Lundin Petroleum blir åtalade för grovt folkrättsbrott i dåvarande Sudan

Regeringen godkänner Åklagarmyndighetens ansökan om att väcka åtal mot Lundin Petroleums ordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter för grovt folkrättsbrott i dåvarande Sudan.

Lundin Petroleum bildades ur Lundin Oil som 1997–2003 bedrev verksamhet i dåvarande södra Sudan, där ett inbördeskrig rasade. Tusentals människor dödades, byar brändes och befolkningen fördrevs.

Riksåklagaren behöver ha tillstånd av regeringen för att väcka åtal när det gäller brott som begåtts utomlands av utländska medborgare. I detta fall finns misstankar mot en svensk medborgare och en schweizisk medborgare.

Justitieminister Morgan Johansson (S) välkomnar en process på grund av de allvarliga anklagelserna.

Historien om Lundin Petroleums inblandning i Sudan går tillbaka till början av 1980-talet. Företaget opererade i landet under brinnande inbördeskrig mellan den sudanesiska regeringen och gerillan som styrde de oljerika södra delarna av Sudan.

Det svenska oljebolaget investerade mångmiljonbelopp för att kunna exploatera det sudanesiska träsklandet för oljeutvinning. En del av pengarna misstänks ha gått till regeringen som på så sätt kunnat finansiera kriget mot gerillan.
Som tack såg regeringen till att driva bort befolkningen runt oljekällorna.

Kerstin Lundell har talat med vittnen om hur regeringen släppte klusterbomber över befolkningens enkla lerhyddor med halmtak.

Enligt rapporten Unpaid dept från 2010 ska omkring 12 000 människor ha dödats och 160 000 personer tvingats på flykt mellan åren 1997-2003 från ett område kallat "Block 5A" där bolaget ville ha sin verksamhet.

Lundin Petroleum förnekar att de bidragit till förtrycket mot civilbefolkningen. De hävdar i stället att de hjälpt till med utveckling i området.
– Vi var en positiv kraft i Sudan, säger Robert Eriksson, bolagets presschef, till SVT.

Historien fick även en partipolitisk dimension i Sverige i och med att Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse från år 2000 fram till att han utsågs till utrikesminister 2006 i Fredrik Reinfeldts Alliansregering.
Bildt avfärdade initialt anklagelserna om att befolkningen fördrivits från sina hem med att människor ibland måste flytta även i Sverige när en väg ska anläggas.

Med tiden blev uppgifterna allt mer problematiska och den förre utrikesministern valde att sluta kommentera.

De svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken och Swedbank samt Fjärde AP-fönden som förvaltar våra pensionspengar är fyra av de tio största ägarna i Lundin Petroleum.

Två företrädare för dåvarande Lundin Oil AB åtalas för medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sudan 1999-2003.
De båda misstänks för att ha medverkat till att den dåvarande sudanesiska regimen begick brott mot krigets lagar i syfte att säkra bolagets oljeverksamhet i södra Sudan, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

En person, som inte är svensk medborgare och inte är bosatt i Sverige, har åtalats för medhjälp till grovt folkrättsbrott som enligt åtalet har begåtts i Sudan under åren 1999–2003. Frågan är om svensk domstol är behörig att döma över gärningen.

Högsta domstolen har slagit fast att svensk domstol är behörig att pröva det åtal som har väckts mot en schweizisk tidigare företrädare för Lundin Oil för medhjälp till folkrättsbrott i Sudan.

Åklagaren väckte i november 2021 åtal mot två personer för medhjälp till folkrättsbrott som de, i egenskap av företrädare för bolag inom den svenska oljebolagskoncernen Lundin Oil, ska ha begått i Sudan under åren 1999–2003. Den ena personen är schweizisk medborgare och bosatt i Schweiz. Han befann sig i Schweiz när åtalet väcktes.

Högsta domstolen har nu prövat om svensk domstol är behörig att pröva åtalet mot den schweiziske medborgaren. Domstolen konstaterar att brottet enligt de svenska lagreglerna omfattas av s.k. universell jurisdiktion. Det innebär att en svensk domstol som utgångspunkt är behörig att pröva målet oberoende av vem som har begått brottet, vem brottet har riktats mot och var brottet har begåtts.

Enligt Högsta domstolen krävs det även vid utövande av universell jurisdiktion någon form av anknytning till Sverige för att ett åtal ska kunna prövas här. Ytterligare en förutsättning är att det inte finns något hinder mot det i allmän folkrätt.

Högsta domstolen har kommit fram till att anknytningen till Sverige är tillräcklig för att åtalet ska få prövas i svensk domstol och att det inte finns något hinder mot det i allmän folkrätt.

- Det förhållandet att den åtalade inte befinner sig i Sverige utgör inte något hinder mot svensk domsrätt, förutsatt att anknytningen till Sverige i andra avseenden är tillräcklig, säger justitierådet Johan Danelius som är en av domarna som deltog i beslutet.

Högsta domstolens beslut innebär att åtalet inte avvisas. Det har därför inte varit aktuellt för domstolen att ta ställning till det yrkande om rättegångskostnader som den schweiziske medborgaren framställt i målet.

Handläggningen av brottmålet fortsätter nu vid Stockholms tingsrätt.