Motorer i stora båtar

Jag gissar att det har med verkningsgraden att göra att en jättetanker har ett fåtal typ 2 jättemotorer med tex 12 cylindrar.
Däremot verkar en bogserbåt eller isbrytare köra med många typ 5 motorer. Är det för att anpassa efter behovet dvs alla används inte hela tiden?

Det är verkligen inte heller något man kan säga gäller generellt. De flesta bogserbåtar och isbrytare har bara en eller två motorer. Var får du dina uppgifter från egentligen? Det skulle vara bra om du länkade lite så man vet vad du pratar om.

Du räknar väl inte hjälpmotorer (mindre motorer som driver generatorer för elförsörjning till belysning, ventilation o dyl)? Det har ju de stora fartygen också i så fall.

Jag har läst om något halvstort fartyg som skulle vara försett med flera mindre motorer som drev varsin generator som sedan drev en elmotor på propelleraxeln. Vad finessen med det skulle vara minns jag inte, kanske att man lättare kan välja var motorerna ska placeras men energieffektivare är det knappast.

(Dieselelektrisk drift är annars rätt vanligt på exempelvis isbrytare men då med en eller två stora dieselmotorer och inte många.)

Drygt sju miljoner Nm, det är en hel del det. Fast jämför man effekttäthet så är den inget vidare. RM8 som satt i Viggen hade lika hög effekt* och vägde bara 2 ton istället för 2000 ton. Det har ju funnits gasturbindrivna fartyg med men de lever en tynande tillvaro till följd av höga bränslepriser, de drar rätt mycket mer soppa än dieselmotorer.

*Man anger egentligen inte effekt på jetmotorer utan bara dragkraft men den kan med lite klurighet räknas om till effekt i alla fall.

Det enda jag kommer att tänka på spontant är väl atomdrivna fartygen, typ Nimitz klassen som lär ha högre vridmoment. Tror jag såg någon dokumentär om dem där de nämnde att drivaxeln från turbinerna genom skeppet till akterpropellern utsattes för så rejäla krafter att den stressen gjorde att den skiljdes åt ett halvt varv på varsin sida eller någonting sådant.

Enligt https://en.wikipedia.org/wiki/Nimitz...rcraft_carrier har de totalt 260 000 hp men det är fördelat på fyra propelleraxlar och på Emma Mærsk snackade vi över 100 000 hp på en enda axel så Emma har nästan dubbelt så hög effekt per axel som hangarfartygen. Nu måste vi ju veta varvtalet också för att kunna lista ut vridmomentet men det lär vara högre varvtal på Nimitz propellrar (de är ju mindre och fartyget har högre topphastighet) så då blir vridmomentet i proportion lägre än effekten.

Finns det något annat atomdrivet fartyg som har mer hp per axel då?

National Geographic - Discovery World's Biggest Ship Enormous Engine - Documentary 2017
https://www.youtube.com/watch?v=1wEi57dsGT8

Landfrakt förekommer också, malmös tårar gjorde ett testlyft på 1560 ton.
https://i.kinja-img.com/gawker-media...37frpj4jpg.jpg

Dom största delarna beräknas hålla hela fartygets livslängd så kolvbyte är nog största reparationen som utförs, byte av vevaxel är inte särskilt lätt ens i "mindre" motorer, 7.5 ton.
https://www.youtube.com/watch?v=2drej_qeRSA


Skapligt bra vridmoment i "low speed" motor överlag, högt Hk och lågt varv ger högt vridmoment, Emma Maersk som drivs av en 14 cylindrig RTA96C-Flex har en direktdriven propeller 130ton 9.6meter, maxvarv är 102 har jag för mig.

https://i.kinja-img.com/gawker-media...vl0rw2yjpg.jpg

Dieselelektriskt kostar men fördelen är att huvudmaskineriet kan placeras var som helst i skrovet för bästa viktfördelning, en annan fördel är att man kan ha typ 4 huvudmaskiner för bättre driftsäkerhet, en maskin kan stängas av för reparationer utan att fartyget tappar fart , kan stänga ned huvudmaskiner när effektbehovet är lågt och kan starta upp huvudmaskiner när effektbehovet är högt så det ger god flexibilitet.

En annan fördel är azipods, sinnessjukt bra manöverförmåga med elmotorer som hänger under skrovet.
https://www.wartsila.com/images/defa...rsn=a447d045_1

Uppgifterna varierar från ½-1½ varv, samma fenomen uppstår även på bilar och lastbilar med drivaxlar av stål, stål är ett flexibelt material.

Sveriges Maritima Index är en bok som kommer ut varje år. Där brukar stå antal motorer och total effekt i kW.

Ja.
Precis som Ankan skrev så handlar det om flexibilitet.

Det är ju mycket mer bränsleekonomiskt att köra kolvmotorer på den effekt som de är konstuerade för, än att veva runt för stora/för många cylindrars inre friktion med ett lågt gaspådrag.

Och bogserbåt eller isbrytare är bra exempel på fartyg som ibland behöver kunna utveckla en betydligt högre effekt än vad som krävs för att driva fartygsskrovet i 'högsta' fart.