Svensk domare: yttrandefriheten kommer med ansvar och plikter

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/or...e-hylla-hitler

Yttrandefriheten med ansvar påminner mig Sovjet Unionen och Kina - man får också säga vad som helst... med följande ansvar.

Håller du med domaren?
Vem ska bestämma ett objektivt sätt? Är det möjligt i princip?

Håller inte med, tycker att man ska få säga exakt vad som helst så länge det inte rör sig om olaga hot.

Vansinnigt att denna individ är domare.

Domarens resonemang är, vad jag kan se, helt i enlighet med lagen. Det är snarare lagen om hets mot folkgrupp som är felaktig.

Med detta citat från domaren så kan man se hur pass mycket förintelsen faktiskt påverkar dagens rättsläge.
Nordiska Motståndsrörelsen motsätter sig ju den rådande "sanningen" om förintelsen och bygger hela sitt budskap på detta men rättsväsendet ser historien om förintelsen som en obestridlig "sanning".
Detta leder ju till att Nordiska Motståndsrörelsen alltid kommer att betraktas som galna fanatiker som använder sin "yttrandefrihet" till att "ljuga" om en historisk händelse som rättsväsendet ser som en "sanning".
Det är ett bevis på att "yttrandefriheten" inte existerar om den används till att beskriva alternativa versioner av vad rättsväsendet ser som en sanning.
Slutsatsen blir att den som bestämmer vad som är "sant" också bestämmer vad som innefattas av "yttrandefriheten".

Personligen anser jag att den så maktmissbrukade gummilagen HMF ska avskaffas!
Jag är för en helt öppen politisk fri åsikts-och yttrandefrihet.

Nordfronts/Lärkeståls anlitade försvarsadvokat Sargon De Basso delar som väntat inte tingsrättens uppfattning, och tycker att de kommit till en felaktig slutsats, samtidigt ser de positivt på att det blev en mildrande dom.

Advokaten har under fredagen pratat med sin klient, som delar missnöjet. Han säger till SVT Nyheter att de troligen kommer att överklaga domen.
– Ja, det lutar åt det. Jag är långt ifrån säker på att Örebro tingsrätts bedömning kommer att stå sig i en hovrättsprocess.

Lärkestål dömdes för totalt 61 åtalspunkter till villkorlig dom och dagsböter.
– Det får man naturligtvis ställa i relation till åklagarens yrkande på 18 månaders fängelse,[sick! ] så det är klart att han är lättad över att det inte blev fängelse, säger De Basso.

https://www.nordfront.se/svidande-fo...-dagsboter.smr

Spännande inställning! Så följande exempel skulle alltså vara ok med dig att basunera ut på nätet och i övrig media:

"Tungsmet (ditt riktiga namn, adress och tel.nr.) har enligt uppgift från säkra källor deltagit i ett pedofilnätverk där barn mellan 7 och 12 år gamla, av båda könen, systematiskt våldtagits och torterats under extremt vidriga förhållanden. Det finns även uppgifter om att vissa barn har avlidit till följd av de allvarliga skador som åsamkats dem vid dessa övergrepp. Enligt en person med insyn i nätverket har även Tungsmets (ditt riktiga namn) föräldrar deltagit i övergreppen. Nätverket har varit aktivt i flera år och Tungsmet (ditt riktiga namn) anges vara dess initiativtagare och grundare."

Kommentar?

Många yttrandefrihetsanhängare tycks tro, eller t.o.m. hävda, att yttrandefriheten är absolut och oinskränkbar, och de blir därför ofta väldigt förvånade när de inser att så inte är fallet. Det är bara att titta i 5 kap YGL om yttrandefrihetsbrott (med hänvisningar till brottskatalogen i TF 7 kap resp Brottsbalken). Självklart måste man därför hålla med domaren eftersom han endast återger vad som faktiskt gäller enligt grundlag. Jag vågar påstå att alla demokratiska stater med motsvarande rättigheter även har stadgat om vissa begränsningar av densamma. Liknelsen med Sovjet och Kina blir ju dock lätt bisarr...

De flesta av oss inser att vi skulle leva i ett rent helvete om inte friheten kombinerades med ett ansvar (tänk ständiga ärekränkningar, förtal, ryktesspridning, brutna tystnadsplikter, uppvigling, röjande av hemliga uppgifter, landsförräderi etc etc). Fake news skulle nå hittills oanade höjder...

