Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 2
  • 3
2018-12-06, 01:37
  #25
Medlem
Ubbe Cykelkedjas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Powerless1
Här nedan hade du skrivit det 183 gånger. För 5 år sen. Inser du inte att det är utsiktslöst att upprepa det till den grad att ingen tar dig på allvar? Jag brukar begränsa det ordet ett par gånger per år. Och då är det allvarligt.

(FB) Anarkism i verkligheten

Fel. Jag skulle åtminstone lida mer i ett anarkistiskt samhälle där jag hela tiden skulle behöva vara beredd att skydda min egendom med mina vapen. Det behöver jag inte alls nu och njuter istället av friheten. Ha kul istället och sluta lid!
Inlärning sker genom repetition. Jag vet inte vilka känslor och rädslor du fortfarande vill greppa tag vid och be till gudarna att idioterna i den byråkratiska skyn ska lösa, men ju fortare du inser att de är vansinniga idioter, desto bättre. Du kan aldrig vänta på att ett system tänker lösa sina egna gordiska knutar och förbättra sig självt utifrån lösa önskemål som strider mot evig expansion.

Kul att du åtminstone kan urskilja att jag överanvänder ordet VANSINNE. Vi talar om vårt nuvarande samhällstillstånd, eller hur? Synonymer behövs inte. Vet du vad definitionen av vansinne är? Att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annorlunda resultat. Fundera på det du, genom mänsklig, systematisk repetition, genom hela jävla historien. Teknologi är irrelevant.

Tror du jag är medvetet upprepande i särskilda ordval? Det kan du ge dig fan på i den här frågan. Det finns ingen diplomati att utöva. Och om du stör dig på det, så kanske det är något du bör ta itu med. Inte jag. Och orkar du inte lyssna på mig, så kanske det är dags att börja lyssna på dig själv, utan ditt jävla ego som kontrollerar varenda impuls i din kropp, förutom i de svaga stunder då du tvivlar. Har du inget större ansvar än dig själv? Vad ska du lämna när du dör? Exempelvis lögnen hur ovärderlig du blivit intalad att du själv är, samtidigt som du är fullständigt obetydlig i systemet du underkastar dig och verkar efter. Vad spelar roll? Verkligheten eller fantasierna? Din kropp och dina tankar, eller de jävla mängderna med blodspengar du representerar? Den hårda sanningen eller de positivt, emotionellt kopplade lögnerna?

Tror du inte jag vet att det är utsiktslöst vad jag håller på med? Men jag gör det ändå. Hur obetydligt och meningslöst det ändå är. Jag har ändå kvar medkänsla till andra. Starkare än innan hammaren slog in pannbenet på mig. Jag accepterar sorgen, men jag är inte sorgen.

Jag vet inte hur många tack jag fått från användare som läst mina inlägg. Det har värmt mig mycket. Ta till dig värme, analysera kylan. Jag vet hur hårt det är att börja bli mänskligt uppväckt i det verkliga allvaret. Det är både en innerlig gåva man aldrig skulle tacka nej till, samtidigt som det är en ständig, systematisk förbannelse.

Vi blir intalade vi är ovärderliga, samtidigt som vi är fullständigt betydelselösa i statistiken. Vi är en siffra. Död eller levande. Sanningen är att vi är betydelselösa som individer, men ovärderliga i vår samverkan med verkligheten. Precis tvärtom. Det, är ett riktigt samhälle. Då, behöver man inte diskutera vapen. Men ska man diskutera verkligheten med djuriska galningar med ett enormt, indoktrinerat ego, så bör varenda husdjur vara beväpnat, för dessa galningar tror de är universums centrum. Ju ödmjukare de är, desto mindre kulor behöver användas och desto mer kan man verka med ord och förståelse.

Hur situationen ser ut i en apokalyps är ofrånkomlig. Det blir smutsigt. Självklart kommer man behöva vapen för att skydda något värt att skydda från människodjur, som vill trampa sönder andra i sin egen förträfflighet. Spillran av människor från en "civilisation" av skadedjur. Triumf genom andras död.
__________________
Senast redigerad av Ubbe Cykelkedja 2018-12-06 kl. 02:17.
Citera
  • 2
  • 3

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback