2006-02-14, 14:35
#1
<<<<< Nere På Krom >>>>>
Dåvarande Ålder: 14-15
Plats: Vårat gamla Chill bakom Ett fabriksområde.
Tid På Dygnet: Ska vi säga ... 3-4 på kvällen. ( Klockslagen kan vara lite fiktiva, Ett par jävla år sen Ni förstår )
Manskap: ( Orka döpa dom till Person A & Person B ) så vi döper dom till Alex & Martin.
Detta är en historia som är en bit sorglig, En bit rolig & slutar ganska surt.
Nåväl. Lets Get Started
03:20 : En Gubbfan kommer över till mig & Martin, Tar fram ett gram Amsterdam och vill få oss att betala en bra 600 spänn, Vi fick släppet på gubbjävel och gick därifrån. Men... Vi hade nog baneme vart kapabla att slå ner honom för det där Tjacket. Vi var Fjorton, vad ska jag säga .. Vi var desperata. Mitt liv var redan fuckat, Prickar hos socialen, snuten blegar snett åt en. Ni flashbackare borde veta hur det är
03:50 : Vi sitter och degar & försöker få kul på niccokickar, men palla det på gamla marlboro White liksom. Vi hör att någon spelar Pantera och hostar, Nyfikna som vi var drog vi dit, Beväpnade med Knivar, Barn Av Vår Tid som sagt. Till vår förvåning sitter ett småpack i våran ålder och småsmuttar på en påse Krom.
Aja ... Vad som helst, Bara jag blir borta lite från samhället
04:00 : Jag sätter mig intill grabbarna, dom ser ut som Tomma TV-Skärmar i nyllet, bara gapar, Helt borta med andra ord. Jag märker att dom har en hel jävla burk med Krom kvar, Sååå ... Jag tar den och kubbar iväg med mitt manskap.
04:20 : Sätter vi oss ... Vi har tre Shell-Plastpåsar för att vi alla köpte en pigall att knapra på
Nåväl ... Jag Sprutar i en redig sats krom i påsen och sitter och Skitsmuttar fegt. Martin vill komma bort totalt, han bryr sig inte om nånting, han tar fyra djupa exhaleringar och sätter sedan påsen mot munnen, Där försvann han.
Lite panikslagen ( jag var ju liten som sagt ).. Sitter jag och små smuttar när jag märker att jag hör ett skrik i huvudet, Jag får släppet och lägger mig ner, Men va i helvete, Det Ekar som ett Jävla TÅG i skallen på mig. Allting blir mörkt men ljudet vägrar ju fan släppa.
Alex berättar att han grät när han såg oss, minst lika tomma som dom andra ungarna. Han pallade inte att smutta mer. Han plockade upp massa nysnattade Saturn-Snapsar och börjar trycka i sig.
Alla Var Borta.
Jag hade somnat in tror jag, Allting Ekar allt jag hör, Tåget kommer i verkligheten ( enligt Alex ) Så den känns som om min trumhinna förstorats till storleken av en jävla operasal. AJJJ !! ... Djup Jävla Smärta, Jag börjar även få spasmer i bena och nitar till Martin i bakhuvudet, Han verkar inte svara det minsta. Jag börjar andas konstigt och min puls blir Hög SOM FAN! ... NU är det seriöst tänker jag, Nu är dagen då jag kommer dö.
04:45 : Detta är förmodligen klockslaget då mina spasmer slutar och blodcirkulationen i mina lemmar återtas. Martin är fortfarande stenad och Alex har somnat in. Jag reser mig upp, men faller platt. Jag kan bara inte resa mig. Detta skrämmer mig nått fruktansvärt. Jag börjar skrika. Alex vaknar och tystar mig. Civilsnuten cirkulerar här nu sa han. Det ekar fortfarande i mitt huvud och jag hänger inte riktigt med. Imminununununen ninuelalala h-h-häooorrhhghghghh .. Lite förbannad över att jag inte kan gå och besviken på kromets effekter börjar jag försöka vila.
Där somnar jag.
19:38 : Detta är tiden jag minns VÄL, Ty jag har vaknat upp i nått jävla lodisparadis, Alex är borta. Martin har återfått Förmogan att åtminstone svamla ( hahahaah ) . Jag kollar i fickan efter min pigall men märker då att en snyltande Gubbjävel har kroppsvisiterat mig. minst 4 gubbar som är helt ute ur samhället i en krossad husvagn bakom Emballage-Området sitter där och delar på MIN pigall. Lite arg sätter jag mig upp och, JA DET GÅR jag KAN sitta upp. Jag ställer mig upp och märker att jag lyckas, Ett par glädjetårar släpps och jag för upp martin och håller honom, Vacklande går vi hem för att få skäll och utegångsförbud i 5 månader för att ha varit borta så länge, Alex hade blivit Haffad av civilsnut på sin flykt från lodisarna. Jag vänder mig om mot dom, och ger dom en svårförstådd blick, Kanske har dom här människorna pumpat liv i mig, eller åtminstone räddat mig från Snuten. Jag säger inte ett ord till dom utan går vidare med Martin vacklandes.
Krom är inte bra, 14 Saturn Snapsar och lite Krom är inte heller bra, Att vakna med Spy på halva kinden är inte heller bra, Att vakna Bland Lodisar är absolut inte bra.
Jag förundrar än idag hur idiotisk jag var den natten, det är ett minne som kommer hålla i ett bra tag.
