Varför är body positivity enbart för kvinnor?

En av de stora grejerna inom feminism senaste ären har varit body positivity och fat acceptance. Men varför är detta bara för kvinnor? Vi ser idag hur många unga killar och män också kan känna osäkerhet kring sin kropp men är mindre villiga att prata om det.

Så varför kan vi se kolumner i etablissemangsmedia om svårigheterna att nätdejta som en plus size kvinna, medan de män som vill lyfta de negativa effekter på dejtinglivet som uppkommer av att ej vara en idealuppfyllande man får hålla till på anonyma internetforum? Trots att studier visar att män som faller utanför utseendeidealen får betydligt mindre matchningar än kvinnor som faller utanför utseendeidealen.

I modebranschen har kvinnliga plus size modeller fått sitt genomslag, men manliga plus size modeller har i jämförelse ej fått något genomslag. Någon enstaka här och där men har aldrig tagit fart på samma sätt som för plus size kvinnor utan bara ebbat ut.

På Instagram är body positivity rörelsen stor och många plus size kvinnliga Instagram-modeller som visar upp sin kropp under hashtags i stil med body positivity och effyourbeautystandards får tiotusentals likes. Plus size män som visar upp sin avklädda kropp och möts med samma uppskattning lyser med sin frånvaro. Det hade mest setts som ett lustigt skämt att en man skulle kunna vara både fet OCH sexig.

En tjock man som är missnöjd har ingen rörelse för att vidga utseendeidealen, istället kommer han få rådet att sluta gnälla och köpa ett gymkort och sträva efter det redan befintliga idealet istället.

Vissa kvinnor i body positivity rörelsen är till och med anti-body positivity för män. Då ett förekommande klagomål och exempel på svårigheterna att vara plus size kvinna är att de har svårt att få smala män och bara lyckas få tjocka män. Hur mycket body positivity hade dessa kvinnor upplevt om de hörde från tjocka män hur hemskt det är att de bara får kvinnor som henne och ej smala tjejer?

Varför tror ni det är såhär? Kommer det komma en body positivity rörelse även för män som får genomslag tror ni? Är det bra eller dåligt för män att de ej har en body positivity rörelse?

Ur min egen historia kan jag reta mig lite på att utseendekomplex många gånger ses som något som bara drabbar kvinnor, då jag själv kämpat med detta men eftersom jag är man känner jag att det inte är lika acceptabelt att prata om och då syns vi mindre. Min egen övervikt är idag borta, jag har en vikt jag är nöjd med och ett BMI på 22. Kanske hade en body positivity rörelse för män gjort att jag aldrig blev av med min övervikt eftersom jag då hade haft möjligheten att känna mig sexig i min större kropp?

Mycket bra idé, sätt igång! Du har erfarenhet av problemet och du vet säkert män omkring dig som har samma problem. Starta en blogg, bilda opinion, skriv artiklar. Vi får inte låta våra söner drabbas än mer av detta, det gäller att dra fram problemet och få det på agendan.
Tyvärr kommer de män som frontar inledningsvis drabbas av fatshaming men det ör det säkert värt närmande tror påser man gör.

https://www.instagram.com/p/BoKarxTl...y=tessholliday
Vem fan vill vara tillsammans med en sån där?

'Body positivity' är dåligt för både kvinnor och män, landvalara dör ju mycket tidigare än normala människor.

Den bilden har 110 tusen likes. Kan du föreställa dig en man i hennes storlek som poserar naken och får sådan uppskattning? Att han får massa fans som ser honom som en förebild och att han får vara på omslaget till modemagasin?

Varför det inte finns för män i större utsträckning är naturligtvis för att män inte driver frågan.

Olika kvinnogrupper har drivit den här frågan länge, de har hånats och skrattats åt men fortsatt för att de tror på vad de gör. Du verkar tro att det bara hände över en natt i stort utan uppoffringar. Så är det naturligtvis inte.

Tycker du att detta är en viktig fråga så driv kampanj, skapa opinion. Du kommer sannolikt få både positiva och negativa kommentarer (precis som de kvinnor som driver frågan), fördelen är att nu har kvinnorna krattat gången åt männen. Bara att hänga på, allt förarbete är gjort. Däremot tycks inte frågan vara viktig nog att driva i och med att praktiskt taget ingen gör det.


Alltid är det någon annan som ska göra något....

Hmm, jag tror du missförstod min postning. Givetvis har kvinnorna kämpat för detta.

Och jag påstår väl inte att någon annan ska göra något?

Som du skriver verkar män inte vara lika intresserade av att ägna sig åt body positivity. Men varför tror du att det är så? Varför ser de ej frågan som viktig? Givet hur många män som faktiskt har kroppskomplex och antalet är ökande. Så svaret kan ju inte vara att alla män redan är nöjda. Finns det underliggande könsroller som gör det svårare för män att driva något sådant. Tjejer verkar mer öppna att prata om sina utseendekomplex. Jag kunde må väldigt dåligt över min vikt men inget jag kände mig bekväm med att visa utåt.

Jag har skrivit hur jag själv valde att hantera detta. Genom att försöka anpassa mig till idealen snarare än att utmana dem.

