Att utöka en kommuns befolkning är inte alltid i kommuninvånarnas intresse.

Många kommunpolitiker är fixerade kring att utöka sin kommuns befolkning och ta in fler potentiella skattebetalare/skatte enheter. Visst i många glesbygdskommuner kan jag förstå viljan till ökad befolkning och expandering men i kommunerna runt våra storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö är det redan ganska trångt. Ja ja allt är relativt det finns också mycket skog runt Arlanda t.ex. och i Bangladesh är det värre.

Men invånarna i t.ex. en tätbefolkad kommun som Solna borde få svara på hur de ser på ökat bostadsbyggande och fler kommuninvånare i en folkomröstning.


Bara för att många vill bo i och nära våra storstäder betyder inte att kommunerna där måste bygga sönder sig utan att fråga sina kommuninvånare specifikt.

Förorterna i våra storstäder äter också upp allt mer landsbygd och där invånarna i dessa kommuner snart får finna sig i att bo i en förort istället för på landet.

Vad tycker ni själva om förtätningen i kranskommunerna runt våra 3 storstäder är det i de befintliga kommuninvånarnas intresse eller ej?

Det kan ju vara i det nationella intresset dock även om det inte är det på det lokala planet.



Förvisso ökar utbudet av varor och tjänster med ökad befolkning men också slitaget på miljön/grönområden och i viss mån människorna.

I Beijing får inte alla som vill flytta till staden p.g.a. det enorma trycket av folk som vill dit.


Dock ser jag gärna förtätning i Värtahamnen t.ex. där borde man bygga skyskrapor som kan spegla sig i vattnet.


Allt är inte svart eller vitt i många fall är det bra med ökad befolkning och förtätning och i andra fall dåligt det gäller att ha en kulturell och mänsklig fingertoppskänsla som kommunpolitiker. För att avgöra var det skall bebyggas och var grönområden och jordbruksmark skall sparas/bevaras. Men framförallt fråga sina kommuninvånare i folkomröstningar. Nobelhuset på Blasieholmen borde man t.ex. anordna en folkomröstning kring i Stockholms kommun.

Tycker bara Göteborg med omgivning skall öka i befolkning och det skall främst vara naturlig folkökning inte inflyttning av somalier och araber.

Det är en intressant frågeställning. Och jag tycker spontant att det är problematiskt att börja moralisera kring de växande kommunerna. Solna som ts nämnde har alltså växt med drygt 20 000 personer sedan år 2000. Okej, när är/var det i så fall "fullt"? Från vilket år exakt? Vilka ska få rösta om det? De som bor där nu eller de som har skrivit upp sig på någon av den kommande nyproduktionen. Ska de nyproducerade bostäderna bara vara för avkommor till de som redan befolkar kommunen? Hur reglerar man det? Ja, frågan är retorisk.

Visst ska det tas hänsyn till känsliga och värdefulla naturområden och områden som är kulturhistoriskt värdefulla. Visst kan man främst runt Malmö/Lund åberopa vikten av att behålla landets bästa odlingsmark odlingsbar. Men i de flesta fall är utvecklingen mer eller mindre oundviklig. Den mest intressanta fallstudien i dagsläget är väl Nacka. Det var ju länge en kommun som levde lite sitt eget liv utan vare sig tunnelbana eller pendeltåg, lite "skyddad verkstad" trots en del socioekonomiskt utsatta områden. Men det är främst åt det hållet Stockholm "måste" växa nu. Det kan ju vara tråkigt om man har investerat i en "stan på landet"-tillvaro, för att parafrasera en kommun som liknar Nacka norr om stan. Men om man nu så kraftigt ogillar utvecklingen är det väl bara att flytta någon annanstans? Kåken i Saltsjö-Boo ligger ju inte direkt i Sorsele...

På ett personligt plan gillar jag inte att snart sagt varenda grönyta inom tättbebyggt område i Storstockholm bebyggs med nyfunkis. Men rent objektivt går det inte att argumentera emot det.

Stockholm behöver helt klart fler skyskrapor men på rätt ställe. Inte inne i de historiska centrumen där skall kyrktornen och stadshuset fortsätta att dominera utan gärna i Värtahamnen. Lagom långt från centrum och vid vatten som skraporna kan spegla sig i.

1. I praktiken har kommunpolitiker mycket litet att säga till om i sådana frågor. De har vissa styrdokument där samtliga politiker i tätorter i princip är bundna av tidigare beslutsmakare så tillvida att de svårligen kan motivera avsteg från byggintresset utan att bli skadeståndsskyldiga.

2. Åk runt lite i världen. Det är i praktiken inte alls trångt i våra storstäder.

