Citat:
En lördagstanke kring min nuvarande situation. Jag bor i Stockholm, är högutbildad, 32 år gammal, eftertraktad på arbetsmarknaden med en konservativ inställning till politik. I princip anser jag att staten ska sköta absolut minimum, och att respektive individ bör hitta sin egen väg i samhället ofta genom företagsamhet.
Exempel på saker jag ser som löjliga nu på sistone: Länsstyrelsen ska anställa influencers för att sprida budskap kring deras tjänster. En kvinna med veganska barn förstår inte hur alla svenska skolor inte erbjuder exakt den specialkost som varje barn önskar. Vi har också haft tiggare som sover och gör sina behov på gatan i runt 10 år nu, oavbrutet utan politisk åtgärd. Stockholms gator är också överfulla av oanvända cykelställ nu, till en förmodad mycket hög kostnad baserad på ideologiska miljöbeslut.
Min gräns för vad staten ska lägga sig i går någonstans runt sjukvård. Jag tycker gratis offentlig sjukvård är bra eftersom det är naturlig mycket slump inblandat men där går gränsen. Statens första uppgift ser jag som att skapa trygghet och ordning för folket. Gör man inte det behöver man inte göra något annat (motverka gängkriminalitet, se till att militären kan försvara landet, nolltolerans mot våldsbrott).
Exempel på en bra förebild är New York och Manhattan. Allt bus är utrensat och företagsamheten och kommersen blomstrar. Ingen förutsätter att "pappa staten" ska ta hand om dem, utan man får helt enkelt lösa saker själv.
Nu till själva diskussionen
Exempel på saker jag ser som löjliga nu på sistone: Länsstyrelsen ska anställa influencers för att sprida budskap kring deras tjänster. En kvinna med veganska barn förstår inte hur alla svenska skolor inte erbjuder exakt den specialkost som varje barn önskar. Vi har också haft tiggare som sover och gör sina behov på gatan i runt 10 år nu, oavbrutet utan politisk åtgärd. Stockholms gator är också överfulla av oanvända cykelställ nu, till en förmodad mycket hög kostnad baserad på ideologiska miljöbeslut.
Min gräns för vad staten ska lägga sig i går någonstans runt sjukvård. Jag tycker gratis offentlig sjukvård är bra eftersom det är naturlig mycket slump inblandat men där går gränsen. Statens första uppgift ser jag som att skapa trygghet och ordning för folket. Gör man inte det behöver man inte göra något annat (motverka gängkriminalitet, se till att militären kan försvara landet, nolltolerans mot våldsbrott).
Exempel på en bra förebild är New York och Manhattan. Allt bus är utrensat och företagsamheten och kommersen blomstrar. Ingen förutsätter att "pappa staten" ska ta hand om dem, utan man får helt enkelt lösa saker själv.
Nu till själva diskussionen
- Finns det något politiskt beslut, nationellt, som gynnat mig de senaste 4 åren?
- Finns det något politiskt beslut, i stockholm, som gynnat mig de senaste 4 åren?
- Finns det fler som har samma konservativa tankar som mig eller är jag ett unikum i Sverige?
- Finns det något som talar för att antalet myndigheter i Sverige kommer att reduceras inom 10 år? Alternativt att "government spending" kommer reduceras?
- Varför röstade 13% på vänsterpartiet i Stockholm när arbetslösheten i princip är noll?
Du är inte konservativ utan liberal.
Om du tycker att de liberala partierna inte är tillräckligt liberala är du bara mer liberala än dem. Eller så är du libertarian / anarkokapitalist.
Konservatism är något helt annat. Om du vill veta vad konservatism är kan du läsa en skrift av Roger Scruton som heter Kultur räknas i översättning av Johan Hakelius. Den förklarar ganska bra vad konservatism är.
Observera att konservativa är inte per definition negativa till statliga lösningar eller för nattväktarstat. Konservativa är mot bidragssamhället. Men historiskt sett har inte staten varit en svag entitet utan makt över sina undersåtar så det är svårt att argumentera för att koservativa är mot en stark statsmakt eller kollektiva lösningar.
/Johan
