredaren presenterar en uppdragsbeskrivning för utredningen för Karolinska Universitetssjukhuset; som vidarebefordras till den anmälande läkares ombud för synpunkter (november)
- Utredningens direktiv färdigställs och intervjuer inleds (november)
- Verksamhetschefen gör en första lokal utvärdering om huruvida det förelåg en antisemitisk kultur på avdelningen (februari)
- Den första lokala utvärderingen presenteras vid ett möte mellan den anmälande läkaren och hens ombud, ansvarig verksamhetschef och två av sjukhusets jurister (mars)
- Ett nytt brev skickas till dåvarande sjukhusdirektören från den anmälande läkarens ombud (maj)
- Karolinska Universitetssjukhuset anlitar en extern utredare (juni)
- Den anmälande läkarens ombud får besked om att en extern utredare har utsetts och välkomnar utredningen i ett brev till verksamhetschefen (juli)
- Dialog förs mellan Karolinska Universitetssjukhuset och den först utsedda externa utredaren (augusti)
- Valet av den först utsedda externa utredaren ifrågasätts av den anmälande läkares ombud (oktober)
- Ett möte hålls mellan den externa utredaren och den anmälande läkaren som resulterar i att sjukhuset avbryter utredningen pga förtroendebrist vad gäller kompetens hos den utsedda utredaren (oktober)
- Karolinska Universitetssjukhuset undersöker andra möjliga externa utredare med annan bakgrund (oktober)
- Karolinska Universitetssjukhuset beslutar om ny extern utredare; advokatbyrån Flood Herslow Holme. Byrån är anlitad utifrån den upphandling som gjorts inom Stockholms läns landsting. Inför avropet ställdes en fråga särskilt om tidigare erfarenhet av dylika utredningar i större organisationer. (oktober)
- Material och underlag görs tillgängligt för utredaren (oktober)
- Den externa utredaren presenterar en uppdragsbeskrivning för utredningen för Karolinska Universitetssjukhuset; som vidarebefordras till den anmälande läkares ombud för synpunkter (november)
- Utredningens direktiv färdigställs och intervjuer inleds (november)
Du skrev
Citat:
Sakfrågan är Karolinska Sjukhusets handläggning av en överläkares ledarskap av sitt arbetsområde och mer konkret de tre läkarna.
Gärna sakfrågan, för ovanstående avslutning är antingen helt ovidkommande eller obegriplig. Håll dig gärna kort också, för jag orkar inte med en wall-of-text till.
Du har då en förmåga att ta upp Förintelsen för +75 år sedan men vifta bort bort Israels nu pågående krig och dess krigsmakts förbrytelser med hänvisning till sakfrågan. Du kan inte både äta och ha kvar kakan.
