Hur ser ni på ekonomin över generationsgränserna?

Du kan ju läsa mitt svar ovan men du kommer inte att förstå. Du har ju fått konsumtionshetsen med bröstmjölken och tycker naturligtvis inte att det är något konstigt. Du själv kommet ju också att pissa på din avkomma på samma sätt som du blev pissad på.
Men som sagt. Detta fattar du inte.
Finns många kloka inlägg i tråden så kanske du börjar inse vilka det är som är sunda människor och vilka som ör idioterna.

Håller med till 100%
Vi investerar mycket tid och pengar i våra barn och då förväntar man sig vissa saker från dem också.
Studentboende om det behövs? Absolut! Kontantinsats till hus likaså. Att sitta och trycka på pengar tills barnen närmar sig oensionsåldern är egentligen helt absurt.
Skulle de däremot missköta sig extremt är jag inte främmande för att hoppa över en generation och gå direkt på barnbarnen.

Tycker alla har ett ansvar att ge bort mer i arv än de fick. Sedan går det inte komma ifrån att det är ett tecken på kärlek att vilja ge.

Skulle för egen del ha svårt att respektera föräldrar som får stora arv från sin förfäder, vilket de slösar bort och gör sina barn lottlösa. I många familjer har man byggt upp förmögenheter över 5-10 generationer.

Varje person har rätt till de pengar de äger och får spendera dem efter eget huvud. Det kallas kapitalism och gillar du inte det finns det länder som erbjuder alternativa modeller.

Du tycker att dina föräldrar och svärföräldrar ska spara varenda krona de kan - leva asketiskt, bröd och vatten, behövs verkligen nya kläder när de ändå ska dö om 10-15 år - så du får mer pengar när de dör. Du kommer såklart lägga ner att dricka öl, röka, festa, semestra för att spara största möjliga slant right?

Jag har sett den här trådstarten i varianter förut, svärfarsan köper båt när pensionen kommer så han kan segla på sommaren och de passar på att åka till solen före deras hälsa blir för dålig - och svärsonen knyter handen i fickan och tycker det är hans pengar som spenderas, vilket är galenskap. Girigt, småaktigt och själviskt. Då försöker man göra som du gör nu - rättfärdiga girigheten med nån slags ”man ska tänka på sin familj”-argumenterande. Du är som en vandrande arvstvist.

Många i tråden som känner sig berättigade till släktingars egendom, för övrigt.

Jag tycker så här: Om mina föräldrar och svärföräldrar lämnar efter sig kapital i former av hus, bilar, prylar och pengar som de vill låta oss ärva så tackar jag och tar emot. Det blir en bonus och plåster på såren den dag de lämnar jordelivet, vilket förhoppningsvis är länge kvar tills det sker. Om de inte gör det, så har jag ingenting att klaga på. Jag tjänar mina egna pengar och ser om mitt eget hus. De har redan betalt flera miljoner för att ta hand om och uppfostra mig, att jag utöver det ska se deras tillgångar som mina egna - nej, det vore oerhört förmätet och girigt.

Jag å min sida sparar pengar till mina barn i form av aktier och fonder. Jag avser att ha en väl amorterad bostad när jag når pensionsåldern och en eller två bilar och kanske en slant på banken att lämna dem med när det är min tur att checka ut. Självklart vill jag lämna över goda ekonomiska förutsättningar, men jag anser att det finns viktigare saker än så - att lära ut ett gott ekonomiskt handlag, att jobba hårt för att nå sina mål och att ta ansvar för sitt eget liv. Utan de verktygen spelar det ingen roll om jag lämnar över alla världens rikedomar.

Kommer jag sen till pensionsåldern och är frisk och stark - om jag då väljer att resa jorden runt, köpa ett hus vid ekvatorn och sippa drinkar tills jag dör - så är det min ensak. Lika så om jag väljer att bo i en hyresrätt i Arvidsjaur och lägga pengarna på hög för att maximera arvet. Mina pengar, mitt beslut. Kommer mina barn och säger "sluta slösa på mitt arv" kommer jag be dem vänligt men bestämt att fara åt helvete. Kanske till och med skänka allt till välgörenhet pga deras fräckhet att se mina pengar som deras. Nu skulle det aldrig ske, eftersom jag kommer lära mina barn att girighet är ett oskick, men om vi leker med tanken.

Jag vill inte ärva en krona, hoppas mina och fruns föräldrar eldar upp pengarna om de så behagar. Jag tjänar mina egna pengar så jag klarar mig. Tyvärr lär det ju bli så att vi kommer ärva en hel del även om jag såklart hoppas att det sker först när jag är så gammal att jag är halvdöd.

Jamen det är ju inga problem. Ni kan ju bara skänka bort allt ni får till röda korset eller nåt. Eller elda upp dem själva.
Åh herregud vilka idioter det finns. Det värsta är att du inte inser hur korkad du är och därför tror att vi andra är lika korkade och går på ditt trams.
Pajas.

Om ingen någonsin skall spendera pengarna på vad de känner ger dem glädje så har ju pengarna inte något värde. I första hand är det de som tjänat pengarna som skall få nytta av dem så då ser jag inga problem med att de spenderar dem på vad fan de vill.

Det enda vi kan göra här i livet är att göra så mycket saker som möjligt som ger oss glädje så då är det precis det vi skall spendera vår tid och pengar på.