Vad ska jag göra? suicidal. Får ingen hjälp.

Jag tror att du är på rätt väg när du trappar ut Lyrica. Nu måste du ge dig tid att må bättre, för varje sak du tar bort och varje sak du sätter in så blir det stress i din kropp. Synd att inte Citodonen hjälpte tillräckligt, för av de saker du provat tror jag att Citodon är minst jobbigt att sluta med. Men det är bara vad jag tror...jag vet inte säkert. Jag slutade med en medicin för åratal sedan som gav mig fruktansvärd ångest. Jag gick ut och gick promenader, duschade, svepte in mig i varma täcken, tog Oxascand som är muskelavslappnande och lugnande. Sex funkar som avslappnande och serotoninhöjande också...gör allt du kan för att ta dig igenom värsta skiten nu, för jag tror att det är abstinens från Lyrican m.m. Mot smärtan borde du prova något antiinflammatoriskt ett tag kanske?

Ja tror du är tokstressad och helt uppskruvad, känner dig maktlös och orättvist behandlad,
totalt utlämnad det gör att smärtan blir värre och ångesten pumpar. Du behöver stanna upp och hantera alla känslor som kommer. Rör på dig, du vet vad ångest är nu. När pulsen ökar och du blir rädd så observerar du det, känner det, accepterar det, släpper det och går vidare. Som KBT (kognitiv beteendeterapi).

Det låter som att ditt kropp och sinne är inställda på överlevnad nu, att du konstant är under attack och det inte finns hjälp att få. Du skriver att massage hjälper lite ett tag, det är en klockren indikation på att hjärnan behöver bli lärd att tänka på något annat ett tag.

Jag tycker helt klart att du ska även testa att besöka en erfaren osteopat, har goda erfarenheter från det, kiropraktor knäcker men kanske inte jobbar med muskelvävnaden tillräckligt, då återkommer problem som tillfälligt löstes via knäckning. Musklerna är galet starka så ligger det spänningar i kroppen kan det göra ont som f-n på ett helt annat ställe som kompenserar.

Atarax (antihistamin) och Imovane (zopiklon) tror jag kan funka för sömnen. Tror att imovane är muskelavslappnande också.

Började igår med nedtrappning av Lyrica. Läkaren sa normalt var 3:e eller 4:e dag sänker man 75mg men vi ska ta det extra försiktigt så vi kör 75mg i veckan istället så kommer ta 2 månader om jag räknat rätt för nedtrappning. Nej Citodonet gjorde verkligen ingenting.... Kan ju vara en av dem som är resistanta mot kodein med andra ord saknar enzymet för att bryta ner kodeinet som omvandlar till morfin. Typ 10% av världens befolkning har det så. Och Tramadol ville dem verkligen inte sätta in då då det är sjukt beroendeframkallande.

Bad då istället om Kodein Meda så jag slipper paracetamolet och kan ta mer än 2 tabletter åt gången och testa ifall det fungerar när man är uppe på typ 4-6 tabletter men det vågade inte A-T läkaren göra.

Efter lite om och men och tuff tid så fick jag bytt upp mig till Distriktläkaren på Vårdcentralen som jag älskar. Blev av med honom ett tag då han hade inte tid för mig men kämpade och för några veckor sedan fick jag tillbaka honom igen tack gode gud för det.






Det stämmer. Allt blir moment 22, ingen vill ta ansvar för mig och det tar jättehårt på mig. Kungälv Psykakuten anser att jag STARKT ska bli inlagd men tillhör inte deras område. Kommer till Psykakuten på Östra Sjukhuset och dem anser nej du är inte självmordsbenägen för isåfall skulle du redan tagit ditt liv och säger att jag är ett fall för vårdcentralen..... Capio Närsjukhus nekar min remiss för jag är för komplicerad för dem.... Ingen vill hjälpa mig och det skapar ju ångest så det står härliga till....

Atarax var en av dem första jag fick testa och den fungerar inte. Testat Imovane & Stilnoct och dem fungerar inte heller. Det är insomningen jag har svårt med men problemet är att jag är så uppe i varv och då får Imovanen/Stilnocten inte göra sitt jobb. Jag kan inte ligga still och bara ta det lugnt.

Nu förhoppningsvis med Temestan ska det gå att få någon sömn, annars får jag be läkaren om han möjligtvis vågar lägga till så jag får ta Temesta + Stilnoct till natten.