Ja det finns garanterat könsroller som påverkar sånt här. Kvinnor pratar om allt och det är inget problem att framstå som att man har ett svagt ögonblick. Män har uppenbarligen svårare för det.
Dock behöver män ändra detta. Män som grupp. Måste vara skitjobbigt att passa in i mansidealet om man inte är den typen av man som gör det naturligt.
Vilket antagligen inte är så många i dagens samhälle.

För att det bara är en ursäkt för att vara fet och äta som ett svin. Ställningstagande my ass ditt lata fetto.

Feminism --> Jämställdhet och diskriminering
/Moderator

Kan tänka mig att många anser de män som lägger krut på utseendefrågor som fjolliga, helt enkelt. Dessutom är det nog svårt för män att tala om sådant som anses "kvinnligt" öht fortfarande.

Vill minnas att poeten Bob Hansson en gång sa att hur feministiskt orienterade hans flickvänner än hade varit hade de haft svårt att ta hans tårar ändå. Kanske är detta lite samma sak? Man talar ofta om att män ska erkänna sina kvinnliga sidor men har, i praktiken, fortfarande svårt att ta det?

Eller kanske är det bara jag som svamlar...

Det grundar sig, tror jag, i en föreställning om människovärde och hur det skiljer sig åt mellan könen. Grovt uttryckt så kan man säga att på ett biologiskt och evolutionärt plan så föds kvinnan med ett inneboende, intrikat människovärde, i en stendåldersby så kan hon föda barn. En man däremot förtjänar sitt människovärde utifrån, i samma stenåldersby kanske genom att vara en framgångsrik jägare, ha lagt beslag på en fördelaktig grotta att bo i eller whatever.

Uppdaterar man det där till 2018 och body positivity så bemöts en överviktig man med råd om att börja träna osv och för kvinnors så finns en acceptance rörelse. Nog för att kvinnor bemöts med samma i mångt och mycket, däremot bantning, diet och träning typ. Tror att man kan spåra hela intrikat/externt människovärde till den frågan också, du vet ju själv hur man ser ner på "spännbögar" och bodybuilders som bara pumpar upp musklerna för att se stora ut, och i motsatsläget ser upp till funktionell styrka. Däremot så är kvinnornas träning nästan till 100% orienterad kring estetik. Du hör sällan eller aldrig kvinnor tävla om vem som tar mest i bänkpress, däremot vem som har plattast mage. Du hör ofta män diskutera vem som tar mest i bänkpress men sällan vem som har snyggast magmuskler.

Vill vi som män härma kvinnors patetiska victimologi?

Herregud, det består av rent sinnessjuka kvinnor som står och tycker synd om varandra och tävlar om att dela med sig snyfthistorier och offernarrativ till dagarnas ända. Sedan mår alla dessa kvinnor allt mer skit...undrar varför?

Tänk istället en jävla svettig fetto till man som sitter och programmerar under dagen, nördar ner sig i Quake hela natten med 2 pizzor och en dussin redbulls, sedan så runkar han emellanåt till porr och avslutar natten med lite black metal och internettrolling.

Ska snubben istället skapa en social nätverk med sina gamerpolare där alla ska älta kring sina svagheter och dela på snyfthistorier? Nej, för alla är ju vän med snubben för att han är en gris med svart humor som delar med sig extrema mods till Quake gratis genom internet, vem fan vill å andra sidan vara vän med en snubbe för att han är en patetisk tjockis som tycker synd om sig själv och delar bilder på hans äckliga kropp?

Ibland är MRA-snubbar så jävla tragiska, vill ni verkligen göra alla män till feminiserade töntar som går in i den självdestruktiva känslospirallen som faktiskt skapar allvarliga mentala problem bland SJWs?

En man bär med sig sin stolthet till och med när han faller i djup dekadens. Stoltheten är det som ger hans liv värdighet till och med när allt annat är skit.


Det finns inget "mansideal". Män har alltid delat in sig i en rad olika grupper med olika typer av ideal, vill du gå och leka huligan med dekadenta arbetarpolare som vill banka huvudet mot varandra med liter alkohol i blodet, så varsågod!

Vill du vara evig 9-åring och nintendonörd som spelar barnsliga spel ända in i 40-årsåldern så varsågod!

Vill du specialisera dig i schack och sitta och snöa in dig i abstraktioner...

Vill du bli en bodybuilder som tar anabola? Eller spela punkgitarr i någon garage hela dagen med vänner?

Vad är mansidealet som alla dessa har gemensamt?

Ingen alls, förutom möjligen att det kommer existera hierarkier! Hierarkier finns som en slags urinstinkt i hur män ska se Världen. TIll och med den eviga 9-åringen, nintendonörden skapar hierarkier:

https://rankedboost.com/super-smash-...lee-tier-list/

Ifall nu en man inte orkar med att hierarkier existerar då kommer troligen denna man ha lika svårt att "platsa in" som en kvinna som inte gillar det där med att babbla om dagens små bagateller med andra kvinnor.


Nej, du vill absolut inte se detta hända. Tänk noga efter, vill du ha en man som gnäller om alla små problem han haft under dagen?