Citat:
Ursprungligen postat av
DoraF
Om jag skulle bli singel igen skulle jag inte heller aktivt börja leta efter en ny man. Händer det, så händer det.
Tror att den stora skillnaden när jag blivit äldre är att män och förhållanden blir mindre centrala i livet. Jag är hellre singel än är i ett mindre bra förhållande och så kände jag det inte när jag var yngre.
Män i 50-årsåldern, ja
Min erfarenhet av dem när jag dejtade var att många som varit gifta länge och hade familj på nåt sätt stannat i sin utveckling. De saknade nyfikenhet och var inte öppna mot världen utan gubbiga och trista. Ungefär som TS, som år efter år tjatat om samma sak här i forumet blind för sitt eget åldrande.
Guldkornen tror jag är de som
inte dejtar men de blir å andra sidan upptagna snabbt efter skilsmässan.
Precis, händer det så händer det. Som du säger, hellre själv än med någon bara för att. Jag har inget stort behov av att vara med någon bara för att man ska eller för att jag mår dåligt av att vara ensam. Jag trivs kanske lite för bra ensam.
Jo, det känner jag igen lite också. En livsnyfikenhet kände jag ofta saknades. Sen fanns ju dom som överansträngde sig för "så skulle man ju göra för att utmärka sig".
Citat:
Ursprungligen postat av
spacefun
det är tråkigt att du känner dej jagad om någon visar lite intresse för dej
att vara nyfiken på varandra hör ju till detta med förhållanden eller djupare vänskap .
jag tror man måste vara öppen för nästan allt som erbjuds i livet , ge det en liten chans en liten
stund i alla fall
för annars så missar man lätt bra människor
sedan så gäller det så klart att leta på rätt ställe om man verkligen ska söka aktivt
Jag brukar vanligtvis ignorera sånt här och borde väl göra nu också, men nej det är inte tråkigt. Det finns inget i min önskan om att inte bli jagad att beklaga.
Du gjorde en tolkning utifrån dig själv och den får stå för dig.
Jag har inte sagt något om att visa intresse.