Dåvarande Ålder: 14-15
Plats: Vårat gamla Chill bakom Ett fabriksområde.
Tid På Dygnet: Ska vi säga ... 3-4 på kvällen. ( Klockslagen kan vara lite fiktiva, Ett par jävla år sen Ni förstår )
Manskap: ( Orka döpa dom till Person A & Person B ) så vi döper dom till Alex & Martin.
Detta är en historia som är en bit sorglig, En bit rolig & slutar ganska surt.
Nåväl. Lets Get Started
03:20 : En Gubbfan kommer över till mig & Martin, Tar fram ett gram Amsterdam och vill få oss att betala en bra 600 spänn, Vi fick släppet på gubbjävel och gick därifrån. Men... Vi hade nog baneme vart kapabla att slå ner honom för det där Tjacket. Vi var Fjorton, vad ska jag säga .. Vi var desperata. Mitt liv var redan fuckat, Prickar hos socialen, snuten blegar snett åt en. Ni flashbackare borde veta hur det är
03:50 : Vi sitter och degar & försöker få kul på niccokickar, men palla det på gamla marlboro White liksom. Vi hör att någon spelar Pantera och hostar, Nyfikna som vi var drog vi dit, Beväpnade med Knivar, Barn Av Vår Tid som sagt. Till vår förvåning sitter ett småpack i våran ålder och småsmuttar på en påse Krom.
Aja ... Vad som helst, Bara jag blir borta lite från samhället
04:00 : Jag sätter mig intill grabbarna, dom ser ut som Tomma TV-Skärmar i nyllet, bara gapar, Helt borta med andra ord. Jag märker att dom har en hel jävla burk med Krom kvar, Sååå ... Jag tar den och kubbar iväg med mitt manskap.
04:20 : Sätter vi oss ... Vi har tre Shell-Plastpåsar för att vi alla köpte en pigall att knapra på
Nåväl ... Jag Sprutar i en redig sats krom i påsen och sitter och Skitsmuttar fegt. Martin vill komma bort totalt, han bryr sig inte om nånting, han tar fyra djupa exhaleringar och sätter sedan påsen mot munnen, Där försvann han.
Lite panikslagen ( jag var ju liten som sagt ).. Sitter jag och små smuttar när jag märker att jag hör ett skrik i huvudet, Jag får släppet och lägger mig ner, Men va i helvete, Det Ekar som ett Jävla TÅG i skallen på mig. Allting blir mörkt men ljudet vägrar ju fan släppa.
Alex berättar att han grät när han såg oss, minst lika tomma som dom andra ungarna. Han pallade inte att smutta mer. Han plockade upp massa nysnattade Saturn-Snapsar och börjar trycka i sig.
Alla Var Borta.
Jag hade somnat in tror jag, Allting Ekar allt jag hör, Tåget kommer i verkligheten ( enligt Alex ) Så den känns som om min trumhinna förstorats till storleken av en jävla operasal. AJJJ !! ... Djup Jävla Smärta, Jag börjar även få spasmer i bena och nitar till Martin i bakhuvudet, Han verkar inte svara det minsta. Jag börjar andas konstigt och min puls blir Hög SOM FAN! ... NU är det seriöst tänker jag, Nu är dagen då jag kommer dö.
04:45 : Detta är förmodligen klockslaget då mina spasmer slutar och blodcirkulationen i mina lemmar återtas. Martin är fortfarande stenad och Alex har somnat in. Jag reser mig upp, men faller platt. Jag kan bara inte resa mig. Detta skrämmer mig nått fruktansvärt. Jag börjar skrika. Alex vaknar och tystar mig. Civilsnuten cirkulerar här nu sa han. Det ekar fortfarande i mitt huvud och jag hänger inte riktigt med. Imminununununen ninuelalala h-h-häooorrhhghghghh .. Lite förbannad över att jag inte kan gå och besviken på kromets effekter börjar jag försöka vila.
Där somnar jag.
19:38 : Detta är tiden jag minns VÄL, Ty jag har vaknat upp i nått jävla lodisparadis, Alex är borta. Martin har återfått Förmogan att åtminstone svamla ( hahahaah
) . Jag kollar i fickan efter min pigall men märker då att en snyltande Gubbjävel har kroppsvisiterat mig. minst 4 gubbar som är helt ute ur samhället i en krossad husvagn bakom Emballage-Området sitter där och delar på MIN pigall. Lite arg sätter jag mig upp och, JA DET GÅR jag KAN sitta upp. Jag ställer mig upp och märker att jag lyckas, Ett par glädjetårar släpps och jag för upp martin och håller honom, Vacklande går vi hem för att få skäll och utegångsförbud i 5 månader för att ha varit borta så länge, Alex hade blivit Haffad av civilsnut på sin flykt från lodisarna. Jag vänder mig om mot dom, och ger dom en svårförstådd blick, Kanske har dom här människorna pumpat liv i mig, eller åtminstone räddat mig från Snuten. Jag säger inte ett ord till dom utan går vidare med Martin vacklandes. Krom är inte bra, 14 Saturn Snapsar och lite Krom är inte heller bra, Att vakna med Spy på halva kinden är inte heller bra, Att vakna Bland Lodisar är absolut inte bra.
Jag förundrar än idag hur idiotisk jag var den natten, det är ett minne som kommer hålla i ett bra tag.
