Vilken kung förlorade stormakts sverige

Vilken svensk kungs fel är det att stormakts Sverige förlorades var denna kung verkligen kompetent är en förlorare värd att hedras.

Gustav III.

Tur dem satte en kula i den jäveln.

Historiskt enkelt: Karl XII
Att sen massa obildade nationalister idag hyllar honom är ju en annan sak.

Han var en bra stridsherre men var tyvärr alldeles för storhetsvansinning och saknade långtidsplan.

Poltava är värsta nederlag Sverige haft, så hans militära kompetens går att diskutera.

Vid Poltava så ledde Karl XII inte armén han hade en krigsskada i foten.

Som jag sagt tidigare i en annan tråd:



Karl XII vann i princip alla slag han ledde.

Tekniskt sett var det Karl XII och Gustav IV.


Det beror ju på.

Man kan på goda grunder hävda att kungarna ovan inte var mer inkompetenta än exempelvis Karl IX, som orsakade två av Stormaktssveriges värsta katastrofer med nederlaget vid Kirkholm och Älvsborgs lösen, eller den hyllade Karl XI som räddades av Frankrike.


Historien är full av hyllade förlorare. Se internetkulten av Hitler, som lever inte minst på Flashback. Andra exempel på populära förlorare är Robert E Lee, Sitting Bull, Geronimo, Spartacus, Engelbrekt, Yamamoto och många fler. Ofta uppfattas förloraren som mer ädel och heroisk; en tragisk hjälte i kampen mot en vulgär, ansiktslös övermakt.

Så var Karl XII en svensk Napoleon, "a giant brought down by midgets" för att citera ett omdöme om den store korsikanen? Eller var han en misslyckad typ som kunde och borde gjort annorlunda? Jag tippar att det dröjer ett par årtionden innan vi når fram till ett objektivt svar.

Det är du som är korkat ohistorisk och kan inte annat än vad du läst i Aftonbladets skitkrönikor. Karl XII tvingades ut i krig för att andra makter hotade Sverige, och han försvarade Sverige efter bästa förmåga. Det är mer än du eller få nutida svenskar någonsin kommer att göra, då dagens svenskar sitter och käkar Ben & Jerrys-glass, beställer mat från MacDonalds och klagar över att Trump är president i USA. Med andra ord är de flesta av dagens svenskar vidriga svin.

Bubblare: Oscar II, som förlorade Norge. Visst, efter 1721 och 1809 var riket inte längre vad det varit, men tack vare Karl XIV Johan var Sverige internationellt relevant ända till 1905, även om Storbritannien och Ryssland (och senare Tyskland) kom att spela i en helt annan liga.

Inget ont om Oscar II:s styre dock, det var på flera sätt en bra tid för landet.

Karl den tolfte. Med det sagt bär han inte hela ansvaret. När flera länder gick i krig mot Sverige var han mycket ung och han hade ju en regering. Han var inte envåldshärskare. När de inte kunde komma ikapp den ryska armén och fick allt längre underhållsvägar, krutet blev dåligt och allt möjligt kunde de ha retirerat till svenska Baltikum där dessutom en annan armé väntade. Det kunde ju hans generaler tvingat honom till.

Slår man ihop slaget (runt 7000 döda sårade samt 3000 fångar ur svenska armén) och kapitulationen vid Perevolotjna (13 500 fångar) är det det värsta.

Det finns dock flera i samma klass. I Tönning 1714 kapitulerade 9600 svenska och 1600 holsteinska soldater, vilket är nästan lika många som vid Perevolotjna. Vid Sveaborg 1808 kapitulerade 6750 man, plus att man förlorade fästningen och över 700 kanoner. Vid Kirkholm 1605 förlorade den svenska armén upp till 8000 man mot bara ett par hundra polacker, vilket gör att man på goda grunder kan kalla det Sveriges värsta militära nederlag någonsin. En annan kandidat är Nördlingen 1634, där den svenska armén förlorade inte mindre än 21 000 (!) man vilket nästan matchar Poltava och Perevolotjna.

Väger man in politiska aspekter kan man betrakta förlusten av Finland 1809 (som ledde till en statskupp) och Älvsborgs lösnar (särskilt den andra, som var avsedd att knäcka Sverige) för värre katastrofer än Poltava och hela Stora nordiska kriget, som förvisso pressade landet men till större del fördes utomlands av adelsmän, legosoldater och utskrivna och indelta drängar. De sista årens rysshärjningar kunde dessutom undvikits om den svenska statsledningen ställt mer realistiska fredsvillkor.

Att Poltava fått statusen som det absolut värsta nederlaget beror på flera saker: de absoluta talen; kulten och demoniseringen av Karl XII; att armén huvudsakligen bestod av svenskar till skillnad från vid Kirkholm och Nördlingen; och inte minst dramatiken med den tappert kämpande svenska armén som man hellre minns än snöpligheter som Tönning.

Slutligen kan man fråga sig hur känt slaget hade varit idag utan Peter Englunds kioskvältare 1988. Han gjorde för Poltava vad Runeberg gjorde för Sveaborg.

Jag tycker inte att man kan skylla på en enskild kung. Vi levde helt enkelt på lånad tid tack vare den lilla folkmängd Sverige hade. Anledningen till att Sverige växte till en stormakt var militärens taktiska förmåga och soldaternas orädsla plus att grannländerna var svaga under inledningen av den här perioden och gjorde det möjligt för Sverige att ta för sig. Sen får man inte glömma Oxenstiernas gärning som hade en otroligt stor del av den framgång som Sverige skördade.

Tiden sprang ikapp oss, det mäktiga var att det tog så lång tid.