Citat:
Ursprungligen postat av
blaha95
Ja, så blir det när Jetströmmen inte kan bestämma sig. Då blir det otroliga variationer.
Bestämma sig och bestämma sig ...
Dvs det jetströmmen är för något, det är ju en oerhört stor Vågrörelse. På planetär skala.
Rossby-vågor kallas det.
https://en.wikipedia.org/wiki/Rossby_wave
När du ser vågor på havet, så är det en slags jetström i miniatyr.
Jetströmmens krokiga, ormande, utseende är i själva verket ett "mellanskikt" mellan varm luft nedanför, och kall luft ovanpå.
Ungefär som de olika temperaturskikten som du hittar nere i haven, under ytan.
Där vilar ju också varmare vatten ovanpå det kallade på botten - och mellanskiktet mellan dessa är inte "rakt" som en linje, utan det vågar sig också, på ett sådant sätt som man kan se vågorna på ytan (fast inte en spegling såklart, men ändå en vågrörelse).
Jetströmmen är alltså en planetär vågrörelse, som färdas runt hela jordklotet - ungefär som de olika skiten man kan se på tex Saturnus. Bara det att jetströmmen är osynlig för ögat.
Men synbart för mätinstrumenten.
Det finns jetström nere vid den södra hemisfären också.
Och den har också vågmönster, på planetär skala.
Det "skvalpar" alltså, uppe vid de båda polerna här på Jorden ...
Den kalla luften uppe vid polerna som inte blandas med den varmare luften "nedanför" polerna utan hålls åtskilda från varandra.
Med bara "stänk" som emellanåt "sprayas" upp, eller ner.
Ungefär som när du ser på ett stormpiskande hav, där vågornas toppar möts av vinden och "sprayar" då av sig, upp i luften.
---
Men, självklart är det så, som du antyder, att när en stor "våg" tex rör sig in över Sverige, så för vågen med sig ett helt annat klimat, temperaturskikt än vad som fanns ovanför vågen.
Precis på samma sätt som när man står på stranden och plötsligt blir översköljd av en stor våg.
---
Det är ganska så häftigt, och inte så lite mäktigt, med vågor på planetär skala som detta.