Enda fördelen jag känner nu är att Temestan som är muskelavslappnande är väldigt skönt för min rygg då jag har "Tryckande smärta" och Paraflexen jag fick innan gjorde ingenting. Skulle gå så långt att säga att Temestan gör mera smärtlindring än OxyNorm.

Edit:
Mediciner jag testat som ej fungerat:

Atarax,
Lergigan,
Theralen,
Stilnoct,
Imovane,
Circadin,
Gabapentin,
Lyrica,
Paraflex,
Mirtazapin(för sömn) (Nu tar jag den som komplement som antidepp till Sertralin)
Quetiapin,
Olanzapin,
Levomepromazine,
Naprocur,
Brufen Retard sätts ut nu samt Omeprazol.
Citodon/Panocod.

Det låter tämligen konstigt att de ger dig sådana mängder opiater samtidigt som du äter SSRI. Enligt min vetskap är det rätt farligt att blanda dessa typer av mediciner. Risken för serotonergt syndrom ska tydligen vara rätt stor.

Förövrigt gör du nog rätt i att sätta ut de ångestlindrande medicinerna, då sänks toleransen efter ett tag och du kan återgå med god effekt från mindre mängder vid behov d.v.s.

Tillägg: Anledningen till varför opiater är en sådan farlig kombination med SSRI är ju att även opiater påverkar det serotonerga systemet (därför man mår så bra på dem.) Så användandet av smärtstillande läkemedel kan nog ha bidragit till din depression och ångest, antingen utlöst den eller spätt på den.

Ångesten har redan gått ner efter ett produktivt samtal med läkaren. Han verkar iallafall ha en plan hur vi ska agera och ringt och rådfrågat en psykiatriker på kungälvs psykakut.

Alltså du har ju testat dem flesta medeciner utan effekt, varför ska du fortsätta leta efter en medecin som aldrig kommer hjälps mer än temporärt? Du kommer förstöra din kropp för livet såhär som du håller på och du var bara 21år va? Medeciner är inte ofarligt bara för det kommer ifrån staten utan det frodar miljontalsliv årligen, detta är inget att leka med och du ser ju själv att det inte blir bättre så varför lyssnar du inte ett dugg på mig som Upplevt samma sak som du och faktiskt hsr blivit bättre?

Jag förstår inte hur vissa vägrar inse hur mycket maten påverkar oss och vår kropp.. men istället ska man skada den med läkemedel som inte ens funkar bara för att och sen få en hel drös med biverkningar,skulle gissa på att all denna ångest du känner är just på grund av all stress din kropp får genomgå av alla dessa medeciner hela tiden men såklart lite också för din värk men hade nog inte varit på denna nivå annars..

Jag förstår att du är desperat att bli fri men du väljer helt fel enligt mig du ser ju själv att dem inte funkar utan du kommer tillslut få en annan sjukdom av allt detta slitande på kroppen som du håller på med förlåt men detta är bara sanningen.. vill du ha ett frisk och långt liv måste du inse detta.

Det finns inte INTE enbart medeciner utan finns en hel del annan hjälp att få och mycket man faktiskt kan göra själv och detta måste du inse ifall du ska kunna leva ett "normalt" liv med detta för du kanske måste acceptera att du kanske måste leva med detta föralltid men du måste samtidigt inte heller ge upp på stt försöka fixa det men helt ärligt så botar medeciner inget utan lindrar enbart symptom och dem verkar ju inte ens lindra dina symptom så varför tar du dem? Varför denna jakt efter det perfekta pilleret? Det finns inte.

Just nu handlar det om att stabilisera mitt psyke som är väldigt skört. Går inte att sluta med alla mediciner bara så utan en nedtrappning och det vet du. Smärtenheten talar och lär ut mycket med t.ex "Att lära sig leva med smärta och ta bort morfinet mm.".

Känner mig redan på rätt väg. Efter ett läkarsamtal i Tisdags där jag märkte att jag verkligen har min distriktläkare på min sida och verkligen slåss för mig så känns det bättre. Han ska ringa och rådfråga en Specialistläkare i Psykiatri för rådfrågning. Har sen läkarmöte om 1 vecka.

Även fast han bara är en vårdcentralsläkare gör han verkligen allt för mig och sliter för att jag ska må bra. Så bara det är ångestdämpande att veta att jag kan lita på honom.