Varför svårt att få upp inflationen?

Det som gör att penningmängd och inflation inte längre korrelerar är det faktum att det på 90-talet började viktas om i den sk varukorgen.
Detta efter att ekonomer lyckades övertyga politiker om att folk helt enkelt väljer billigare produkter när en viss vara blir lite för dyr. Därför måste korgen viktas om stup i kvarten för att anpassas efter vad folk lägger pengar på. Detta är i alla fall teorin.
Om du tar i princip vilken dagligvara som helst så upptäcker du snart att inflationen och prisökningen inte alls stämmer överens.
Om du däremot tar en produkt som bil, telefon, tv osv så märker du snart att dessa kan bli väldigt mycket dyrare men trots detta påverka inflationen negativ. Detta beror på de sk hedoniska justeringarna.

En podd från Danske Bank om saken.
https://kreditvarden.se/27-svarta-herrskor-i-skinn/

Lite mer i ämnet.
http://www.shadowstats.com/article/consumer_price_index

Att Riksbanken "trycker pengar för fulla muggar" har du nog läst i någon förvirrad blogg. Det har iaf ingen förankring i verkligheten.
Mängden kontanter minskar och har så gjort i flera år.

Dock gäller att avista fordringar på bankinstitut (aka pengar på banken) ökar med runt 6-7% per år. Inkluderar vi fordringar på bankinstitut som inte alltid är avista så ökar de också. Och det kan vara ett bättre mått då det är enkelt (med en fördröjning) att byta mellan avista (som kan användas) och bundna (som inte kan användas).

Men att mängden fordringar på bankinstitut eller även fordringar i största allmänhet i samhället ökar, betyder ju inte att omsatt penningmängd gör det. Den ökar inte så mycket.

Och då kan man fråga sig vad det beror på. Sparar folk eller vad?

* Och svaret är just ja, dom sparar.
Sparviljan runt om i världen är stor. Aktier, obligationer, fastigheter, bostäder (som BR), räcker inte för allt sparbehov. Sparbehovet går även utomlands.
Detta sparbehov leder till reducerad konsumtion, och låga räntor världen över. Har något valutaområde lite högre räntor så glider det internationella sparkapitalet över dit och räntorna sänks.
Notera att det går bra att emittera bostadsobligationer till ca 0% avkastning.

Detta gör att folk även sparar i banktillgodohavanden. Så när penningmängden ökar med säg 7% så ökar omsatt penningmängd med kanske 1%. Resten ligger still. Och betalmedel som inte används driver inte upp några priser.

Och när marknadsräntorna är låga så är även centralbanksräntorna det. Det är inte så att det är centralbankerna som släppt ned räntorna de senaste decennierna. De har tvingats ned av marknaden (dvs spararna).

Det finns inget som tyder på att sparviljan kommer att minska. Tvärtom så ökar antalet sparare när BNP/capita ökar, vilket det gör i många länder över världen. (Tänk alla indier och vietnameser mfl som skall öka sitt pensionssparande).

* En annan faktor är innovationer och rationaliseringar i produktutveckling och produktion som gör att priserna faller. (Eller inte stiger).

* En ytterligare faktor är globaliseringen. När produkter säljs i högre volymer betalar kunderna en krympande del av de fasta kostnaderna i priset. Fler kunder delar på de fasta kostnaderna, vilket gör globala varor billigare.

Alla dessa tre bidragande faktorer gör att priserna pressas ned. De två sista pga att de sänker kostnader. Den första punkten för att den ordnar kapitalförsörjning till näringslivet, vilket möjliggör andra punkten.

Man skall nog räkna med att Centralbankerna skall ha jobbigt att ordna stigande KPI även i fortsättningen. Deras fromma förhoppning är att de skall kunna skrämma upp KPI ökningen och att den skall hålla sig kvar där även när de höjer räntorna.

Dock tror jag att den kommer att åka ned i varje lågkonjunktur.

tro inte på ovanstående, fed sänkte inte räntan efter finanskrisen pga att de var tvungna, det var på order från politiker