Man får ge dessa herrar en eloge, en hostile takeover av en fond värd 2 miljarder till ett pris av 30 miljoner
Emil köpte förvaltningsrättigheterna till fonden för 30 miljoner, men för att kunna placera pengarna finns en klausul som säger att sparare med innehav måste godkänna att de flyttas till en ny ”aggressiv” fond som investerar i high risk high yield. Här kommer killarna på en fin lösning.
Luciano åker runt och råddar igång callcenter runtom i Spanien tillsammans med flera andra, som får i uppdrag att ringa som ”oberoende fondrådgivare” (se Pensionsbluffarna på Kalla fakta) för att flytta de befintliga Falcon spararna till deras nya högrisk fond (under Falcon). Man lyckas på 1 år att flytta över runt 20-25.000 sparare med högst tvivelaktiga metoder samtidigt som andra callcenter pumpat in en massa andra AP7 sparare bla genom att säga att man ringer från Pensionsmyndigheten.
Sen börjar man investera i overifierbara assets i Asien samtidigt som man lånar ut pengar till bolag som går på knäna (Werel där Swartling satt, Trustbuddy osv) som i sin tur löser in fordringar man har gentemot Emils skalbolag. Vips så är en stor summa pengar borta ur fonden med minimala möjligheter till att hämta tillbaka. Ni som tror att dom sitter och nojjar inne på häktet inser nog inte hur välsmord den här maskinen var. Det är trots allt Mark Bishop som är hjärnan bakom, en kille som byggt delar av sitt kapital genom att köpa bolag med statliga garantier och samma kille som skulle nästla sig in och köpa SAAB med Koeniggsegg o Fabela trots att han inte ens var i närheten så likvid som de andra, förmodligen för att han agerar front åt någon som är likvid men inte kan fronta köpet. (Ryss, kines etc). Där var det dock Victor Muller som drog längsta strået i den affären trots domen
här är Luciano
https://pasteboard.co/I3WdjPf.jpg