3. Solna kommuns enda existensberättigande i förhållande till staten och riksdagen samt omkringliggande kommuner är just att det byggs i Solna. Solnas medborgare har aldrig haft något inflytande över byggnationen i kommunen annat än i skådeprocesser och tidigare än 1920-talet, med vissa undantag som tex. Hagalunds municip och Huvudsta municip där länsstyrelsen fastställde att ifall medborgare tar till våld mot byggnadsnämnden äger byggnadsnämnden godkänna vad medborgaren vill bygga på dennes egen mark i dåtida planinstrument. Råsunda municip var ett fritt område som reglerades genom hävd beslut kring 1907 och senare kungliga brev samt helt reglerades av ett aktiebolag som senare kom att bli Solna kommuns fastighetsregleringsbolag och bolagets tjänstemän var i praktiken de som bestämde över Solna fram till 1990-talet möjligen att de lät arkitekterna bestämma över detaljplaner för syns skull. Därutöver är det i princip bara (S) vänsterfalang/Hjalmar Mehr/Uno Åhrén som har haft något reellt inflytande över byggnationen i Solna även om länsstyrelsen försökte regera stället mellan 1920-1950. I modern tid är det byggbolagen som i praktiken bestämmer över Solna eftersom de måste bygga och byggbolagen bygger när och vad de finner lämpligt samt markägarna i kraft av ingångna avtal. Solna kommun är Svensk mästare i ratihabering av "svärtbyggen" med 5000 BTA godkänt enligt Plan- och bygglagen och 60 hektar tung stadsbebyggelse enligt äldre lagar även om saken skedde för att undgå stämning/KK samt att kommunens tjänstemän förstört byggnadsnämndens handlingar någon gång på 1950-talet i hopp om att de sedan skulle kunna hävda att valfria byggnader i Solna var svartbyggen. Planen föll dock på att de privata aktörerna i området hade egna arkiv och att de yrkesmannamässiga byggnadsnämnderna i området innan Solna kommuns tillkomst och municipernas upphävande förde nogsamma protokoll över sina beslut undantaget möjligtvis i Hagalunds municip. Arkivförstörelsen medförde att medborgarna blev tvungna att själva inlämna sina kopior av bygglovshandlingar och detaljplaner till kommunen.

4. Själva tanken och idén med demokratiskt inflytande över byggnation är ickeexisterande inom både Svensk och utländsk rätt. Idén som sådan är defunkt i och med att idén enbart tas till vara när "folkviljan" och statens intressen sammanfaller.


1. Urbaniseringsprocessen är svårstoppad. För att inte säga ostoppbar annat än möjligtvis genom guds hand.

2. Du har nog missuppfattat vad ett allmänintresse är. Ett allmänintresse är summan av statens och politikernas intresse över tid. Inte något som avgörs i folkomröstningar. Vanligen beskrivs politikernas allmänintressen i översiktsplaner. Allmänheten har egentligen ingen talan i sådana avseenden utan sakfrågorna avgörs rent generellt av staten, regeringen, statens politiker och sedan kostnadsintäktsanalys för det allmänna.



1. Som tidigare nämnt är kommunpolitikernas inflytande över sådant mikroskopiskt. Möjligen kan de detaljstyra tjänstemännen till BTA förflyttningar men inte till reglering av antal BTA. Förövrigt är intresset av kultur och bondmarksregleringar mikroskopiskt hos kommunpolitiker - deras enda reella intresse är att ta marken till lägsta pris och sälja marken till högsta pris alternativt avseende vänstern att bygga miljonprogram 2.0 till lägsta pris.

2. Nobelhuset kommer att falla, inte beroende på folkomröstning utan på grund av de enskilda politikernas intresse i framtida styrande koalition. Sedan kommer ju frågan om något avtalsbrott begåtts i sammanhanget med eventuell skada som följd eller om grannliggande fastigheter vill driva sådan process baserat på Stockholms stad tvivelaktiga agerande i markfrågan i området (Nobelklubben har inte haft rätt marken tillräckligt länge för att kunna tillgodogöra sig sådana skadestånd - grannarna kan däremot ha sådana rättigheter).

3. Svara inte på detta inlägg för detta inlägg är det sista inlägget på flashback.

Fullt är det ju inte, eller ja, vissa kommuner är ju mer tätbebyggda än andra, men fullt skulle jag inte kalla det, men det kan ju bli växtvärk om en ort växer för snabbt. Solnas befolkning har ökat med 25,9% de senaste 10 åren(31/12-17), det är väldigt mycket, men så länge som kommunen klarar av att växa på ett "hållbart" sätt(exempelvis att den kommunala servicen så som skolor byggs ut i samma takt) så ser jag inte det som ett problem. Sedan behövs givetvis mer än bostäder för att skapa en bra boendemiljö, välskötta och trevliga parker och lekplatser med mera, vad vi inte behöver mer av är ovårdade skogsdungar som ingen använder.

I Malmö har vi problemet med jordmånen, som är bäst i landet, har för mig att kvalitén är 10 av 10, dvs det finns i princip ingen bättre jord för växtodling(jordbruk) i landet, där borde man utnyttja redan bebyggd mark maximalt, riktigt hög exploatering i områden som Nyhamnen, i planprogrammet kan man räkna med att det blir en befolkningstäthet på mellan 150 och 193 pers per hektar(exklusive 12-16k arbetsplatser)jag tycker att man kan bygga tätare än så.