Om du med "objektivt sätt" menar när gränsen för detta ansvar ska inträda så kan den naturligtvis diskuteras... Enligt vår nu gällande lagstiftning kan den väl sägas utgöra en rimlig sammanvägning av olika levnadsregler, accepterade (alt. tolererade) synsätt och handlanden som vuxit fram under många många år. Vi (folket) har dock olika åsikter och preferenser och att åstadkomma en fullständigt "objektiv" situation i alla lägen är självfallet inte möjligt. Att det därför finns strömningar som hela tiden vill flytta den gränsen i endera riktning är således bara naturligt, och faktiskt högst nödvändigt för ett öppet och progressivt samhälle.

Jag tycker nog att vår ordning, där riksdagen får representera folkviljan, är en hyfsat rimlig - och inte minst praktisk - kompromiss...

Det är en helt korrekt och f.ö. intressant iakttagelse. Vi lär oss av historien och anpassar oss därefter genom att skapa ett samhälle och en rättsordning där historiska övertramp i möjligaste mån ska undvikas. Jag skulle dock inte vilja påstå att just "rättsväsendet" i sig själv bestämmer sanningen. Rättsväsendet, eller snarare rättsordningen i form av lagar och förordningar etc, är ytterst en förlängning av vår egen vilja genom att vi själva väljer våra makthavare som i sin tur beslutar om de regler som ska gälla (förvisso en något "högtidlig" beskrivning, men det är ju så det faktiskt funkar). Vem bestämmer då sanningen? Jo, majoriteten förstås! Majoriteten förtrycker minoriteten, hur fel den än har.... Så krasst är det. För den som inte tror på historien i just denna fråga existerar således inte fullständig yttrandefrihet. Om t.ex. NMR emellertid lyckas övertyga tillräckligt många anhängare om sin historiebeskrivning så att de får tillräckligt stort inflytande över lagstiftningen, så kommer de naturligtvis ändra regelverket så att det avspeglar deras sanning och uppfattning om vad som ska innefattas i yttrandefriheten, samt (sannolikt) de begränsningar av den som också ska gälla. Vanlig demokrati i sitt nötskal således.

Inte egentligen. Vi har inga lagar som i Tyskland att det är ett brott att förneka förintelsen eller att hylla Hitler och så är inte heller Hets mot folkgrupp formulerad. Att tycka att Hitler var en toppenkille och bara missförstådd och inte hade ihjäl några judar i ett folkmord borde således vara helt ok att tycka. Precis som det finns öppet kommunister som tycker Stalin var en toppenkille som bara är missförstådd där de också öppet hyllar han.

Domaren borde lämna värdegrunden hemma. Skulden faller dock ännu mer på politiker och "intellektuella" som helt misslyckats med att försvara yttrandefriheten i kontroversiella frågor.

Jag önskar mig mer och mer den amerikanska synen på yttrandefrihet. Vår är full av hål.

Jag förstår inte. Varför skulle jag inte få lov att hylla hitler? Det är ju okej att hylla stalin och mao. Vad är det som avgör vem vi får hylla och vem vi inte får hylla?

Bra och relevanta frågor. Det enda vettiga svaret är att Hitler anses ondare för att han till skillnad från de andra var rasist. Massmördare och diktatorer var de ju alla tre, men att hylla Hitler implicerar alltså hets mot folkgrupp.

Det verkliga skälet är snarare makt och konvention. Bland politiker, akademiker och journalister var Mao och Stalin tills alldeles nyligen om inte okej så i alla fall acceptabla. Makten definierar alltså vad som är moraliskt rätt och fel i detta fallet.

Åsiktsinkonsekvenser à la ovanstående är oundvikliga och egentligen inte så mycket att orda om. I ett fungerande debattklimat justeras de efterhand. Problemet uppstår när man gör juridik av det hela och dömer folk på intellektuellt inkonsekventa grunder.

Det som skaver i Sverige är att ingen i den offentliga debatten verkar reflektera över eller ifrågasätta ovanstående. Vi sitter fast i den gamla 68-definitionen av nazismen som absolut ondska och kommunismen som en bra men förvanskad tanke, typ. Att folk skulle dömas i domstol för att likt Sven Wollter lajka Stalin framstår som helt absurt.