Citat:
Ursprungligen postat av
Denom
Till att börja med måste vi ta reda på vad minimal tillfredsställelse är och finna en metod att kunna utgå ifrån det för att kunna uppnå maximal tillfredsställelse upp till den maximala tillfredsställelsen.
Minimal tillfredsställelse borde väl vara maximal otillfredsställelse? Och om det är så, då borde väl MINIMAL otillfredsställelse vara MAXIMAL tillfredsställelse?
En annan fråga är huruvida det är så att smärta och njutning (otillfredsställelse och tillfredsställelse) är en plus/minus-skala, så att både smärta (minus) och njutning (plus) kan öka hur mycket som helst?
Eller om det är så att det INTE finns någon minusriktning, utan MAXIMAL njutning är vid noll, och sen kan smärtan öka hur mycket som helst i plusriktning. Eller tvärtom, alltså att MAXIMAL smärta ligger vid noll, och sen kan njutningen öka hur mycket som helst i plusriktning.
Sen kan man fråga sig om smärtan kan öka inte bara i styrka hur mycket som helst, utan också i omfång hur mycket som helst?
Alltså att du först har ont i fingret lite grann, och sen kan smärtan i fingret öka i styrka hur mycket som helst, men smärtan kan också sprida sig över hela kroppen. Kroppen är förstås begränsad omfångsmässigt, men är själen det?
Kan det alltså bli så när man dör, att själens smärta kan öka i omfång och styrka oändligt mycket, och att dessa ökningar kan fortsätta i all evighet? Och kan dessa ökningar dessutom ske oändligt snabbt?
Och samma frågor när det gäller njutning förstås.
Sen när det gäller själens smärta efter döden, så har ju själen då INTE kroppens smärtstillande ämnen heller.