I Göteborg finns det mängder med yta att exploatera, likaså i många kranskommuner, i GBG kommun kan man med tät innerstadsbebyggelse skapa bra boenden och arbetsplatser i centrala delarna av kommunen för ett par 100 000 människor iaf, utan att norpa på populära grönområden som Delsjön, Slottsskogen eller Änggårdsbergen.

I Stockholms kommun borde delar av nationalstadsparken bebyggas, området norr om Lindarängsvägen är väl där jag kanske helst skulle vilja se bebyggelse, då kan man bygga ihop det med hamnområdet(som ju skall utvecklas), höftning, men det är väl kanske 25 hektar mark, med relativt tät stadsbebyggelse borde det gå att skapa bostäder för ca 5000 personer där.

Edit: För att besvara frågan, det finns redan alldeles för mycket hinder, att några surgubbar(eller gummor) skall kunna sätta ännu mer käppar i hjulen borde absolut inte tillåtas.

Skulle man hålla en folkomröstning om att bygga upp Gustav III aldrig realiserade stora Haga slott i Hagaparken skulle förhoppningsvis folket rösta ja (även om det finns många med jantelagstänkande) men Nobelhuset på Blasieholmen skulle det bli nej till.


Hade varit intressant att se hur Stockholms invånare hade röstat om rivningen av Klarakvarteren.

Jag vill bara påpeka att jag inte är emot all nybyggnation i våra storstadsområden vill bara påpeka att det inte alltid ligger i de befintliga invånarnas intresse.

Det beror sig väl på vad man menar, men det finns ju både fördelar och nackdelar, överlag skulle jag påstå att fördelarna överväger nackdelarna.

Hittade en lista över prognoserna för de kommuner(över 50k inv) som växte snabbast 2007-2017, generellt sett är kommunernas prognoser för den närmaste 10-års perioden lägre än tillväxten var under den senaste 10-års perioden, de enda undantagen på listan är Järfälla och Täby, där prognosen för den närmaste perioden är högre.

1. Solna
Inv. antal 31/12-17: 79 707
Befolkningsprognos till 2026: +15,6%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 92 141
2. Järfälla
Inv. antal 31/12-17: 76.453
Befolkningsprognos till år 2026: +26,2%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 96 483
3. Nacka
Inv. antal 31/12-17: 101.231
Befolkningsprognos 2026: +13,6%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 114 998
4. Huddinge
Inv. antal 31/12-17: 110.003
Bef. prog. 2026: +13,6%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 124 963
5. Haninge
Inv. antal 31/12-17: 88.037
Bef. prog. 2026: +16,1%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 102 210
6. Stockholm
Inv. antal 31/12-17: 949.761
Bef. prog. 2026: +9,2%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 1 037 139
7. Malmö
Inv. antal 31/12-17: 333.633
Bef. prog. 2026: +11,0%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 370 332
8. Uppsala
Inv. antal 31/12-17: 219.914
Bef. prog. 2026: +13,1%
Befolkning vid prognosperiodens slut: 248 722
9. Sollentuna
Inv. antal 31/12-17: 71.848
Bef. prog. 2026: +13,8%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 81 763
10. Botkyrka
Inv. antal 31/12-17: 91.925
Bef. prog. 2026: +14,6%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 105 346
11. Örebro
Inv. antal 31/12-17: 150.291
Bef. prog. 2026: +14,6%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 172 233
12. Lund
Inv. antal 31/12-17: 121.274
Bef. prog. 2026 +14,9%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 139 343
13. Södertälje
Inv. antal 31/12-17: 96.032
Bef. prog. 2026 +5,9%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 101 697
14. Helsingborg
Inv. antal 31/12-17: 143.304
Bef. prog. 2026 +11,3%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 159 497
15. Växjö
Inv. antal 31/12-17: 91.060
Bef. prog. 2026 +12,3%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 102 260
16. Göteborg
Inv. antal 31/12-17: 564.039
Bef. prog. 2026: +11,9%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 631 159
17. Täby
Inv. antal 31/12-17: 70.405
Bef. prog. 2026 +15,6%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 81 388
18. Kungsbacka
Inv. antal 31/12-17: 81.986
Bef. prog. 2026: +10,5%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 90 594
19. Linköping
Inv. antal 31/12-17: 158.520
Bef. prog. 2026: +11,4%.
Befolkning vid prognosperiodens slut: 176 591

Väldigt svårt att få till höga hus i Stockholm såpass centralt, Gasklockan hade en maxhöjd över nollplanet på 165 meter(dvs typ en byggnadshöjd på ca 150 meter) enligt de tidigaste plankartorna men till slut, efter att mark och miljödomstolen sagt sitt, blev det ju 90 meter, avsågad på mitten typ. Den huvudsakliga anledningen var väl att värtaverkets verksamhet skulle kunna påverkas.